Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
tygen "Heimvard" och "Hallaren", båda med stora
bottenhaverier, samt på tankmotorfartyget "Brarena".
91 dockningar verkställdes år 1939.
Vid årsskiftet hade Kockums varv lJf fartyg om
sammanlagt 197 600 tdw under byggnad och i order.
Å ett inköpt markområde väster om verkstaden har
uppförts nya byggnader för träförråd, trätorka och
timmermansverkstäder samt anordnats upplagsplatser. En
ny stapelbädd för fartyg upp till 22 000 tdw har anlagts
ävensom en ny utrustning skaf. Även en ny
svetsningsverkstad har byggts.
Kockums ledning är oförändrad samt består av
verkställande direktören F. H. Kockum, v. verkställande
direktören G. Lundeqvist, ritkontorscheferna Kurt
Söderlund på fartygsavdelningen och Erik Hjort på
maskinavdelningen samt varvsingenjör Robert Fredriksson.
örlogsvarvet, Karlskrona, levererade förra året
min-sveparna "Arholma" och "Landsort" om vardera 396 ms
depl. och 3 200 ahk samt sjösatte jagaren "Karlskrona"
om 1 060 m3 depl. och 32 000 ahk. Fartygens
dimensioner m. m. äro intagna i utvikningstabellen.
På pansarskeppen "Oscar II" och "Sverige" hava
omfattande moderniserings- och ombyggnadsarbeten pågått,
som under året slutförts på "Oscar II".
b6 dockningar och 108 sliptagningar utfördes.
Dessutom levererades en motorbåt för ekolodning
(Lmax = 10,60 m, B — 2,52 m, 5,19 m3 depl.) till K.
sjö-karteverket. Båten är byggd av trä med
klinkbordlägg-ning samt försedd med en 46 ahk Penta Hesselman
marinmotor och en 3-bladig propeller med 0,05 m diam.
Fart: 8 knop.
Kalmar varv, Kalmar, byggde och levererade i fjol
dels fyra motorslupar (data se stora tabellen), dels en
motorlivräddningsbåt "Utlängan" för K. lotsstyrelsens
räkning.
"Utlängan" (Lmax= 10,28 m, B = 2,99 m, D — 1,225
m) är försedd med en 70 hk Pentamotor och en 3-bladig
propeller. Vid provturen uppnåddes 7 knops fart.
62 sliptagningar utfördes under året.
Vid årsskiftet voro tre byggen under arbete.
En motorkryssare (Lmax= 14,oo m, B = 3,08 m, D = 1,50
m), beställd av K. generaltullstyrelsen. Båten bygges
helt av lättmetall samt erhåller två Bolinders
råoljemotorer om 190 hk vid 1 600 v./min.
En bilfärja (Lmax = 16,o m, B = 5,8 m, D — 2,3 m,
T — max. 1,7 m), beställd för Örebro läns sydöstra
vägdistrikt. Den skall framdrivas medelst en Bolinder
råoljemotor, utvecklande 90—100 hk vid 400 v./min.
Ett självgående gripskopmudderverk (Lmax = 16,o m,
B = 7,0 m, D = 1,8 m) för K. väg- och
vattenbyggnadsstyrelsens hamnarbeten. En Bolinder råoljemotor,
utvecklande 45—50 hk vid -400 v./min., installeras.
Notiser
Svenska teknologföreningens avdelning för
Skeppsbyggnadskonst höll lördagen den 2 5 november 1939
sitt ordinarie höstsammanträde under ordförandeskap av
marindirektör B. T. Zetterström. Sammanträdet
besöktes av ett 90-tal personer.
Sedan ordföranden hälsat de närvarande välkomna
vidtog val av styrelse för år 1940. Vid vårmötet tillsatte
avdelningen en valnämnd, bestående av civilingenjör
H. Tolléus, sammank., flygdirektör E. Sjögren, direktör
D. A. Hector, direktör V. Nordström, direktör S. Forster,
mariningenjör B. Swenzén och civilingenjör K.
Söderlund. Då inga andra förslag framfördes, beslöt avdel-
ningen att till styrelse för år 1940 utse de av
valnämnden föreslagna, nämligen ordförande, direktör Gösta
Lundeqvist, Malmö; vice ordförande, docent H. F.
