- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1940. Mekanik /
126

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

Ordföranden överlämnade ordet till ingenjör Adolf
Laurin, som talade "Om centerless-slipning".

Historiskt sett var den centrumlösa slipningen känd
redan 80 à 90 år tillbaka i tiden. Dess renässans torde
dock i stort sett tillhöra efterkrigstiden, även om vissa
nyare patent sågo dagen strax före krigsutbrottet 1914,
och det är först under åren efter 1920 som man har
lärt sig att behärska denna slipningsmetod, som gör
det möjligt att i massfabrikation hålla arbetsstycket
inom toleranser av någon 1 000-dels millimeter, där så
är nödvändigt. Som bearbetningsmetod har den funnit
vidlyftig användning, särskilt inom de stora
massfabrikationerna, då man redan länge där haft behov av en
noggrann och billig slipningsmetod. Den centrumlösa
slipningen medger nämligen användning av relativt oskolad
arbetskraft, och då produktionen vid dessa maskiner
dessutom är i förhållande till andra slipmetoder relativt
hög, blir därför kostnaden för ett färdigt arbetsstycke låg.

Föredraget åtföljdes av talrika instruktiva ljusbilder.
Vidare visades en rikhaltig kollektion slipprov på olika
detaljer, för vilkas framställning man med fördel väljer
denna framställningsmetod. Föredraget kommer att
inflyta i Teknisk tidskrifts avdelning för Mekanik.
Ordföranden framförde avdelningens tack för det instruktiva
och givande föredraget.

Härefter överlämnades ordet till professor E. Norlin,
som i ett föredrag sökte besvara frågan: "Är
ovansmörj-ning fördelaktig?" Föredraget finnes publicerat i
Teknisk tidskrift, avdelning Automobil- och Motorteknik,
häfte 9. Undersökningarna hava utförts förutom av
föredragshållaren av professor E. Hubendick och tekn.
dr N. Gustafsson. Ordföranden framförde avdelningens
tack till professor Norlin för de orienterande och
upplysande föredrag, som han under en längre tid då och
då hållit vid avdelningens sammanträden, och där han
företrädesvis upptagit smörjoljeproblemen till
behandling. Ordföranden uttryckte en förhoppning att
avdelningen även framdeles skulle få fortsätta att åtnjuta
de erfarenheter och rön, som smörjoljeforskningen skulle
uppnå.

Efter supén samlades de kvarvarande till en enkel
eftersits. G. P—a.

Svenska teknologföreningens avdelning för Mekanik
höll extra sammanträde tisdagen den 15 oktober 1940
på föreningens lokal, Brunkebergstorg 20, under
ordförandeskap av tekn. dr N. Gustafsson. Att jämte
ordföranden justera dagens protokoll utsågos
professorerna B. A. Afzelius och E. Hubendick.

Genom anmälan inträdde i avdelningen civilingenjör
Arne Körling, Södertälje, och civilingenjör Åke
Weimar, Trollhättan. Ordföranden lämnade härefter ett
meddelande rörande planerna för avdelningens
årsmöte, som förlagts till den 30 oktober i samband med
då pågående konferens rörande vår industriella
beredskap. Som inbjudare till konferensen, vilken är av
sluten karaktär, står Statens ammunitionsnämnd,
Svenska teknologföreningen och dess avdelning för
Mekanik samt Sveriges maskinindustriförening.

I ett kort hälsningsanförande vände sig ordföranden
härefter till de med anledning av kvällens ämne
inbjudna representanterna från militära och civila
myndigheter samt enskilda, vilka varit vänliga att så
talrikt sluta upp till detta möte. Ej mindre än ca 220
gäster och ledamöter hade infunnit sig, vilket torde
vara rekord för åtminstone de senaste årens
mekanist-möten.

Som första punkt på programmet kom "Svenska
gengas a.-b:s generatortyper", som avsetts bliva
behandlade genom tvenne föredrag: "Vedgasdrift av
lastbilar", meddelande av civilingenjör S. Sylvan, samt
"Gengasaggregat och deras praktiska användning",
meddelande av ingenjör S. Ringström. Hr Ringström

hade tyvärr blivit sjuk, och någon ersättare stod ej att
uppbringa, varför styrelsen bad hr Sylvan att något
utvidga sitt anförande. Det föredrag, som följde, gav
en god inblick i problemet sett från "vedgassynpunkt".
Hr Sylvan gav jämförande siffror för kolgasdriftens
och vedgasdriftens bränsleförbrukning samt kom
därefter in på en detaljerad beskrivning av S. F.-generatorn.

