Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mekanik.
de följande 68 sid. behandlas fräsarna, varefter följa
32 sid. om fräsarnas och arbetsstyckenas uppspänning
samt 30 sid. om fräsning i allmänhet. Ingående
behandlas fräsning av kugg- och snäckhjul (51 sid.)
samt beräkning av delnings- och växelhjul (48 sid.).
Ett fullständigt sakregister avslutar boken.
Synnerligen värdefulla äro kapitlen om olika
fräs-maskintyper, om arbetsstyckenas uppspänning samt
om fräsning av kugghjul och om delnings- och
växelhjul. Beträffande vissa partier i fräsningens teori har
jag något avvikande mening. Vidare synes mig
skaft-fräsarna med cylindriskt fäste ha rönt alldeles för
styvmoderlig behandling, dà de i själva verket äro
synnerligen lämpliga vid skaftdiametrar upp till ca
25 mm. En tabell över normalt användbara
matningar per tand skulle väl ha fyllt sin plats vid sidan
av tabellerna över olika fräsars tandantal.
Min enda anmärkning riktar sig mot författarens
något journalistbetonade sätt att införa helt nya
svenska benämningar. Riktigt är att vi i svenska
språket sakna många tekniska ord och länge
försummat att systematiskt söka fylla denna brist. Men
tacknämligt hade varit om författaren hade utnyttjat
de möjligheter som exempelvis genom IVA eller SMS
stå till förfogande att få nya ord granskade ur
språklig och i viss mån även ur teknisk synpunkt.
Benämningarna spåndjup, mästerkam (mastercam),
skärcirkel (en frästand arbetar ej längs en cirkellinje) gå
väl an, något som inte kan sägas om det följande,
hämtat från sid. 79: "De anförda benämningarna
— (spetstandade och bakomskurna) — torde vara de
mest använda, men då de ur flera synpunkter äro
mindre lämpliga och då bakomsvarvningen mycket
väl kan sägas vara en skränkning av tänderna,
användas här i stället uttrycken oskränkta och skränkta
tänder." — Skränkt har tvivelsutan en annan
innebörd. Och fig. 122 på sid. 108 "Spårfräs med skränkta
tänder" kommer säkerligen ofta att misstolkas och
förväxlas med spårfräsar med skåliga sidor, speciellt
som författaren längre ned på samma sida skriver:
"För bearbetning av isoleringsmaterial kan det t. o. m.
vara nödvändigt att skränka tänderna som på en såg."
•—- Just i en bok som har all utsikt att för lång tid
bli ett svenskt standardverk hade man gärna sett, att
den även helt saknat olämpliga benämningar. Den
framförda anmärkningen är dock av helt underordnad
betydelse vid sidan av bokens stora förtjänster.
Det gläder mig att varmt kunna rekommendera
boken ifråga.
Woxén.
Moderna pressverktyg, av A. Hjalmar Dahl, Del III
och IV, 239 + 187 sid. med 162 + 188 fig. Stockholm,
Åhlén & söners förlag, 1939. Pris bunden kr. 8: 75
per del.
Det är med beklagande jag nödgas konstatera, att
det omdöme jag fällde om delarna I och II även gäller
för de nu föreliggande delarna.
I del III visas ett antal värdefulla och givande
exempel på olika dragverktyg, men tyvärr hota de
att drunkna i en geléartad ordmassa. — Några
textprov må anföras: I figurtexten till fig. 2 står
"Stålplåthylsa uppdragen från rondell, vars diameter
uträknats enligt Arkimedes princip". — I en
approximativ ekvation för beräkning av rondelldiametrar på
sid. 66 kommer författaren fram till uttrycket
= V 37 416,25 = 193,43 mm. God räknesticka! — n
insattes oftast med 4 decimaler. -— I figurtexten till
fig. 61 a står "skäggningsverktyg"; skall vara
"präglingsverktyg". — I samband med polering av rostfri
plåt på tygskiva utsäges på sid. 153: "Skivornas
hastighet bör vara minst 2 800 varv pr minut." Man gör
nog klokast i att rådet till trots välja varvtalet med
hänsyn till lämplig periferihastighet.
