Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mekanik
Ingenjör Ton R. Roxendorff, död 20 maj.
Civilingenjör A. Herman Nylén, död 19 juni.
Civilingenjör Henrik A. Tisell, död 26 juni.
Ingenjör Karl Hj. Larsson, död 21 sept.
Ingenjör Thore F. Faleij, död 20 okt.
Civilingenjör Karl J. Isaksson, död 20 nov.
Styrelse och funktionärer.
Avdelningens styrelse har under är 1939 haft följande
sammansättning: ordförande tekn. dr N. Gustafsson,
v. ordf. undervisningsrådet Ryno Lundquist, sekreterare
civilingenjör Gustaf Palmstierna, övriga ledamöter:
professor Henrik Edenholm, civilingenjör Curt
Rosenblad, civilingenjör Axel Theorell och professor Ragnar
Woxén.
Vid sammanträde den 19 september, då sekreteraren,
civilingenjör Palmstierna, var inkallad till militär
beredskapstjänst, tjänstgjorde som tillfällig sekreterare
civilingenjör Arne Ahlström.
Styrelsen har under året sammanträtt 12 gånger.
Representanter i Svenska teknologföreningens
styrelse ha varit ordinarie ledamöter: professor Hj. o.
Dahl och professor Henrik Edenholm, suppleant tekn.
dr N. Gustafsson.
övriga funktionärer ha varit ceremonimästare
ingenjör August V. Jansson, klubbmästare civilingenjör
Bengt Reistad, v. klubbmästare civilingenjör Bror
Löfgren.
Avdelningens representant i biblioteksnämnden har
under året varit diplomingenjör Edvin Lundgren.
Till alla dem, som genom att ställa sig till förfogande
såsom föredragshållare och som medverkat inom
avdelningens olika kommittéer och arbetsutskott, vill
styrelsen hava uttalat sitt varma tack.
Stockholm den 31 december 1939.
Nils Gustafsson,
ordförande.
Gustaf Palmstierna,
sekreterare.
Insänt
b) X\ + a?2 beräknas ur a — a0 med hjälp av Fölmers
ekvationer. <p väljes fritt, dvs. kan inskränkas att
omfatta ett fåtal värden, t. e. 0°, 15°, 30°, 45°.
Vid metoden a) måste växelhjulen för
differential-drivanordningen på fräs- eller hyvelmaskinen från fall
till fall bestämmas, vilket kräver ganska tidsödande
beräkningar. Metoden är i hithörande fall dessutom
oanvändbar för raka kuggar och olämplig, när hjulets
kugg-tal är litet, enär då underskärningen drabbar hjulet.
Metoden b) lider ej av nämnda begränsning och får
därför anses vara överlägsen, men även här äro de
exakta beräkningarna (enl. Fölmers ekvationer)
omständliga, varför Geckelers något otillfredsställande
approxi-meringar ha tillkommit.
Lösningen av ifrågavarande uppgift kan dock
betydligt underlättas om ekvationerna skrivas på följande
sätt:
tg a-
- (tg a0 — a0)
X\ + Xi
Zi + z*
______y
Zt + 2 eos <f \ eos i
För bestämda värden av
Xi + æs
2 tg an
1 |eos
a 1
resp.
y
;ao =
y =
<p
tg an
eos (p
a—a0
mn
kan därmed
(.A")
(B")
erhållas som funktion av -—Med hjälp av
Z1 -j- Z’2 At 4- Z2
nedanstående tabell, vilken är beräknad för an = 15°
och <p = 0°, 15°, 30°, 45°, kan således summan av
profilförskjutningarna direkt bestämmas, när axelavståndet
och summan av kuggtalen äro givna, (ö = ökning av
3:dje decimalen för
Z1
0,ooi.)
+ Z2
Zi + Z2
ökar med
Specialkuggar för cylindriska
evolvent-kugghjul.
I Teknisk tidskrift Mekanik 1940, h. 1, s. 6., har
överingenjör W. R. Uggla publicerat en artikel om
korrigering av evolventkuggar genom profilförskjutning i den
lovvärda avsikten att skingra de oklarheter, som
vidlåda föregående publikationer i ämnet. Må det vara mig
tillåtet att med nedanstående rader söka bidraga härtill.
