Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÄFTE 5
TekniskTidskrift
MEKANIK
REDAKTÖR : H. F. NORDSTRÖM
UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN
18 MA] 1940
INNEHÅLL: Gasturbinen, dess utveckling, nuvarande användning och framtidsutsikter, av tekn. dr Ingvar
Jung. — Om rostskydd. — Föreningsmeddeländen. — Litteratur.
Gasturbinen, dess utveckling, nuvarande
användning och framtidsutsikter.
Av tekn. dr INGVAR JUNG.1
Det stora flertalet ingenjörer få, då de höra ordet
gasturbin, en idéassociation med t. e. vinkelns
tredelning eller perpetuum mobile. Detta är även fullt
naturligt. Uppfinnare och fantaster ha så länge
förutspått gasturbinen som framtidens kraftmaskin, att
man nu i allmänhet upphört att tro. på möjligheten av
denna kraftmaskin såsom konkurrent till
förbränningsmotorn och ångturbinen.
På de sista åren har läget emellertid —
huvudsakligen på grund av metallurgiens och
kompressorteknikens landvinningar — blivit betydligt
gynnsammare. Yi skola i det följande finna, att gasturbinen
redan hunnit bli ett ganska allmänt och oersättligt
tillbehör för uppladdning av förbränningsprocessen
vid dieselmotorer och ånganläggningar liksom vid en
del kemiska processer. Som ren kraftmotor synes
f. n. gasturbinen på grund av sin relativt höga
bränsleförbrukning endast kunna konkurrera för
specialändamål, där driftkostnaderna ha oväsentlig
betydelse.
I det följande skall utvecklingen till dags dato i
korthet behandlas och ett försök göras, att
extrapo-lera utvecklingskurvan för den närmaste framtiden.
De första försöken.
Stodola har i sin bok "Dampf- und Gasturbinen"
ingående behandlat gasturbinproblemet från teoretisk
ståndpunkt och har även beskrivit de första
försöksturbinerna och relaterat de erfarenheter och resultat,
som ernåddes med dessa. Som Stodolas bok är känd
av varje värmetekniker, skall här en parallellitet i
framställningen i möjligaste mån söka undvikas.
Den första lyckade gasturbinkonstruktionen är
säkerligen Leonardo Da Vincis oxsteksvändare.
Denne store föregångare på ingenjörskonstens område
konstruerade på slutet av 1400-talet en värmemotor,
vilken otvivelaktigt arbetade enligt turbinsystemet
och vilkens enkelhet ännu är oöverträffad.
Visserligen finna ingenjörerna av en senare tid den termiska
verkningsgraden löjligt låg. Den var dock positiv
1 Föredrag hållet vid Svenska teknologföreningens
avdelnings för Skeppsbyggnadskonst ordinarie höstsammanträde
den 25 november 1939.
och det är mer än man kan säga om många moderna
gasturbinkonstruktörers skapelser.
Efter denne store ingenjör och föregångsman ha vi
intet att notera förrän tre århundraden senare. I den
allra tidigaste maskinåldern (vi kunna även säga
patentåldern) hitta vi redan det första
gasturbinspatentet; inlämnat av John Barber i England 1791.
Denna "uppfinning" var den första av en lång serie,
vilka alla hade en gemensam egenskap ■— frånvaron
av en positiv verkningsgrad.
Vi måste vänta till 1800-talets slut för att kunna
finna några patent eller försök värda att upptaga
tiden med.
En man, som ej är nämnd i "Stodola", men som
likväl otvivelaktigt bör nämnas i en historik om
gasturbinen, är Stodolas lärjunge, svensken Gustaf Dalén
en av våra största ingenjörer och mångfrestare.
Under sin studietid vid Polytechnikum i Zürich, där
Stodola under denna tid var lärare i ångteknik, fick
Dalén, uppslaget till en liktrycksgasturbin. Vi se
i fig. 2 en brevskiss av Dalén från 1897.2 I brevet
2 Ur Erik Wästberg : Gustaf
Dalén, Stockholm 1938, s. 63/64.
f^sfgf,
T ■— - h
Fig. 1. Leonardo da
Vincis stekvändare.
Fig. 2. Daléns gasturbin.
(Brevskiss av Dalén frftn å,r 1897.)
49
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
