Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mekanik.
Inom konfektionen skiljes emellertid i
första hand på tvenne andra
huvudgrupper:
1) "herrkonfektion, kappkonfektion,
mösskonfektion samt
klänningskonfektion med undantag av konfektion av
klänningar i bomull",
2) "linnesömnadskonfektion,
korsettkonfektion, herrhattkonfektion, läggning
och skärning av dussinkonfektion av
yllebyxor vid linnekonfektionsfabriker
samt konfektion av klänningar i
bomull."
Denna uppdelning återfinnes i
gällande avtal, och avlöningarna för den
senare gruppen ligga ungefär 10 % lägre
än för den förstnämnda.
En rationellare uppdelning angives i
tabell 2, där samtidigt den relativa
omfattningen av tillverkningsgrupperna
framgår. Siffrorna gälla år 1936. Enligt
Statistisk årsbok angives i tabell 3 ytterligare en del
siffror, som belysa förhållandena inom
konfektionsbranschen. Yi finna i medeltal 59 arbetare per fabrik.
Denna siffra är relativt hög i förhållande till
medeltalet, ca 30, för hela vår industri. En förskjutning
uppåt har pågått under de senare åren, varför siffran
kan väntas stiga ytterligare. Antalet arbetare per
tjänsteman ligger ungefär vid det allmänna
medelvärdet. I samband med den fortgående rationalise-
Tabell 2. Produktionsfördelning.
% %
Herrkonfektion:
Kostymer, överplagg .......... 43,5
Arbetskläder .................. 4,9 48,4
Damkonfektion:
Kappor, dräkter, kjolar ........ 12,9
Blusar, klänningar m. m....... 7,6 20,5
Barnkonfektion ................. 4,5
Underkläder m. m.:
Skjortor, pyjamas ............. 9,7
Dam- och barnunderkläder .... 2,3
Korsetter ..................... 3,3
Kragar, manschetter .......... 0,6
Kravatter, halsdukar .......... 1,8 17,7
Diverse sömnadsalster ........... 1,4
Hattar och mössor .............. 7,5
100,o
Tabell 3. Sömnadsindustrien.
År 1937 [-Sömnads-fabriker-] {+Sömnads- fabriker+} Hatt- &
mössfabriker Stimma % av all industri
Ant. arbets-
ställen ..... 432 66 498 2,7
Förvaltnings-
personal ... 3188 539 3 727 5,3
Arbetareper-
sonal ...... 26 982 2 538 29 480 5,6
Drivkraft, hk. 4 877 722 5 599 0,2
Tillv. saluvär-
de, mill. kr. 235,6 16,7 235,6 3,3
Således: Arbetare per fabrik ... 59 ( 29,3 )
Arbetare per tjänsteman 7,9 ( 7,55)
Ant. bk per arbetare ... 0,21 ( 4,98)
Tillv.-värde per arb„ kr. 8 000 (13 400 )
(Siffror inom parentes = hela industrien)
Fig. 3. Interiör från amerikansk konfektionsindustri.
ringen har denna siffra en sjunkande tendens, dvs.
antalet tjänstemän stiger.
En synnerligen frapperande siffra är den ytterst
ringa kraftförbrukningen, ca 1/5 hk per arbetare. Då
en normal arbetare beräknas själv kunna utveckla
iriemot 1/10 hk, inses den relativt ringa betydelse
kraftfrågan har. Därför har också länge
trampmas-skiner förekommit, och de äro väl ännu icke helt ur
bruk på mindre arbetsplatser. En följd av det ringa
kraftbehovet — eller kanske rättare dess orsak — är
en relativt låg mekanisering av tillverkningen. Detta
förklarar det relativt låga saluvärdet av produktionen
per arbetare räknat, och arbetslönerna ingå i
produktpriset med en högre andel än inom många andra
industrier. Några nya undersökningar om
konfektionsindustriens kapitalbehov synas icke föreligga.
Allmänt kan dock sägas att investeringarna i hus,
maskiner och övriga inventarier äro relativt små.
Jag skulle vilja uppskatta storleksordningen till
20 % av omsättningen. Det rörliga driftkapitalets
storlek växlar starkt beroende på tillämpade
konditioner och krediter samt på säsongvariationerna
inom respektive företag. Det fast bundna kapitalet
skulle således icke vara större än 20 % av 1/4 milliard
eller ca 50 mill. kr., en mycket låg siffra för en så
omfattande industrigren. För de nyare och större
fabrikerna torde dock siffran vara högre än 20 %.
Detta förhållande sammanhänger därmed, att
fabrikationen icke ställer några högre anspråk på
lokalerna. Av tillverkningsskäl böra arbetsplatserna stå
tätt intill varandra, så att materialet av arbetaren
kan läggas vid platsen för nästa operation utan att
denne själv förflyttar sig. Även om "löpande band"
ej användas ernås härigenom en god flytande
tillverkning. Behovet av transportgångar är sålunda ringa.
Det lätta godset tarvar inga truckar eller andra
mekaniska hjälpmedel frånsett enkla rutsch- eller
linbanor. Det ringa utrymmesbehovet framgår av fig. 3,
hämtad från en amerikansk fabrik, där dock
placeringen icke är förebildlig.
Maskinparken är billig, i genomsnitt kanske 4—500
kronor per arbetare. Inventarier i övrigt inskränka
sig till arbetsbord, hyllor och stolar av enkelt slag.
Det ringa kapitalbehovet underlättar uppkomsten
av småindustri. Då en arbetsledare hinner sköta en
39
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
