Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kemi
Potentiella marknader för kraftmassa i form av
papperssäckar. En analys av läge och
exploateringsmöjligheter.
Det är synnerligen vanskligt att få fram ett
tillförlitligt mått på storleken av de potentiella
marknader man har att räkna med och siffrorna i följande
tabell äro endast avsedda att tjäna som underlag för
en allmän orientering.
En blick på tabell VI är tillräcklig för att klarlägga
situationen: det finns två produkter, som åtminstone
teoretiskt erbjuda ännu större möjligheter än
cementen, nämligen mjölet och kraftfodret. För vardera
av dessa skulle kraftpappersförbrukningen vid fullt
genomförd exploatering bliva dubbelt så stor som
tonnaget i cementbranschen och varje insteg på dessa
marknader skulle sålunda bliva av utomordentlig
betydelse för den fortsatta expansionen.
Vilka förutsättningar finnas då att i praktiken
omsätta detta önskemål? Ja, vad först den tekniska
aspekten beträffar, så har pappersfabrikanten numera
i sin makt att framställa ett säckpapper, som
tillfredsställer alla rimliga fordringar även när det gäller
en så pass ömtålig vara som mjöl. Vad som i detta
sammanhang kanske får anses vara av ännu större
betydelse är emellertid, att lämpliga
fyllningsmaskiner för snabbpackning av såväl mjöl och kraftfoder
som socker och kol m. m. utexperimenterats. Olika
varor fordra olika- fyllningsmetoder, och så
småningom ha en hel del konstruktioner utkristalliserat,
baserade på fläktar, skruvar, remmar eller vibratorer
som organ för godsets inmatning i säckar av s. k.
ventiltyiD. Tack vare dessa nya tekniska hjälpmedel
har det blivit möjligt att förenkla fyllningsproblemet
och därigenom rationalisera driften.
I Förenta staterna och Kanada ha stora
ansträngningar gjorts under senare år från pappershåll för att
få fast fot inom kvarnindustrien, men någon påtaglig
ökning i tonnaget synes icke ha nåtts. Det
förhållandet, att de amerikanska konsumenterna äro vana få
mjölet levererat i vita säckar har antagligen blivit
ett. "stumbling block", ty papperssäckar tillverkade
av blekt kraftmassa eller bestruket papper, torde
ställa sig alltför dyra. I Europa däremot sker i regel
mjöltransporten från kvarnarna till bagerierna i
jutesäckar, för vilka vanliga kraftpapp er ssäckar utgöra
fullgod ersättning.
Vad den ekonomiska aspekten beträffar, ligger
"mjölfrågan" därför gynnsammare till i Europa än i
Förenta staterna. Pariscentralens propaganda
inriktades följaktligen fortsättningsvis i första hand på
dessa gebit och arbetet koncentrerades av vissa skäl
Fig. 18. Ett aggregat för
fyllning av mjöl i
kraft-papperssäckar, installerat i en fransk storkvarn.
Fyllning sker här med
hjälp av skruvmatning.
närmast till att bereda vägen för en omläggning i
Frankrike, Belgien och Schweiz.
De, som haft tillfälle följa den steniga och backiga
väg, som fört papperssäcken till cementens högborg,
de kunna nog också förstå, att vederbörande inom
kvarnindustrien inte varit beredda att vid första
bästa övertalningsförsök övergå till
pappersemballage. Motargumenten ha varit legio och det har om
inte annat alltid varit enkelt och bekvämt att hänvisa
till kundernas, dvs. i detta fall bagarnas, utpräglade
motvilja mot allt nytt.
Framgångsrik propagandakampanj i Frankrike inom
kvarnindustrien. Pappersbrukens uppskattning av
cellulosainitiativet.
Intresset för en omläggning inom den franska
kvarnindustrien fick emellertid en kraftig stimulans,
när genom folkfrontsregimens åtgärder arbetslönerna
i Frankrike plötsligt undergingo en lika häftig som
kraftig stegring. Allt flera företagare började
närmare taga del av de möjligheter till rationalisering,
som ventilpapperssäckar och snabbfyllningsmaskiner
erbjödo, och åtskilliga försöksinstallationer kommo
till.
När den punkten nåtts,. var också tiden inne att
söka vinna de franska "boulangeriernas" förtroende
för det nya emballaget och att skapa en välvillig
inställning mot kraftpapperssäcken. Hur skulle då detta
gå till? Personliga démarcher voro här uteslutna på
grund av att klientelet kunde räknas i femsiffriga tal;
vederbörande måste alltså nås med hjälp av det
tryckta ordet. "Slogans", som i U. S. A.
Tab. VI. En approximativ uppskattning av viktigare potentiella marknader för kraftmassa i Europa i form
av papperssäckar.
Länder Ungefärligt kraftmassebehov i ton vid full exploatering
Mjöl [-Kraftfoder Superfosfat-] {+Kraft- foder Super- fosfat+} Socker Basisk slagg Soda Salt [-Kalisalter-] {+Kali- salter+} Cement Totalt för vart land
Tyskland ............ 75 000 75 000 5 000 10 000 10 000 4 000 17 000 50 000 25 000 271 000
Frankrike ........... 45 000 45 000 12 000 5 000 10 000 1 500 3 000 15 000 30 000 166 500
England ............ 50 000 50 000 3 000 1 500 4 000 6 500 — — 35 000 150 000
Italien ............... 50 000 50 000 5 000 2 000 — — 4 000 — \ 18 000 129 000
Spanien ............. 25 000 25 000 6 000 1 500 — — 6 000 — 10 000 73 500
| Totalt j 245 000 ! 245 000 | 31 000 20 000 | 24 000 12 000 1 30 000 j 65 000 118 000 S:a 790 000 ton
Anm.: Marknaden för papperssäckar på■ kraftfodergebitet har icke kunnat bli föremål för individuell bedömning
men anses åtminstone lika stor som på mjölområdet.
14 dec. 1940
95
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
