- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1940. Mekanik /
5

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Mekanik.

Fig. 20 och 21. Den tvågängiga
gängans flankdiameter. Fig. 20 (till
vänster). Vid riktig uppmätning av en
tvågängig gängas flankdiameter
medelst spår och spets erhålles i
överensstämmelse med fig. 16 måttet
Fig. 21 (till höger). Mätning av
flankdiametern vid tvågängig
inner-gänga; i "spetsen" måste en ränna
vara inslipad vinkelrätt mot
figurplanet.

Fig. 24. Mätning av
flankdiametern vid en
tvågängig gänga
medelst tretrådsmätmeto-den. Enligt denna
mätmetod erhålles det i fig.
16 angivna måttet di.

Fig. 25. Inflytande av
stigningsfelet på mätningen
av flankdiametern medelst
mättrådar. Den grova
heldragna och den streckade
gängan hava samma
flankdiameter men olika stor
stigning; vid den större
stigningen sjunker tråden
längre ned i gängspåret
och ett mindre P2 erhålles.

trådar, som ligga an på flankmittpunkten. Fig. 23
visar, hur liten förändringen av måttvärdet (måttet
’T") är vid förhållandevis stor förändring av
flankvinkeln. Tretrådsmätförfarandet är också så gott
som okänsligt gentemot profillägefel och är
fullkomligt okänsligt gentemot ett eventuellt
förhandenvarande periodiskt stigningsfel. Tretrådsmätmetoden
kan därför — i motsats till metoden med spår och
spets — användas för bestämning av en gängas
orundhet i flankerna. Tretrådsmätförfarandet har
numera en stor praktisk betydelse, icke blott därför att
det är bekvämt och tillförlitligt vid gängor fria från
stigningsfel utan emedan det i en del fall är den enda
metod, som för till målet. För sågtandade och
koniska gängor finns det för närvarande inget bättre
verkstadsmässigt mätförfarande. Medan vid
sågtandade gängor mätningen kan genomföras på samma
sätt som vid normala cylindriska gängor med hjälp

Fig. 22. Konisk gänga med
överdriven konicitet. Metoden med "spår
ocli spets" lämpar sig ej för koniska
gängor.

Fig. 23. Mätning av flankdiametern
medelst mättrådar. Inflytande på
mätvärdet av
flankvinkelförändring-ar vid "lämpligaste" tråd. Den
relativt stora vinkeländringen förorsakar
endast den mycket obetydliga
ändringen p hos det uppmätta värdet.

av den vanliga skruvmikrometern eller med
mättrådar i hållare är det vid koniska gängor
nödvändigt med en något mera komplicerad anordning, som
medger bestämning av matställets läge i förhållande
till utgångsytan (mätytan). Mättrådarna eller, om
det gäller innergängor, mätkulorna äro fästade vid
en stång, som utom den för den egentliga
diametermätningen nödvändiga rörelsen även kan utföra en
andra rörelse, vinkelrätt mot den första, alltså
parallellt med gängans axel. Denna andra rörelse kan
även mätas, varav följer att en diameters läge i
förhållande till mätytan eller också avståndet mellan

två olika diametrar och därav koniciteten kan
beräknas.

Fig. 24 visar användningen av
"tretrådsmätförfarandet" vid tvågängiga gängor. I
överensstämmelse med fig. 16, 20 och 21 kommer även här att
som flank diameter uppmätas just det mått, som är
lika med ytterdiametern på den skarpt utskurna
tänkta gängan, om man endast i den formel, som
anger sambandet mellan ’T" och d„, som stigning
insätter det rätta värdet, nämligen måttet över två
gängspår.

Vid uppmätning av flankdiametern medelst
mättrådar måste man dock beakta, att stigningsfelet
kommer att ingå i mätningen till sin fulla storlek.
Detta åskådliggöres av fig. 25. Till följd av
stigningsfelet kommer härtill att den lämpligaste tråden
—• om en sådan skulle användas — icke längre är
den "lämpligaste", dvs. tråden kommer icke längre
att ligga an i flankmittpunkten och därmed utövar
ett eventuellt förhandenvarande flankvinkelfel åter
ett visst inflytande.

Treträdsmätförfarandets gränser.

I samband med tretrådsmätförfarandet bör
slutligen påpekas, att det icke längre är användbart vid
gängor med stor stigningsvinkel och liten flankvinkel
(flergängiga trapetsgängor o. d.). I sådana fall
uppkommer mot en gängflank en dubbel anliggning av
mättråden. De geometriska förhållandena äro i detta
fall ganska invecklade och analyseras bäst med
tillhjälp av en bild av ett genom den gängade kroppen
gjort snitt, som går parallellt med axeln genom
flank-mittpunkten. Ett sådant snitt framgår av fig. 26.
Den analytiska undersökningen av en gängprofils
skärningskurva visar, att den sammansättes av en
arcus-tangens-funktion och en parabelfunktion. Dess
ekvation lyder:

a /l /MA2 , dÅ h 4

där a = flankvinkeln
h = stigning
d2 = flankdiameter
dx = kärndiameter

,med [-utsträckning-]
{+utsträck-
ning+} vinkelrätt
nleffigurp/onet

5

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:24:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1940m/0007.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free