Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mekanik.
fy
Fig. 10. Exempel på, konstruktion av mönster till kavaj.
nationer, och på dessa bygga "bärningen" i plaggen.
Det fordrar god blick, kunnighet och övning för att
nå ett gott resultat. Karakteristiskt är, att denna
viktiga uppgift inom vår industri helt saknar högre
skolad arbetskraft. Då behovet måste täckas bland
det fåtal naturliga begåvningar, som av egen ambition
skaffat sig större inblick i tillskärningskonsten än
vad de elementära tillskärarekurserna giva, är det
tydligt, att dessa äro synnerligen efterfrågade och
oftast mycket väl betalda.
Man tvingas att tänka på det förhållandet, att
samtidigt sitta väl kvalificerade arkitekter och
konstnärer med högskolebildning och förutsättningar att
skapa stil på vilket område som helst och rita
tillbringare och köksstolar! När skola de ägna sig åt
något av så primär betydelse för vår trevnad som
våra kläder? När skola kläderna inkomponeras i
miljöerna på våra hemutställningar?
Konfektionsindustrien har dock genom erfarenhet,
mera än genom objektiva undersökningar, kommit
fram till en serie storlekar och typer på plagg, som
tillfredsställer fordringarna hos flertalet människor,
som icke äro direkt missbildade. Ett femtiotal olika
storlekar inom samma modell är en vanlig siffra för
herrkonfektion, och vissa större fabriker ha ökat
variationerna upp till ett 80-tal. Ifråga om damplagg
är variationen mindre omfattande.
Alla dessa typvariationer föras givetvis i regel icke
av alla detaljhandlare. Försäljningen är i stor
utsträckning splittrad på småaffärer, som icke kunna
föra ett välsorterat lager, och distributionsproblemet
är därför svårt inom branschen. Detta har
framtvingat s. k. "måttbeställningar", dvs. försäljaren i
affären visar något enstaka exemplar av varje
modell och tager sedan några mått, som jämte uppgift
om modell och tyg insändas till fabriken. Där
utväljes närmast motsvarande mönster av standardtyp,
och utgående från detta göras de ändringar, som
måtten eventuellt motivera. Tillverkningen sker
sedan på vanligt sätt i verkstaden. Stundom har
Fig. 11. Exempel på "gradering" av olika storlekar på
kavajmönster.
detta system utvecklats till stordrift, framför allt i
England och Amerika, men även här hemma arbeta
ett par av de större företagen till avsevärd del på
detta sätt. Om systemet med stora välsorterade
affärer eller med måttbeställningar i framtiden
kommer att överväga är svårt att förutsäga.
Distributionsproblemet är ännu icke löst inom
konfektions-industrien!
Yid uppläggningen av mönster konstrueras först
vissa normala storlekar inom de olika typserierna.
Dessa senare kunna t. e. vara: normala figurer, långa
figurer, undersätsiga figurer, korpulenta figurer,
idrottsfigurer osv. Utgående från de grundläggande
storlekarna inom varje dylik serie konstrueras sedan
de olika storlekarna genom förskjutning av måtten
efter vissa regler (jfr fig. 10 och 11).
Konstruktionsreglerna anses ofta såsom
yrkeshemligheter. Det talas om olika ’’tillskärningssystem",
som olika "skolor" tillämpa. Någon allmän
konstruktionslära eller "beskrivande geometri" synes icke
ligga till grund för hantverkets tillskärningskurser,
och annan utbildningsmöjlighet finns tills vidare icke
utom företagen själva. Det är klart, att naturliga
begåvningar frigöra sig från "systemen", men de
flesta tillskärare torde i brist på
utbildningsmöjligheter aldrig komma så långt.
Det är givetvis en svaghet, att en stor industri
lever på hantverkets erfarenhet och utbildning.
Därmed har intet ont sagts om hantverket, men en
industri måste lägga andra synpunkter på konstruktion
och tillverkning än skräddaren, som individuellt
provar in plaggen på varje individ.
Den bristande auktoritet, som
konfektionsindustrien har tack vare detta förhållande, har gjort, att
detaljisterna (ofta med all rätt!) göra anspråk på
eget utförande och egna modeller. Först när
konfektionsindustrien själv utvecklat och skolat förmågor
jämställda med andra industrigrenars framstående
konstruktörer, lösa sig dessa problem.
Det ligger utom ramen för denna översikt att när-
43
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
