Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mekanik
riktning ungefär parallell med propelleraxeln. Detta
minimum är relativt spetsigt. Rotationsinflytandet på
svängningstalet är i stort sett oberoende av
belastningsriktningen men tenderar att ökas något, då
riktningen är sådan, att belastningen strävar att böja
bladet bakåt (<p < 0). En svängningsberäkning enligt
denna metod bör sålunda lämpligen genomföras med
en belastning parallellt med rotationsaxeln.
Förhållandet mellan svängningstalen vid fritt och
fast nav är i huvudsak oberoende av
belastningsriktningen. Vid föreliggande propeller är detta
förhållande av storleksordningen 1,10.
Vid de numeriska räkningarnas genomförande för
detta arbete har civilingenjör B. Andekberg,
Stockholm, varit författaren behjälplig.
Litteraturhänvisningar.
[1] Theodorsen, T.: NACA, TN No. 516 (1935).
[2] Lürenbaum, K.: Lufo, Bd. 13:10 (1936) s. 346, även:
Jahrb. 1937 d. deutschen Luftfahrtforschung- S. II 117.
[3] Hansen, M. und Mesmer, G.: ZFM, 24 (1933) S. 298.
[4] Ltebers, H.: Lufo, Bd. 12:5 (1935) S. 155.
[5] Reissner, H.: Ing. Arch. 4 (1933) S. 557.
[6] Meyer, J.: Diss. D. 91, München, även Jahrb. 1938 d.
deutschen Luftfahrtforschung S. II 141.
£7] Carter, B. C.: R&M No. 1758 (1937).
[8] Hohenemser, K.: ZFM, 23 (1932) S. 37.
[9] Timoshenko, S.: Vibration Problems, 2nd ed. (1937)
p. 382.
Föreningsmeddel anden
Svenska teknologföreningens avdelning för Mekanik
höll den 14 maj 19 40 vårmöte pä KTH under
ordförandeskap av tekn. dr. N. Gustafsson med samling vid K.
T. H:s laboratoriebyggnad, Drottning Kristinas väg.
Att jämte ordföranden justera dagens protokoll
ut-sägos undervisningsrådet N. Fredriksson och
civilingenjör E. Pelow.
Genom anmälan inträdde i avdelningen
civilingenjör Gunnar Gudmundson, Stockholm. I avdelningen
invaldes civilingenjör N. O. Bergquist, Stockholm.
Ordföranden meddelade att yttrande inkommit betr.
S. M. 8. särtryck nr 211: "Standardisering av
kilremmar och kilremskivor". Som sakkunniga vid ärendets
behandling har fungerat professor R. Woxén, ingenjör
J. Danielsson, Lorenzen & Wettres Maskinaffär,
ingenjör E. Ringström, Amerikanska Gummibolaget och
ingenjör A. Jacobson, aktiebolaget J. R. Broman & Co.
De sakkunnigas yttrande har insänts som svar på
föreningsstyrelsens skrivelse av den 5 febr. 1940 för
vidare befordran till Sveriges maskinindustriförenings
standardkommitté. Avdelningen godkände åtgärden.
Sedan Sveriges maskinindustriförening begärt
utlåtande före instundande juni månads utgång från
Svenska teknologföreningen över i SMS särtryck nr
212 intagen artikel rörande internationell
standardisering av normtal, anmodades styrelsen för
avdelningarna för Mekanik och Industriell ekonomi och
organisation samt Svenska elektroingenjörsföreningen att utse
var sin ledamot i en kommitté för behandling av detta
ärende. Styrelsen för Mekanik utsåg härvid professor
P. Odqvist, som representant för Mekanik. De sä
utsedda kommitterade ha till föreningsstyrelsen
inkommit med ett utlåtande, som i avskrift förelagts
avdelningens styrelse med anhållan om meddelande
huruvida någon ytterligare behandling av ärendet vore
önskvärd. Styrelsen har icke ansett detta motiverat
utan föreslår att avdelningen godkände yttrandet i nu
föreliggande form. Avdelningen godkände i enlighet
härmed.
Ordföranden överlämnade härefter ordet till
professor F. Odqvist, som redogjorde för K. T. H:s
hållfasthetslaboratorium och några därstädes utförda arbeten.
Föredragshållaren konstaterade först att arten av de
arbeten, som borde komma till utförande på en
institution av detta slag skulle utgöras av bl. a. vad tyskarna
kalla "Grundlagen Forschung". Vidare har arbeten av
"långtids"-karaktär upptagits till behandling, såsom
krypförsök på legerade stål. En ingående redogörelse
lämnades sedan över några typer av
utmattningshåll-fasthetsmaskiner i samband med nyanskaffning av en
sådan till institutionen sommaren 1928. Den nya
maskinen av fabrikat Amsler inköptes av KTH för ca
27 000 kr. och den har visat sig motsvara högt
ställda anspråk. Krypproven fortgå, men
föredragshållaren ansåg sig icke böra offentliggöra något
rörande resultatet av hänsyn till uppdragsgivaren.
Bland aktuella utmattningsproblem hade utförts
undersökningar på hålkälsverkan vid såväl rak som
konisk provstång. Vidare har utmattningsundersök-,
ning för hela konstruktioner utförts. Slutligen
berördes något problemet lutsprödhet. Professor
Odqvist sade sig vara tacksam för nya uppslag från
industrins sida. Även vore institutionen tacksam för en
komplettering av sin "brott"-samling med provbitar
där man noggrant angivit omständigheterna under
vilka brottet uppstått. Ordföranden framförde ett
varmt tack till professor Odqvist för det intressanta
föredraget.
Härefter talade civilingenjör Gunnar WIllgren i ett
kort anförande om "något om sprickbildning i
ång-pannematerial". Detta föredrag framkallade en kort
diskussion varvid bl. a. professor Afzelius och
professor Odqvist begärde ordet. Professor Odqvist kom in
pä fenomenet lutsprödhet. Man kan karakterisera
brottypen, men man kan inte säga med bestämdhet
vad det beror pä. Ordföranden framförde avdelningens
tack till ingenjör "Wallgren för det givande föredraget,
om vars utbyte inte minst diskussionen burit vittne.
Efter dessa bägge föredrag skedde visning under
professor Odqvists ledning av K. T. H:s
hållfasthetslaboratorium. Med buss anträddes därefter avfärden
till Djurgårdsbrunns värdshus, där vårmiddagen
serverades under gemytliga och traditionsenliga former.
G. P-a.
Litteratur
Bokanmälan.
Wasserkraftmaschinen, av L. Quantz. 152 sid. med
217 fig. Berlin, Julius Springer, 1939. Pris haft.
kr. 8: 60.
I bokens första del behandlar författaren
vattenkraften och dess betydelse, olika slag av
vattenkraftanläggningar och de förarbeten i form av
vattenmängds- och fallhöjdsbestämningar o. d., som måste
företagas vid en anläggnings projektering. Därpå
följer en orientering om dammbyggnader med olika
dammbordstyper, tilledningskanaler och tubledningar
samt något om deras beräkning. I efterföljande
kapitel sker först en indelning av turbinerna efter
vanliga grunder, varvid olika turbintyper från vattenhjul
till moderna francis-, propeller-, kaplan- och
pelton-turbiner i enkla skisser ger läsaren en bild av
utvecklingsförloppet. Vattnets gäng genom löphjulet
skildras först beskrivande, varefter författaren från enkla
illustrerade exempel på vattnets strömning i stillastå-
20 juli 1940
79
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
