Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Fig. 3. Degel av ny konstruktion.
IL
Fig. 4. Ventilation av gjuteri.
sluten. Gasbrännaren är så arrangerad, att alltid ett
bestämt luftöverskott tillföres förbränningsgasen. Den
från brännkammaren avgående gasen blandas i
utloppsöppningen med sekundärluften, som tillföres
ugnen genom en fläkt. Genom att arrangera
tillförselkanalen för sekundärluften så, att densamma
samtidigt kommer att "omspola" brännkammaren erhålles
en förvärmning av sekundärluften, fig. 1. Genom
inbyggnad av ändamålsenligt isoleringsmaterial förblir
torkapparaten helt neutral för värmeavgivning utåt.
Regleringen av fläkten och ugnens konstruktion i
övrigt gör, att en perfekt och effektiv torkning av
formarna uppnås, och då dessutom brännareaggregatet
är utrustat med en automatisk regulator för
gastillförseln, som helt automatiskt avkopplar gastillförseln,
så fort strömmen brytes, har man erhållit en ur alla
synpunkter effektiv formtorlcningsapparat för gjuterierna.
I fig. 2 visas en frontbild av torkapparaten, och i
följande tabell gives en del tekniska data för
densamma.
Ändamål [-Varmlufts-mängd-] {+Varmlufts- mängd+} Temp. °C Gasförbrukning ^asugnsgas ~rde Ä caliZ» !
Torkning av gjut-
järnsformar ...... 600 Nm3/tim. 400 20 Nm3/tim. 80 NmJ/tim.
Torkning av stål-
gjutgodsf ormar... 500 500 25 100
Inom gjuteriindustrien har man gjort vissa studier
beträffande olycksfallsbekämpandet, och man har mer
och mer kommit att studera de problem, som
sammanhänga med skyddet för arbetarens hälsa och
välbefinnande. Som framgår av följande har man i
Tyskland kommit fram till en del resultat, som ha
betydelse även för oss.
Vid transport av flytande metall i de mindre
gjuterierna äro de brukliga skafthandskoporna och
deg-larna svåra att hantera. Ofta komma oangenäma
förbränningsgaser och "överskvimpningar" till stånd, dels
genom att handtagen efter många gjutningar
formförändras, dels genom att deglarna skadats och sönder-
bränts. I Tyskland har man genom en enkel
högdragning, se fig. 3, av degelsidan närmast handtaget
försökt nedbringa och bekämpa dessa olycksfall, och det
har även visat sig, att genom denna förändring av
de-gelkonstruktionen olycksfallen nedbringats till ett
minimum.
Vid själva gjutningen äro särskilt i
metallgjuterier-na de bildade gaserna av skadlig och livsfarlig
karaktär. Särskilt farliga äro dessa gaser icke blott för den
egentliga gjutningen utan även för de övriga i
gjuteriet arbetande. I fig. 4 är för likartade fall en rätt
ändamålsenlig lösning funnen för att undanröja
uppstående besvär och faror. Arrangemanget är följande.
Gjutaren vandrar icke omkring med sin gjutskopa från
form till form i hela gjuteriet utan stannar i närheten
av ugnen. I denna del av gjuteriet har iordningställts
ett särskilt s. k. gjutrum, dit alla färdiga formar
transporterats och uppställts i ändamålsenliga rader. Detta
rum är genom en från taket nedhängande skärm
avskilt från den övriga delen av gjuteriet. De vid
gjutningen utvecklade gaserna bliva här genom ett
fläkt-aggregat verksamt utsugna, i stället för att, som man
kan få se, gaserna driva omkring i den stora
gjuteri-hallen och äro besvärande för alla inom gjuteriet
verksamma personer. Denna anordning kan
arrangeras så, särskilt under den kalla årstiden, att man kan
återvinna värme och tillföra detta till mera
värme-behövande delar av gjuteriet, se fig. 4.
Reglering i ångledningar.
En ny regleringsventil för ånganläggningar har ut
vecklats i Amerika. Som principen synes vara lovande
kan det vara av intresse att här i korthet omnämna den.
Det nya med den avsedda ventilen är att den söker
eliminera orsakerna till läckande ventiler snarare än
att motstå inverkan av dessa orsaker. Uppfinnaren ut-
Fig. i.
70
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
