Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
med ca 6°. Om t. e. en anläggning på 10 kW önskas
med multiplikationseffekten = 2 och t2 — 0°, ger
diagrammet i fig. 2 t1 := 57 och således ovan angivna
differenser, att det lägre värmemagasinets temperatur
måste vara 6°, och att det medium, som närmast skall
uppvärmas, endast får en temp. av 57—8i= 49°. Med
ca 30° temperaturdifferens mellan ett eventuellt förut
förefintligt varmvattenelement och rumstemperaturer
skulle luften kunna uppvärmas till 19° men till ca 29°
vid nyanläggning med element för en ekonomiskt mer
riktig temperaturdifferens av 20°.
För att få s =4 vid 10 kW, om t2 — 40°, erfordras
tx — 79°
givande att den verkliga temperaturhöjningen upp
till det inkopplade varmvattnets temperatur blir
endast mellan 40 + 6= 46 och 79—8 — 71°.
Användes forceringsflänspaket vid såväl hög- som
lågtemperaturer, finna vi följande för att uppnå
ep = 4 vid 10 kW vid en anläggning för 4 000 h/år
och en till elementet inkommande lufttemperatur av
+ 20°C:
Arbetsmediets högtemperatur
t1 = 20 + 10 = 30°C.
Fig. 2 ger för eP — 4 vid 10 kW att
t2 — — 3,S°C.
Värmemagasinets temperatur
= — 3;ö + 10:= + 6,5°C.
Väljas temperaturdifferenserna mindre än vad
ovanstående formel ger, ökas givetvis
multiplikationseffekten, men trots det blir summa kostnad för drift och
amortering större på grund av att amorteringsdelen
för ytorna ökat.
Kunde man gå vägar, där ytorna eliminerats, vore
mycket vunnet. Genom att använda
forceringsflänspaket på högtemperatursidan undvikes det
temperaturfall, som måste förefinnas vid
vattenvärmeelementen och gör att dessa forceringsflänselement för
rumsuppvärmning få sin givna plats. På
lågtempera-tursidan kan temperaturdifferensen helt undvikas och
)/* * kalori kos/nod vid vede/dninj
tf* ~ " " e/ panna
- " •’ g/ värmepump
(x\ Vedeldning bi I Hy äst
(jtj El. panna biHijasf
:/. värmepump bilhyosf
Fig. 4. Den principiella, ekonomiska uppdelningen
av x. z«rfältet-
värmeytkostnaden besparas, om man som
värmemagasin använder vatten och som arbetsmedium
vattenångan direkt, som avkokar från vattnets fria yta vid
det av kompressoranordningen alstrade vakuumet.
Kompressormaskineriet får då lov att behärska stora
volymer och måste turbomaskineri eller annan
roterande kompressortyp tillgripas.
3. Kalorikostnader.
Vi undersöka nu vad 1 kcal kostar vid de tre olika
värmegenereringsmetoderna och beteckna denna
kostnad y.c kr/kcal.
Vid vedeldning:
^red
Med K.,* kr/m3 — priset per m3 ved (inkl. eldnings-
arbetet)
r]ved — pannverkningsgraden
erhålles, om avskrivning och ränta sättes — 0, att
med 1,12 • 106 kcal eff. värmevärde hos 1 m3 ved
t " n i ri R^ted /TN
Xcl = = 0^833 ’ 10 "–(I)
V ved V ved
Vid elpanna:
Med 100 % verkningsgrad och
xel kr/kWh— elektricitetspriset
Ke kr/kW = elpannans totala anläggningskostnad
aEKE kr/år = amortering, ränta och skötsel
r h/år = utnyttningstid i timmar per år
blir kalorikostnaden
ii_™el+ aE Ke
860 T ’
Vid värmepump:
Sp = värmepumpens totala multiplika-
tionseffekt
KP kr/kW = värmepumpens totala
anläggnings-’ kostnad
aP KP kr/år = amortering ränta och skötsel
och t och zel som ovan, erhålles att kalorikostnaden
blir
(H)
in.
rxel -f- aP Kf
("I)
860 Ept
Vi finna att
a) elpannedriften är billigare än vedeldning dvs.
cn <; x}, om kWh-priset är mindre än
aEKE
"’el
i ==717 - 10-
; Kred
Vred
(1)
b) elpannan är billigare än värmepumpen, dvs.
c11 < om kWh-priset är mindre än
aPKP — aEKEeP
y-el =–––-
dvs
{sp- 1)T (2)
c) värmepumpdriften är billigare än vedeldning
111 < xcl, om kWh-priset är mindre än
aPKp
,,m = 717 • 10-
_ß ^ved
Vred
Ep-
(3)
Medelst sambanden (1), (2) och (3) kan i ett
rätvinkligt t, xel-diagram kvadranten uppdelas i
områden, inom vilka de olika värmegenereringsmetoderna
äro de mest ekonomiska. I fig. 4 motsvara kurvorna
1, 2, 3 sambanden (1), (2), (3) respektive. De tre
kurvorna skära varandra i en gemensam punkt S.
Eftersom vid xel mindre än vad som ges av
kurvan 1, elpanndriften är billigare än vedeldning
kurvan 2, elpanndriften är billigare än
värmepumpdrift
kurvan 3, värmepumpdriften är billigare än
vedeldning
får man området uppdelat i tre delar, såsom skissats
i figuren.
Man finner att det gynnsammaste området för
värmepumpen ligger vid rätt stora utnyttningstider, och
begränsas området upptill av vedeldningens och
nedtill av elpannans givna områden.
118
21 sept. 1940
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