Först skola de "tvingande skäl" närmare preciseras,
som kunna föranleda en dylik korrigering. Det primära
av dessa är att undvika kuggunderskärning och det
sekundära, att det givna centrumavståndet (a) ej
överensstämmer med delningsradiernas summa (a0). Enär
verktyg för 15° ingreppsvinkel fortfarande användas på
många håll, och växlarna numera allt som oftast
placeras i gjutna eller svetsade hus av standardutförande,
torde det vara ganska vanligt, att ovannämnda två skäl
samtidigt föreligga.
Profilförskjutningen kan i detta fall ske enligt olika
metoder, vilka ha gemensamt, att drevets
korrektionsfaktor (»i) väljes med hänsyn till underskärning.
Beträffande hjulets korrigering (#2) och bestämning av
kuggens snedvinkel (<p) avvika däremot metoderna från
varandra.
a) x2 göres lika med —xx. <p beräknas ur
mn (Zt + Zi)
y
Zi + z2
X-I + Xj
Zi + Z»
j ¥>=0°
\<p — 15° S V — S0°
<P = 45°
0,001
0,002
0.003
0,004
0,005
0,006
0,007
0,008
0,009
0,010
0,012
0,014
0,016
0,018
0,020
0,025
0,030
0,035
0,040
0,045
0,050
0,00100
0,00205
0,00314
0,00424
0,00535
0,00648
0,00764
0,00883
0,01004
0,01127
0,01379
0,01640
0,01909
0,02185
0,02469
0,03204
0,03980
0,04794
0,05642
0,06523
0,07430
1,05
1.09
1.10
1,11
1,13
1,16
1,19
1.21
1,23
1,26
1,30
1,34
1,38
1,42
1.47
1,55
1.63
1,70
1,76
0,00100
0.00205
0.00312
0,00420
0,00530
0,00643
0,00758
0,00875
0,00994
0,01116
0.01364
0,01619
0,01880
0,02149
0 02428
0,03143
0 03898
0,04687
0,05509
0.06359
0,07235
1,05
1.07
1.08
1,10
1,13
1,15
1,17
1,19
1,22
1,24
1,27
1,30
1,34
1.39
1,43
1,51
1,58
1,64
1,70
1,75
0,00100
0,00204
0,00309
0,00415
0,00521
0,00630
0,00741
0,00854
0,00968
0 01085
0,01321
0,01561
0,01808
0,02061
0,02317
0,02983
0,03676
0,04398
0,05147
0,05918
0,06711
I 0,00100
1 05’ 9’°°2°3
Ä 0,00307
1w °’00411
1 M °’00515
’ 0,00620
0,00726
0,00833
0.00940
0,01048
0,01268
0,01491
0,01719
0.01949
0,02181
0,02779
1,11
1.13
1.14
1.17
1.18
1,20
1,23
1,:
1;
1,33
1,39;
l,44i
1,50:
0,03394
1,54
1,59
0,04025
0,04673
0,05338
I 0,06019
1.03
1.04
1,04
1.04
1.05
1.06
1,07
1.07
1.08
1,10
1,12
1.14
1.15
1.16
1,20
1,23
lv
1,30
1,33
1,!
lit 1
Kuggarnas topp- resp. fothöjder bliva:
(2/ + 1 s ’ ’ 7
- xi) mn
hfl = (
h/2 = (
Xi mn
Drev
x2 mn
Hjul
eos (p
2 a0
lit2 = [y + 1 — a-i) mn
Därmed beräknas alla dimensioner ur en enda modul,
verktygets normalmodul (mn), vilket jag i motsats till
överingenjör Uggla, men i överensstämmelse med "de
flesta författare" anser vara både enhetligt och
praktiskt’.
Endast när centrumavståndet ej är givet kunna i
allmänhet såväl <p som X\ och X2 väljas fritt — de
sistnämnda gärna på så sätt, att drevets oeh hjulets kuggar
bli lika tjocka i grundcirkeln. Schiebels kurvor, vilka
äro återgivna i Dubbels "Taschenbuch für den
Maschi-nenbau", 5:te uppl. år 1929, äro baserade på denna prin-
35
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>