Särskilt intresse tilldrog sig det nya
våtrenings-systemet, i vilket dels på ett betryggande sätt alla
fasta beståndsdelar utskiljas, som medfölja gasen från
generatorn, dels även de sura ångorna i gasen
neutraliseras. Askan gör nämligen vattnet basiskt och detta
tvättar bort ättiksyran vid den kraftiga omröringen i
renaren och efterföljande kylare. Slutligen gav
talaren även den ekonomiska förutsättningen för
vedgas-driften i jämförelse med andra flytande eller fasta
bränslen och konstaterade härvid, att allt talar till
vedgasdriftens fördel. Föredraget kommer att
publiceras i Teknisk tidskrifts avdelning för
Automobil-och motorteknik.

överingenjör T. Lange talade "om gengas för
bussdrift". Talaren redogjorde först för de
utgångspunkter man hade att välja på vid krisens början. Vid
Stockholms spårvägar stannade man för
gengasaggregat av system Svedlund. Dessa voro avsedda för kol.
De första aggregaten voro av "kofferttyp" och
provkördes i mitten av januari d. å. på linje 75. Senare
har man övergått till ett montage, där
gengasaggregatet placerats på en släpvagn. Fördelarna med detta
äro tydliga i det vagnens bakre fjädersystem samt
ringar avlastas. Nuvarande trafik omfattar ca 140
bussar, men när vagnparken är färdiglevererad
komma 180 st. gengasverk att svara för trafiken. De
första gengasmotorerna voro av typ Hesselman, men
sedan ha Scanias dieselmotorer även kommit till god
användning. Ingenjör Lange kom härefter in på
koldistributionen samt visade hur 6 st. äldre bussar
ändrats för att fylla detta behov. Vidare kan nämnas
att de papperspåsar i vilka kolet transporteras kosta
1 öre pr km körsträcka. En redogörelse lämnades
även för den nya "servicen" som planerats för
betjäning av gengasbussarna ute vid Hornsberg.
Rörande prov med olika slag av kol och briketter
lämnade talaren en del intressanta siffror. Sättes
kostnaden för bentyldriften till siffran 100, blir
kostnadsindex för gengasdrift med individuell betjäning 105,
när den nya "gengasgården" blir tagen i bruk,
beräknas kostnaden sjunka till 100 eventuellt under. Den 5
à 10 % förlängda körtiden medför ökad kostnad för
trafiken. Som en sammanfattning slutade talaren kan
konstateras, att driften går bättre än vad man väntat
för 1 år sedan. Briketter äro utmärkta och öka
aktionsradien. Goda kol eller briketter ge samma
förbrukning pr mil räknat.

Brikett Bokkol Barrkol

Bränsleförbrukning, kg/mil ..... 9,23 9,32 7,1

Stybb i % av bränsleförbrukningen 9,3 11,8 21,7
Bränslet väger, kg/hl........... —- 22 13

Ett önskemål var att bättre och effektivare
grov-renare snart måtte konstrueras.

Efter dessa bägge föredrag följde en livlig
diskussion, som kommer att publiceras i Teknisk tidskrift
avdelningen för Automobil- och motorteknik. Vid
diskussionen yttrade sig följande herrar: Lange, Sylvan,
Nothin, Grahn, Bergqvist, Tigerschiöld, Björck, Nerén,
Norlin, Eck, Frykberg, Hubendick, Magnuson och
Lenning. Ordföranden framförde slutligen ett hjärtligt
tack till de bägge inledarna samt till alla dem som
genom att yttra sig i diskussionen bidragit till aftonens
rika utbyte. Efter den allvarligare delen av
förhandlingarna samlades man till ett glatt och gemytligt
samkväm. G. P—a.

126

16 nov. T 940

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:24:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1940m/0128.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free