Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
x och y äro koordinaterna för en godtycklig punkt
på skärningskurvan (begränsningskurvan på de
streckade snittytorna i fig. 26); koordinatsystemets
abskissa tankes parallell med gängans axel.
Arcus-tangens-karakteristiken hos
skärningskurvan med sin betecknande vändpunkt framträder
desto mer ju mindre flankvinkeln blir. Vid
platt-gängor (a/2 = 0°) övergår skärningskurvan till en
Fig. 26 och 27. Snitt av en gänga i ett plan parallellt med
gängans axel. Fig. 26. Engängig spetsgänga. Fig. 27.
Platt-gänga.
ren arcus-tangens-kurva, jfr fig. 27. Om
stigningsvinkeln samtidigt är tillräckligt stor, är även
avståndet mellan arcus-tangens-kurvans båda asymptoter
så stora, att skärningskurvan erhåller en starkt
utpräglad avsats (vinkelkrök). Tänka vi oss en tråd
ligga i snittytan (figurplanet), så inser man
omedelbart, att tråden på grund av krökningen måste
komma att ligga an på två ställen och därmed är en
korrekt mätning omöjlig. Undersökningarna av de
gränser fram till vilka man kan räkna med en
entydig anliggning i en enda punkt, äro ännu ej
avslutade.
Dessa teoretiska analyser av de geometriska
förhållandena vid en gänga och av mätmetoderna göra
ej anspråk på fullständighet. De hava fyllt sitt
ändamål, om de till en ringa del skulle hava bidragit
till att skapa en smula enhetlighet och klarhet
beträffande den mängd olika begrepp, som
sammanhänga med gängor, och om de skulle kunna ge
dem som tillverka och använda de för närvarande
vanliga mätapparaterna för gängor uppslag till
ytterligare diskussioner och slutledningar.
Specialkuggar för cylindriska evolventkugghjul.
Av överingenjör W. R. UGGLA.
Här nedan kommer jag endast att behandla det
slag av specialkuggar, som man brukar benämna
korrigerade kuggar, dvs. kuggar framställda medelst
normala verktyg, men med tillhjälp endast av
profilförskjutningar. Teorien för profilförskjutningen i
litteraturen synes författaren vara synnerligen
oenhetlig och ofta dunkel eller felaktig.
För övrigt måste så gott först som sist framhållas,
att man ej i tid och otid bör korrigera kuggarna,
utan endast då verkligt tvingande skäl föreligger.
Vid skruvformade kuggar och en normalmodul av
20° :s ingreppsvinkel torde exempelvis korrigering
sällan behöva förekomma. Det fall, som kanske
mest träder i förgrunden, är väl raka kuggar och
givet centrumavstånd, som ej är lika med halva
modulen X kuggsumman.
Definitioner och beteckningar.
Ett kugghjuls delningscirkel har en radie
(Z — kuggtal)
Zt
2 31
Z m
2 ’
där t — Jim — verktygets tangentialdelning och m —
— dess tangentialmodul.
t= *» ; m —
eos <p eos 99’
tn och mn — verktygets normaldelning resp.
normalmodul eller helt enkelt delning och modul.
<fi = skruvkuggens lutning i delningscirkeln.
För rak kugg således t — tn och m — mn.
Ett kugghjuls grundcirkelradie
r0 = rd eos a0,
där a0 = ingreppsvinkeln i delningscirkeln.
t ga.
tg a0 = - g-.....
eos cp
där an — verktygets ingreppsvinkel. Som normal
standard an — 15° eller an = 20°.
En kuggväxels normala centrumavstånd
ao — rdl 4* ra2
eller
u a„
’di
u-j_i’ 11+1’
där u — utväxlingsförhållandet.
För speciallmggar eller korrigerade kuggar är
centrumavståndet
Ett kugghjuls rullningscirklar hava radierna
och
a ua
u + 1’ Ti ~ u +~T
rt + r2 = a
med ingreppsvinkeln = a; ^cos a = — eos a0J.
Endast vid normalkuggar äro sålunda
delningscirklarna = rullningscirklarna samt vid sådana
profilförskjutningar, där a0 = a dvs. (x1 — — x,,).
Normalkuggens topp = dess höjd över
delningscirkeln = mn och dess fot — längd under
delnings-7
cirkeln = m„.
6
Profil ;
oxialsnittet
6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
