- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1940. Kemi /
93

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Kemi

i 2 3 .A

Fig. 16. Schematisk framställning av en rundsiebmaskin. 1) Rundsiebrar. 2) Våtpressar. 3) Torkparti. 4) Glättkalander.

I I

12 3 4,

Fig. 17. Schematisk framställning av en fourdriniermaskin med enkel vira. 1) Viraparti. 2) Våtpressar. 3) Torkparti.

4) Glättkalander.

installerade för seriemalning, erbjuda många fördelar
framför de klassiska malholländarna, i synnerhet när
driften är inriktad mera på kvantitativ än kvalitativ
produktion. För tillverkning av anglosaxisk
liner-board passa de bra, enär styrkefordringarna äro
relativt lätta att uppfylla,

Yad själva pappersbildningen angår, så har i
praktiken två huvudtyper av pappersmaskiner kommit till
användning, nämligen den s. k. rundsiebmaskinen
samt fourdriniermaskinen, den senare uppkallad efter
sin uppfinnare, fransmannen Fourdrinier.

Fördelen med rundsiebmaskinen är, att man genom
att "guska" ihop flera skikt kan nöja sig med
mindervärdigt fibermaterial i pappens mellanskikt. För
att komma upp i erforderlig hållfasthet, måste
emellertid linerboard av denna typ göras ganska tung.
Maskinhastigheten måste också av praktiska skäl
hållas inom relativt snäva gränser. En annan nackdel
är, att fibrerna rätt ensidigt orienteras i
maskinriktningen, varigenom boarden oftast blir betydligt
svagare i tvärriktningen. Linerboard av denna typ
används huvudsakligen för tillverkning av
kompaktlådor.

Den ojämförligt största delen av all fabricerad
kraftliner körs på fourdriniermaskiner. På dessa
formas pappen enligt amerikansk och engelsk praxis i
ett enda skikt, dvs. på en enda metallvira. I
Tyskland och Frankrike ha däremot ofta maskiner med
dubbelviror tagits i bruk hos de företag, som i
samarbete med oss gått in för att producera
"Natron-kraftdecken" respektive "papier de couverture", som
facktermerna lyda.

Fördelen med användning av två viror består däri,
att man, genom bättre fiberfördelning i pappen, med
samma massa och samma malarbete automatiskt når
högre hållfasthet. Däremot medför denna princip
oundvikligen mindre "bulk", dvs. lägre specifik
volym, varför metoden ej är användbar inom den
anglosaxiska världen.

Att man genom förbättrad fiberfördelning kan få •
fram ett starkare papper och en starkare papp, det
har nog alla kraftpapp ersmakare haft klart för sig.
Vad de däremot icke i tillräcklig grad beaktat är,
att en grundförutsättning härför är att man arbetar
med högsta möjliga utspädning vid den malda
massans körning på »pappersmaskinen. Det finns ett
hävdvunnet uttryck inom pappersmakarkretsar, "pap-

peret görs redan i malholländaren", som kanske kan
ge en förklaring till att pappersbildningens teknik i
viss mån kommit i skuggan.

Pariscentralens initiativ till rationalisering.
Utspädningens betydelse vid kraftpapperstillverkning.

Till belysande av utspädningens stora betydelse
liar Svenska Cellulosa aktiebolagets
centrallaboratorium utfört några provningsserier, vars resultat
delvis äro sammanförda i tabell V:

Tab. V. Sambandet mellan utspädning och
styrke-egenskaper vid tillverkning av tunga kraftpapper.

Malgrad
Schopper-Riegler Utspädning Arktjocklek per 100 g/m" 11 Sprängs tyrka %
16,5° 1:100 132 57
1:200 129 76
» 1:500 125 98
21,0° 1:100 120 78
„ 1:200 118 104
1:500 105 114
» 1:1000 108 158

Anm. Arkvikt ca 2 20 g/m2.

Genom att öka utspädningen femfaldigt och
därigenom få jämnare fördelning av fibrerna och
effektivare hopfiltning, har i första försöksserien
papperets styrka automatiskt höjts med omkring 70 %.
I andra serien har på samma sätt över 100 %
styrke-förbättring uppnåtts genom tiofaldig ökning av
vattenmängden.

Dessa laboratoriesiffror kunna icke direkt överföras
på fabriksmässiga förhållanden, men ge icke desto
mindre en god idé om vad som står att vinna. Regeln
är allmängiltig, men äger uppenbarligen särskilt stort
värde för all linerboard, som skall köras på maskiner
med en enda vira. Ju "röskare" massan kan hållas,
dvs. ju mindre den behöver malas, desto lättare blir
det nämligen att nå den eftersträvade höga specifika
volymen hos boarden, då som redan tidigare visats,
tjockleken automatiskt reduceras med stigande
mal-grad.

Parislaboratoriets sådd har fallit i mycket god jord
och talrika äro de pappersbruk, som genom att få upp
ögonen för utspädningens fundamentala betydelse, i
samarbete med oss kunnat förbättra kvaliteten på

14 dec. 1940

93

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:24:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1940k/0095.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free