Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
ningar för och problem inom en föga känd
storindustri." Föredraget beledsagades av en rikhaltig
samling instruktiva ljusbilder. Föredraget kommer att
inflyta i Teknisk tidskrift Mekanik. Efter föredraget
följde diskussion, i vilken yttrade sig civilingenjör
Rudolf Gertz, civilingenjör Thure Öberg och direktör
Erik Paues.
Civilingenjör Rudolf Gertz: När man i en
konfektionsaffär efterfrågar färdiga kostymer, brukar
försäljaren ofta på ögonmått bedöma storleken, och man
hör, att han nämner ett nummer. Vad mig själv
beträffar har en skräddare sagt, att mitt nummer var
49 och en annan, att det var 52. Jag ber att få fråga,
om det finns någon standardiserad siffernomenklatur.
Detta skulle vara till stor fördel, då man därigenom skulle
kunna undvika, att försäljaren försöker truga på kunden
andra kläder, när det rätta numret inte finns inne.
Civilingenjör Thure Öberg: Det finnes en sådan
siffernomenklatur. Det skulle föra för långt att gå
närmare in på problemet, som emellertid är mycket
aktuellt. Man utgår i regel vid numreringen från
bröstvidden, varvid numret är lika med halva
bröstvidden mätt i cm. Detta gäller "normala" figurer,
för vilka sålunda nr 50 passar en person med 1 m
bröstvidd, nr 48 en person med 96 cm bröstvidd osv.
För andra figurer, "undersätsiga", "långa", "korta"
osv., bli emellertid nummerbeteckningarna allt annat
än rationella, och en bearbetning inom
standardiseringskommittén vore i hög grad påkallad. En lång
48:a betecknas ibland 49, ibland 96 och stundom
även på annat sätt. En kort 48:a har nr 24. För
att angiva "magnummer" tillgripes t. e. tillägg av
varigenom 56% kan passa en kraftig karl med 112 cm
bröstvidd och med magvidden större än bröstvidden.
Beteckningarna äro emellertid icke enhetliga inom
konfektionsindustrien. I regel håller varje tillverkare
eller försäljare på sitt system, och det hela är så
irrationellt, att numreringen icke kan sättas i händerna på
allmänheten. Standardisering är högst nödvändig.
Direktör Erik Paues’ inlägg kommer att inflyta i
samband med föredragets publicering.
Efter diskussionen framförde ordföranden
avdelningens tack till civilingenjör Thure Öberg för hans
utomordentligt intressanta och givande föredrag samt
till de herrar, som velat yttra sig i diskussionen.
Härefter överlämnades ordet till ingenjörerna V.
Bödcher och H. Conradi. Dessa båda herrar gåvo i en
kommentar en del synpunkter till avdelningens
granskningskommittés yttrande över IVA:s bestämmelser för
kylanläggningar. Härvid talade hr Bödcher om
industrianläggningar och hr Conradi om övriga
anläggningar. Efter anförandena lämnade ordföranden ordet
fritt, men då ingen yttrade sig framförde
ordföranden ett varmt tack till professor B. A. Afzelius, som
varit granskningskommitténs ordförande, samt till
kvällens båda sista talare för den inblick de givit i
resultatet av kommitténs arbete.
Härefter samlades man till en enkel supé med
efterföljande kamratligt samkväm.
G. P—a.
Litteratu r
ISokanniälan.
Betriebstechnisches Tasctienbuch, utg. av H. Kolt-
haus, 412 sid. München, Carl Hanser Verlag, 1939.
Pris M 6: 50.
Avsikten har varit att åstadkomma en för
verkstadstekniken lämpad, mindre handbok. Formatet är
17 X 10,5 cm. Efter 33 sid. med enheter,
smältpunkter, spec. vikter, hårdhetsmätning etc. ägnas 106
sid. åt stål, metaller, legeringar och konsthartser.
Spånbildande bearbetningsmetoder, plastiska
deformationsmetoder, svetsning och uppspänningsanordningar
behandlas på 105 sid. Åt Verkstadstekniska
mätanordningar och metoder ägnas ett 40-tal sidor, åt
elektroteknik ett 40-tal och åt arbetsplanering och
kostnadsberäkningar likaledes ett 40-tal sidor. — Det
anförda giver en viss uppfattning om hur boken är
disponerad. Exempelvis gängtabeller och enklare
hållfasthetsformler saknas. Vidare är enligt mitt
förmenande framställningen i stor utsträckning så
koncentrerad eller knapphändig att boken icke giver det
man önskar finna, varför den endast i undantagsfall
synes ha någon uppgift att fylla vid sidan av de här
i landet brukade handböckerna.
Woxén.
Leichtmetallbearbeitung: Zerspannung der I/eicht-
metalle, av A. Wallichs och R. Wallichs. 102 sid.
med 79 fig. och 13 tab. München, Carl Hanser
Verlag, 1939. Pris M 2: 65.
Inom lättmetallområdet försiggår en snabb
utveckling. Som följd härav kan problemet: bearbetning av
lättmetall medelst skärande spånbildande metoder
ännu icke anses löst. Hitintills ha huvudsakligen
strödda uppsatser i facktidskrifterna samt olika
firmors publikationer stått till förfogande. Synnerligen
glädjande är därför att prof. Wallichs påtagit sig
uppgiften att utarbeta en sammanfattande orientering i
frågan och tillsammans med sin son på ett
förtjänstfullt sätt löst denna uppgift.
Efter en inledande orientering (19 sid.)
beträffande olika lättmetaller — i vilken man speciellt fäster
sig vid att även en tabell medtagits, där legeringarnas
handelsnamn och tillverkare medtagits — följer ett
klarläggande av begreppet bearbetbarhet (8 sid.). I
det följande behandlas sedan var för sig metoderna:
svarvning och hyvling, borrning, försänkning och
brotchning, fräsning och sågning, gängning samt
slutligen slipning och polering. -—- En god
litteraturförteckning följer som avslutning.
Boken rekommenderas.
Woxén.
Insänd litteratur.
Dahl, A. Hjalmar, Jiggar och fixturer. Del I. 215
sid. med 326 fig. Stockholm, Åhlén & söners
förlag, 1939. Pris bunden kr. 9: 75.
Jürgensmeyer, Wilhelm, Einbau nnd Wartung der
Wälzlager. 68 sid. med 102 fig. Berlin, Julius
Springer, 1939. Pris häftad M. 2: —.
Trier, H., Die Zahnformen der Zahnräder. 63 sid.
med 90 fig. Berlin, Julius Springer, 1939. Pris
häftad M. 2: —.
Krekeler, Karl, Die Baustähle fiir den
Maschinen-und Fahrzeugbau. 56 sid. med 36 fig. Berlin,
Julius Springer, 1939. Pris häftad M. 2: —.
Bittner-Klotz, Furniere-Sperrholz-Schichtholz. Del I:
Technologische Eigenschaften; Prüf- und
Abnahme-vorschriften; Mess-, Prüf- und Hilfsgeräte (av J.
Bittner). 51 sid. med 87 fig. Berlin, Julius
Springer, 1939. Pris häft. M. 2: —.
24
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
