Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mekanik.
dustrigrupp — textil och
konfektion — som
sysselsätter 15 % av Sveriges
arbetare och 12 % av alla
industritjänstemän, icke
har större
forskningsmöjligheter än vad de
visserligen goda och välskötta
men små textilinstituten i
Norrköping och Borås
lämna vid sidan av sin
rent praktiska
undervisningsuppgift. Statens
provningsanstalt har dock även
gjort en del
grundläggande arbeten ifråga om
metoder för leveransprov, men.
dessa gå huvudsakligen ut
på att kunna kontrollera
homogeniteten hos en redan fastställd kvalitet.
Orsaken till detta förhållande torde främst ligga i
den bristande förståelse för uppgiften, som visats av
konfektionsfabrikanterna under utvecklingstiden.
Tyvärr torde intresset än i dag icke vara särdeles
utbrett. En del nya konstmaterial, som på senare år
framkommit, kanske dock stimulera intresset för
provningar. Konfektionsfabrikanterna tro emellertid
allt fortfarande mest på sina ögon och på "känseln".
Vi stå i stort sett på samma ståndpunkt inför tyger
som smederna för 100 eller kanske 200 år sedan
inför järnet. Engblom påpekar just bristen på
tekniker inom textilbranschen och även i övrigt behovet
av nytt tillskott av "folk, för vilka kravet på
vetenskaplig behandling av problemen, forskarandan, står
Fig-. 7. Sömnadsfabrik 1939 (konfektionsbolaget Junex, Huskvarna).
klart och levande". Detta uttalande kunde lika
gärna ha gällt konfektionsindustrien.
Maskinproblemet inom vår industri skulle jag,
såsom tidigare nämnts, icke gå in på. Dock kan jag
ioke underlåta att påpeka det förhållandet, att några
objektiva diskussioner om olika maskiners
lämplighet och driftsegenskaper ännu icke synas ha
förekommit. Mången gång betraktas det t. o. m. som
fabrikshemlighet vilket fabrikat av standardmaskiner,
som användes. Den tekniska bearbetningen av
driftserfarenheterna är knappast mer än påbörjad.
Bedömningen är oftast i högsta grad vanebetonad.
Före 1914 synes i huvudsak "helstycksarbete" ha
förekommit, och tekniken var långt in på 20-talet
mycket hantverksbetonad. (Jfr fig. 6.) Teknisk
sakkunskap rådfrågades väl stundom, men först för ca
9 år sedan anställdes den förste teknikern vid
konfektionsindustrien här i landet. Under 1920- och
framför allt under 30-talet har en intensiv
organisationsverksamhet pågått vid alla större företag. En
modern konfektionsfabrik visas i fig. 7. Ännu ha
dock icke erfarenheterna diskuterats.
Momentuppdelningen i arbetet har i regel drivits
långt. Moment på 2 à 3 min. äro vanliga, och inom
linneindustrien och för arbetskläder går man ännu
längre ned. Tillverkningen av en ytterrock är
sålunda uppdelad i inemot 100-talet moment. Flytande
Fig. 6. Sömnadsfabrik omkring 1907. Fig. 8. Enkelt löpande band vid Junex.
41
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