Frågorna om lämpligt spel mellan stans och dyna
samt om dragning med plåtförtunning äro synnerligen
ofullständigt behandlade. En så viktig uppgift som
lämpliga plåthållartryck saknas helt! — Påståendet
på sid. 51 att stansens bottenradie ej har något att
göra med kärlets diameter, får även stå för
författarens räkning. Allmänt bekant är att prof. G. Sachs
experimentellt och teoretiskt klarlagt att så ej är
fallet.
Del IV ägnas huvudsakligen åt varmpressning,
pressgjutning samt åt maskiner för fräsning, nitning,
rullning och smidning, dvs. alls icke åt vad man
brukar hänföra till begreppet pressverktyg.
På sid. 14 uppges att toleransen på diametrar vid
varmpressning kunna hållas inom ± 0,02 mm.
Kali-breringsslagning omnämnes ej. På sid. 72 angives att
diametern hos ett av mässingsbult avstucket ämne är
ca 0,1 mm mindre än diametern i formdynan. Blir
det inte svårt att hastigt placera det genom
upphettningen utvidgade ämnet i dynans cylindriska hål?
Ytterligare detaljanmärkningar skulle endast
innebära slöseri med spaltutrymme.
Woxén.
Mehrspindel-Automaten, av Hans H. Finkelnburg.
203 sid. med 217 fig. Berlin, Julius Springer, 1938. Pris
bund. M. 18: 60.
Förf. har ställt som sin uppgift att fylla en lucka i
facklitteraturen och åstadkomma en för den i praktiken
arbetande ingenjören lämpad framställning beträffande
val av och drift av flerspindliga automater.
I det första kapitlet klarlägges på 53 sidor sambandet
mellan produktionskostnaden och arbetsstyckets form
och storlek vid olika stycketal för olika automattyper,
olika spindeltal etc. Detta avsnitt synes mig vara det
mest givande, speciellt för den som, utan alltför stor
erfarenhet inom området, har med nyanskaffning att göra.
På de följande två kapitlens 110 sidor behandlas
ingående de olika automaternas konstruktiva utformning.
Givet är att ökad kännedom om en maskins egenskaper
giver verkstadsmannen större möjligheter att rationellt
utnyttja sin maskin. Vid läsandet bör man dock ha i
åtanke, att inte endast den teoretiskt riktigaste
principlösningen utan även den av maskinfabrikanten använda
kvaliteten har betydelse.
Det sista kapitlet, 31 sidor, ägnas åt verktyg och
olika hjälpanordningar. Speciellt formstålens
utformning är enkelt framställd.
I beskrivningen till fig. 71, sid. 70, säges att
spindeltrumman tryckes "abwärts", skall vara "nach unten".
— Ett störande tryckfel har insmugit sig på sid. 66, där
förf. talar om indikering av spindlars rundgång vid
belastning enligt "Törnebohn".
Litteraturförteckningen upptager 73 nummer och är
god.
Boken kan rekommenderas.
Woxén.
Hydraulische Schmiedepressen uiid
Kraftwasseran-lagen, av E. Muller. 159 sid. med 140 fig. och 20 tab.
Berlin, Julius Springer, 1939. Pris häft. M 18: 60,
bund. M 20: 40.
Med tysk grundlighet har författaren åstadkommit
en klar och välskriven redogörelse för olika
hydrauliska smidespressars egenskaper, verkningssätt och
beräkning. Noggranna och om stor erfarenhet vittnande
uppgifter lämnas om tillåtna påkänningar,
materialval och konstruktiv utformning av pressarnas och de
därtill erforderliga hjälpaggregatens olika detaljer.
Som exempel genomräknas vidare i detalj en 2 000
tons press med tillbehör. — Synnerligen klarläggande
11
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
