Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Fig. 14. Mikrofotografi av en specialkvalitet
sulfatmassa, avsedd för linerboardtillverkning. Massan
är av rätt hård karaktär, vilket bekräftas av
fibrernas förhållandevis raka form.
I samtliga länder gäller att lådpappen måste
besitta vissa bestämda styrkeegenskaper, samt ha en
så beskaffad yta på ena sidan, att den på en gång
lämpar sig för reklamtryck och kan motstå kraftig
gnidning.och friktion utan att flaga sig. I de
anglosaxiska länderna tillkommer på grund av speciella
omständigheter en fordran på hög specifik volym,
vilket komplicerar tillverkningen och förutsätter
användning av en sulfatmassa av specialtyp.
T ah. IV. Styrkeegenskaper hos kraftpapp för
lådtill-verkning.
Tillverkningsland
Vikt
g/m1
Tjock- Spräng- Riv-
lek styrka styrka
mm kg, cm2 g
Maskintyp
Omräknat till vikt
100 g/m2
Belgien............2Q0 0,12 4,3 172 Enkelvira
Frankrike ... 223 0,13 3,o 151 d:o
D:o ... 300 0,13 4,5 210 Dubbelvira
Italien ............185 0.12 4,2 134 Enkelvira
Tyskland ________150 0,14 4,9 141 Dubbelvira
D:o ________210 0,14 4,4 176 d:o
Medeltal 0,13 4,4 164
England.....: 274 0,16 2,5 220 Enkelvira
D:o . . ..’ 346 0,15 2,9 226 d:o
U. S. A............260 0,17 3,3 182 d:o
D: o ..........344 0,16 2,8 188 d:o
Medeltal | 0,16 | 2,9 j 204
Tabell IV ger en uppfattning om likheter och
skillnader i de viktigaste egenskaperna hos kraftliners
tillverkade, å ena sidan på kontinenten, å andra sidan
i Storbritannien och U. S. A. Som synes uppvisar
kraftpappen inom den förra kategorien högre
spräng-styrka men lägre specifik volym (tjocklek) och lägre
rivstyrka. Detta skulle principiellt kunna förklaras
enbart med att kraftmassan vid konverteringen i
pappersbruken på kontinenten underkastas en längre
driven målning. Därmed följer nämligen automatiskt
en höjning av sprängstyrkan och en samtidig sänkning
av rivhållfasthet och tjocklek för en och samma
kvadratmetervikt hos papperen. Diagrammet i fig.
15 belyser detta förhållande. Det äger sin riktighet
att kraftmassan i de anglosaxiska pappersbruk, som
specialiserat sin tillverkning på kraftliners, males
mindre, men därtill kommer, att vissa åtgärder vid
körningen på pappersmaskinen vidtagits för att nå
största möjliga specifika tjocklek hos pappen. Innan
jag går närmare in på denna fråga, skall jag be att
som hastigast få skissera kraftlinertillverkningens
teknik i allmänna drag.
Unerboardtill verkningens teknik. Introduktion av
amerikanska metoder föl" kraftmassans konvertering.
Kraftmassan lämnar cellulosafabriken i form av
ark, sammanpressade till balar och transporteras i
denna skepnad till pappersbruken i de när eller
fjärran belägna avnämareländerna. Yid konvertering till
linerboard underkastas kraftmassan där defibrering,
målning samt framkörning på pappersmaskinen för
fibrernas sammanfiltning till en sammanhängande
bana. För -att få ett. gott resultat måste alla dessa
etapper ägnas nödig uppmärksamhet, och
Pariscentralen har haft tillfredsställelsen att verksamt kunna
bidraga till ett klarläggande av de mest rationella
fabrikationsmetoderna. Vi ha här närmast
omplanterat amerikanska rön och sökt anpassa dem efter
europeiska förhållanden.
Vad först defibreringen beträffar, är det av vikt att
fibrerna skonas så mycket som möjligt, ty varje
onödig förkortning av fibern medför en sänkning av
rivhållfastheten. Lämplig utrustning för uppslagning
av sulfatmassa i stordrift har introducerats i form av
en amerikansk maskin, den s. k. "båle pulpern".
Som namnet antyder, kan denna defibrator avverka
hela massabalar på en gång. Annars sker
defibreringen vanligen genom imatning av ett mindre antal
ark i taget.
För målningen har några större ändringar i
pappersbrukens maskinpark på kontinenten icke behövt
ifrågakomma, nota bene förutsatt att vederbörande
redan disponerat någorlunda rikligt dimensionerade
holländerier. I England däremot har det varit
tekniskt motiverat och lönande att som huvudinstrument
för malningsarbetet adoptera jordankvarnar av den
stora, i U. S. A. lanserade typen, i stället för att
använda vanliga malholländare. Sådana kvarnar,
Fig. 15. Diagram
visande ungefärliga
sambandet mellan av-
slitningslängd,
sprängstyrka och
rivhållfasthet hos
kraftpapper, tillverkat av
sulfatmassa med olika
långt driven målning.
Som synes tilltager
sprängstyrkan
kontinuerligt under det
att rivstyrkan efter
en kortvarig höjning
rätt snabbt avtager.
Den specifika
tjockleken sjunker med
fortsatt målning,
först hastigt sedan
långsammare.
malningstid
- sprängstyrka,
- rivstyrka,
- tjocklek.
92
14 dec. 1940
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