Nordström, Sthlm; sekreterare, civilingenjör Gösta
Liljekvist, Sthlm, övriga ledamöter civilingenjör Nils
Ljungzell, Sthlm; mariningenjör B. Swenzén, Sthlm; direktör
Eric Christiansson, Göteborg, och civilingenjör Erik
Petersohn, Sthlm. — Till representanter i Föreningens
styrelse under år 1940 utsåg avdelningen direktör Gösta
Lundeqvist och docent H. F. Nordström med
mariningenjör B. Swenzén som suppleant. — Till ledamot i
biblioteksnämnden återvaldes mariningenjör G. Hartzell
och till klubbmästare utsågs civilingenjör G. Plym samt
vice klubbmästare, civilingenjör G. Westerlund. —
Härefter invaldes följande föreningsmedlemmar i
avdelningen: tekn. dr I. Juno, direktör C. R. Hansen,
flygingenjör K. E. Nordbäck, överingenjör G. Spaak,
civilingenjörerna T. Lyrholm, B. Plym, C. H. Johansson och
T. Lundberg.
Ordföranden överlämnade härefter ordet till
överinspektör Nils Gustaf Nilsson för ett föredrag över
ämnet "Räddningsbåtar". Föredraget, som publicerats i
S k e p p s b. dec.-häfte, åtföljdes av ett 30-tal
skioptikonbilder samt flera filmer, som förevisades efter middagen.
Vid den diskussion, som följde, yttrade sig sjökapten
Hansson, Göteborg, speciellt i frågan järn eller trä som
byggnadsmaterial. Vid bordning av haverister, då ofta
ganska kraftiga "kollisioner" äga rum har det visat sig
att järnbåtarna hava en viss tendens att "äta sig fast"
mer än träbåtarna, vilka liksom "slinka över" bättre.
Fartygens livbåtar, ansåg talaren, böra utföras i järn
eller metall, men för räddningsstationernas båtar torde
trä vara bäst.
Sedan följde ett föredrag av chefen för
inspektionsavdelning och provanstalt vid Statens flygmaskinsfabrik
i Finland, ingenjör Edvard Wegelius, som behandlade
frågan om "Komprimerat skiktträ och dess användning
för flygtekniska ändamål". Föredraget publiceras i
S k e p p s b.
Vid diskussionen framställdes en fråga av ing.
Ljungzell, om man ej kunde tänka sig skiktträet som
material vid båtbygge, om det kan bockas för
bordläggningsändamål? Ing. Wegelius påpekade, att det användes
redan för kanotbygge och om endast enkla böjningar
krävas går det bra att använda skiktträ till
bordläggningar.
Sedan följde kvällens sista föredrag, som framfördes
av tekn. dr Ingvar Jung, över ämnet "Gasturbinen, dess
utveckling, nuvarande användning och framtidsutsikter".
År 1490 konstruerades den första värmemotorn av
Lionardo da Vinci. Den användes som "stekvändare".
Det första gasturbinspatentet uttogs år 1791. I slutet av
1800-talet konstruerades en varmluftmotor av Gustaf
Dalén, och arbetet härmed pågick till 1902, då
experimenten nedlades. Anledningen till misslyckandet var de
dåtida kompressorernas dåliga verkningsgrad. Under
åren 1913—1926 byggdes 3 försöksturbiner. Termiska
verkningsgraden var ca 20 %. Stora material- och
kyl-ningssvårigheter. I Mannheim är en gasturbin på en
effekt av 5 000 kilowatt under arbete.
Härefter följde en redogörelse för Velox-pannan och
dess arbetssätt. Särskilt anmärkningsvärt är det ringa
utrymmesbehovet, vilket å fartyg är synnerligen
förmånligt. Flera ljusbilder från anläggningen å "Bore II"
visades.
Efter den gemensamma middagen vidtog sedvanligt
samkväm, varvid sjökapten H. Hansson visade filmer
och berättade om livräddningsbåtarnas arbete samt
redogjorde för krängningsförsök med den sist byggda
räddningsbåten. För den musikaliska underhållningen
svarade marindirektör A. Grünberg och civilingenjör
J. Schönning.
A. O. W.
16
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
