Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mekanik.
minskad vitalitet och energi (samt numera med
biträde av Holzwarth Jr) sysselsatt med utvecklingen av
sin explosionsturbin. Om Holzwarths första
försöksturbiner kunna vi läsa i "Stodola". Denne liksom
Schüle behandlade teoretiskt Holzwarthturbinens
utsikter och förutspådde möjligheten av synnerligen
goda verkningsgrader. Den första försöksturbinen
byggdes vid Körtingverken i Hannover 1906—1908.
Den andra turbinen byggdes i samarbete med Brown
Boveri, Mannheim, och beräknades för 1 000 hkr.
Då turbinen 1913 kom i drift erhölls dock ej mer än
200 hkr. Holzwarth var emellertid en man med en
obetvingbar optimism. I samarbete med turbinfirman
Thyssen utfördes under tiden 1914 till 1927 två nya
försöksturbiner av förbättrad typ. Dessa försök voro
ganska lovande, verkningsgrader på 20 % och
däröver uppmättes och även om ännu många svårigheter
voro olösta, såg dock framtiden icke så hopplös ut.
1928 upptog Holzwarth samarbete med Brown Boveri
i Baden i Schweiz, den mest kända turbinfirman på
kontinenten. Efter synnerligen ingående teoretiska
undersökningar och försök vid experimentavdelningen
i Baden påbörjades 1930 tillverkningen av en 2 000
hkr Holzwarthturbin enligt delvis nya linjer, fig. 5.
Turbinen bestod av tvenne kylda
förbränningskammare (4) (på den schematiska figuren är endast en
angiven). Förbränningsluften tillföres
förbränningskamrarna genom tvenne i serie kopplade
centrifugal-kompressorer (2, 3), -drivna av en ångturbin (1).
Kammaren (4) uppladdas först genom den undre
ventilen till förkompressorns (2) tryck, därefter till
sluttrycket, ca 3 ata, genom de två sidoventilerna.
Bränslet insprutas och antändes. Ett explosionstryck
av ca 20 ata nås, utblåsningsventilen till gasturbinens
högtryckssteg (5) öppnas och gaserna utströmma,
medan brännkammartrycket sjunker. Då trycket
nedgått till några atm. öppnas de direkta ventilerna till
Fig. 5. Schematisk bild av Holzwarths
explosionsturbin av år 1930. 1 = ångturbin. 2 = förkompressor.
3 = efterkompressor. 4 = förbränningskammare. 5 =
= gasturbinens högtryckssteg. 6 — gasturbinens
lågtryckssteg. 7 = elektr. generator. 8 — överhettare.
lågtryckssteget (6). En
spolningsperiod följer
innan
utblåsningsventi-lerna stängas och en
ny arbetsperiod börjar.
Förbränningskammarens
(4) väggar, liksom
munstycken, skövlar och
turbinhus äro kylda.
För tillvaratagande av
denna stora
värmemängd fungera
kylmantlarna som
ångpro-ducerande värmeytor.
En cirkulationspump
trycker vatten till
kyl-kamrarna, och vatten
och ånga avgå därifrån.
Ångan avskiljes och
föres till den i fig. o
visade överhettaren (8)
och därifrån till
ångturbinen (1) för
kompressorernas drift. För att
tillräcklig effekt för
kompressorerna skulle
ernås visade det sig
nödvändigt att låta
turbinen arbeta med
vakuum dvs. turbinen
måste utrustas med
kondensoranläggning.
1932 var denna
gasturbin i driftdugligt skick.
Verkningsgraden var icke föraktlig, men ej bättre än
en högmodern ånganläggnings.
Holzwarthturbinen hade under sin
utvecklingsperiod undan för undan förlorat den största fördelen
— enkelheten. Den bestod nu av en
gasturbinanläggning med en ytterst komplicerad ventilreglering samt
en ej mindre komplicerad ånganläggning. Någon
konkurrent till ångturbinen och dieselmotorn hade
man sålunda trots all möda och alla kostnader icke
lyckats uppnå. 1933 försåldes turbinen till ett
järnverk, där den drives med masugnsgas. Turbinen är
fortfarande i tjänst och har i stort sett varit till
kundens belåtenhet. Holzwarths energi har lyckats
frambringa medel för tillverkning av en 5 000 hkr
turbin, som skall uppställas vid samma järnverk.
Turbinen var under tillverkning vid Brown Boveris
verkstäder i Mannheim, då det nuvarande
världskriget utbröt.
1933 uppgav Brown Boveri sina försök med
Holzwarths gasturbin och erkände därmed att de ej ansågo
denna maskintyp ha några framtidsutsikter. Att
försöken, alla kostnader och all möda icke varit
fruktlösa, visste man redan då vid firman och detta skulle
snart nog bli allmänt känt.
Det var inom två helt skilda områden
erfarenheterna av försöksarbetena skulle visa sig
fruktbärande; först inom dieselmotortekniken och senare
inom ångpannetekniken.
Avgasturbiner för uppladdning av förbränningsmotorer.
Antagligen inspirerad av Holzwarths
explosionsturbin patenterade schweizaren Büchi omkring år
Fig. 6. Schematisk bild av
motor med Bücmuppladdning. 1 =
— motorns cylinder i
genomskärning. 2 = uppladdningsfläkt.
3 = gasturbin. 4 =
insugnings-ventil. 5 = utblåsningsventil.
51
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
