Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Fig. 2.
Importvärde för
sömnadsartiklar.
Fig. 1. Sömnadsindustriens tillverkningsvärde.
melserna om verkstadslokaler för hantverkarna
förfallit. Det låg i sakens natur, att gesällernas
familjemedlemmar eller andra närstående deltogo i arbetet
— en början till den s. k. hemsömnaden under
"förlagsmän", som levt kvar till våra dagar.
Att kvaliteten på kläderna icke förbättrades genom
denna utveckling är självfallet. Affärerna voro dock
goda, vilket framgår av annonser från denna tid.
Snart hade de större magasinen en tämligen fast stab
av gesäller. I regel anställdes en tillskärare i affären,
och denne utförde tillskärningen av plaggen. Så
småningom placerades även några gesäller i till affären
hörande lokaler, men detta var ännu på 80-talet
sällsynt.
Samtidigt med denna utveckling började
symaskiner komma i allmänt bruk. Då emellertid
konfektionsindustriens maskiner behandlats inom
avdelningen i föredrag av civilingenjör Lindwall och
överingenjör Lundborg, går jag här förbi denna sida av
utvecklingen, vilken givetvis i hög grad befordrade
massfabrikationen. Jag vill endast i förbigående
erinra om, att S i n g e r kom med sin "definitiva"
konstruktion i början av 50-talet, och att Husqvarna
Vapenfabrik började tillverka symaskiner 1873.
Av intresse är att lägga märke till, att till en
början all konfektion tillverkades såsom en birörelse till
manufakturaffärer. Detta samröre pågick länge, och
i den specialundersökning, som kommerskollegium
gjorde år 1913, klagas över de "betydligt större
svårigheter" som förelågo, då det gällde att inskaffa
uppgifter om beklädnadsindustrien, enär "samma
firma, som bedriver tillverkning inom konfektions-
branschen, ofta
äger en
försäljningsaffär", och att
industri- och
handelsverksamheten
ofta bedrives
"under gemensam
ledning och
förvaltning samt med
sammanförd
bokföring". Detta
tyder ju icke på
industriell utveckling. Så sent som
1929 påpekas i
Kommersiella
meddelanden fortfarande svårigheten att
skilja fabriksrörelse från hantverk, och att
konfektionen "alltjämt bedrives såsom bigren till
handelsrörelse".
Vissa ansatser till industriell verksamhet kunna
dock konstateras relativt tidigt. Det gäller särskilt
dam- och barnkläder. Sålunda startade en barn- och
damklädersfabrik redan 1865, en regnkappsfabrik 1873
och en ännu bestående fabrik för damkläder, A.-b.
Beve & Co, år 1876. Ytterligare ett par kappfabriker
tillkommo på 80-talet, såsom framgår av tabell 1.
Möss-, linne- och kravattfabriker uppstodo ungefär
samtidigt ehuru under ytterst hantverksmässiga
former.
Mera självständigt arbetande
herrkonfektionsfabriker startade vid mitten av 90-talet, men först en bit
in på detta århundrade blev utvecklingen livligare.
Karakteristiskt var redan från början och är allt
fortfarande, att konfektionsindustrien icke i större
utsträckning arbetar under aktiebolagsform, och att,
där så sker, intressekretsen är begränsad. I många
fall drivas företagen som familjebolag. Orsaken
härtill beröres senare.
Utvecklingen åskådliggöres av kurvorna i fig. 1.
Såsom jämförelse ha medtagits kurvor för vår
elektriska industri och pappersindustrien. Parallelliteten
mellan utvecklingen inom den elektriska industrien
och konfektionsindustrien är påfallande. Värdet av
importerade kläder har samtidigt nedgått (fig. 2).
Ehuru tullarna icke synas ha spelat någon större
roll, sakna de givetvis icke betydelse för
utvecklingen.
Innan vi gå vidare, skola vi närmare angiva
omfattningen av de tillverkningsgrenar, som vanligen
räknas till konfektionsindustrien. I den offentliga
statistiken förekomma begreppen "sömnadsfabriker" och
"hatt- och mössfabriker" utan närmare uppdelning.
Tabell. 1. Antal fabriker anlagda år
Konfektionsfabriker....................
Hatt- & Mössfabriker ................
Vitvara- o. div.-fabriker............
Yadd- o. trasselfabriker............
Paraply- m. fi. fabriker............
Diverse övriga fabriker ............
Summa
t. 0. m. 1850 1851—60 1861—70 1871-80 1881—85 1886—90 1891—95 1896— 1900 1901-05 1906-12
1 3 1 4 7 5 16
_ — 2 • 5 2 3 2 5 6 8
1 — 1 1 B 1 5 5 4 11
1 1 — — 2 1 — 1 4 —
_ _ -— 2 2 — — — 1 1
— — 1 — — 1 1 — 2 1
2 1 5 11 9 7 12 18 22 37
38
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
