Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
tämligen vida gränser för olika företag och
specialisering.
Konfektionsindustriens lokalisering framgår av
fig. 5, hämtad från "Sveriges industri" och gällande
år 1933. Anhopningen i Stockholm, Göteborg och
Borås är i ögonen fallande, men i övrigt äro
fabrikerna spridda söder om Dalälven. I Norrland finnes
endast ett fåtal mindre fabriker. De högre
tarifflönerna i storstäderna synas icke verka
avskräckande. Möjligen är orsaken, att tillgången på skolad
arbetskraft där är större och erbjuder fördelar.
Efter denna allmänna orientering skola vi beröra
några inre problem, ehuru i detta sammanhang tiden
icke medgiver annat än en mycket summarisk
behandling.
Vi ha först materialfrågan. Numera levereras
större delen av konfektionsindustriens material av
svenska textilfabriker. Totala importen av
vävnader — i kronor räknat — uppgår endast till 15 à 20 %
av de inom landet tillverkade. Av dessa senare
förbrukar konfektionsindustrien antagligen över 80 %,
enligt uppgift från några större väverier. Tyvärr
är dock den primära råvaran (ullen, bomullen etc.)
nästan uteslutande importerad. Konstsilket
tillverkas dock nu i stor utsträckning inom landet.
En väsentlig svårighet är, att det ännu icke finnes
standardiserade tygprovmetoder och sålunda icke
heller möjlighet att siffermässigt uttrycka tygers
egenskaper; detta allra minst ur brukssynpunkt.
Materialval är därför i största utsträckning en subjektiv
uppgift. Överingenjör Engblom har nyss i en av
in-geniörsvetenskapsakademien utgiven skrift starkt
betonat nödvändigheten av textil forskning på bredare
vetenskaplig bas. Det är anmärkningsvärt att en in-
s 10 10- 50- 100- 200-
500-50 100 200 500 1000
Arbetare per fabrik
’1000
Fig’, i. Sömnadsindustriens
storleksfördelning.
fabrik på ett 50-tal arbetare, förklarar detta det stora
antal arbetsställen just med arbetareantal mellan 10
och 50, vilket framgår av kurvorna i fig. 4. En
företagsam skräddare klarar själv en dylik verkstad, och
några bolagsmän fordras knappast. Pionjärerna inom
branschen ha utvecklat sina företag ur denna typ
(där de icke stött sig på samtidig
handelsverksamhet), och där aktiebolagsform nu förekommer, äro
delägarna i många fall medlemmar av familjen eller
släkten. Något kapitaltillskott utifrån har i regel
icke varit erforderligt, då branschens
räntabilitet hittills varit god.
Tendensen går emellertid nu mot
koncentration i större enheter, såsom framgår av fig. 4
vid jämförelse mellan 1925 och 1935 års
kurvor. Detta sammanhänger givetvis med den
alltmer framträdande industrialiseringen och
rationaliseringen.
De relativt låga fasta investeringarna gör
konfektionsindustrien mindre
konjunkturkänslig än många andra industrigrenar. En
nedgående konjunktur synes åtminstone tidigare
icke heller ha medfört en omedelbar köpstrejk.
Snarare synes en viss förskjutning av
efterfrågan ske mot billigare varor i samband med
en måttlig omsättningsminskning. Jag skulle
tro, att en nedgång i försäljningen med 50 %
icke behöver vålla en välplanerad
konfektionsfabrik några oöverstigliga svårigheter.
Andelen av kostnader för material, arbete
och omkostnader i produktens pris angives i
Kommerskollegii undersökning år 1913 vara
respektive 48,8, 23,6 och 27,6 %. Sedan dess
har en förskjutning ägt rum. Några värden ha
dock icke på senare tid publicerats. Från 1909
finnes en uppgift om att arbetslönerna ingingo
med "25 à 30 %", dvs. ett betydligt högre
värde. För närvarande torde man kunna
uppskatta andelarna till ca 53 % för material,
20 % för arbetslöner och 27 % för omkostnader
och vinst. Givetvis variera dessa värden inom
Fig. 5. Sömnadsindustriens lokalisering (enligt "Sveriges industri").
40
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
