Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skeppsbyggnadskonst och Flygteknik
Vid en fartygsforin enligt fig. 5 uppkommer först
positiv strömning kring stäven. Därefter inledes
negativ strömning, som fortsätter ända bort mot
aktern på fartyget, varefter densamma övergår till en
avslutande positiv strömning.
Med denna fartygsform finner man tydligen en i
hög grad ökad störningsfrihet även med hänsyn till
vågbildningen kring fartyget. Emellertid erbjuder
Bog
^_iVL^
= 0.
Fig. 11. Bogvägens minskade höjd vid överhängande stäv.
bogvågen samma art av motstånd på de bägge
fartygstyperna. Det vore tydligen önskvärt, om
bog-vågshöjden kunde minskas, så mycket mer som man
kan antaga, att vågbildningsmotståndet från bogvågen
växer direkt med höjden och med det av samma höjd
betingade ökade trycket, dvs. med Æ2 vid olika
våghöjder med samma hastighet på fartyget. För samma
fartygstyp växer därjämte bogvågshöjden med v2 och
således motståndet av samma våg med v4. Det är
alltså av största vikt, att bogvågshöjden begränsas i
möjligaste mån. En hel del olika typer av
fartygs-bogar hava ju framsprungit ur en strävan till
förbättringar i denna riktning.
Om en vattenstråle (jämför bogsprutan) riktas rakt
uppåt av ett munstycke, så stiger vattenstrålen till
en höjd, som motsvaras av statiska trycket före
munstycket och som motsvaras av det kinetiska trycket
av vattenstrålens utströmningshastighet. Riktas
samma stråle i 30° vinkel mot horisontalplanet, så stiger
strålen endast till halva höjden. Dess stighöjd avtager
med sinus för vinkeln mot horisontalplanet. Detta
beror givetvis därpå, att tryckkomponenten i
vertikalriktningen uttryckes av sinus för samma vinkel.
Om en fartygsstäv, fig. 11, utföres överhängande
med t. e. 30° mot vattenytan, så stiger bogkaskaden
därvid i höjden med ett värde, som endast är hälften
av stighöjden mot en vertikal fartygsbog, visad å
samma figur. Det är troligt, att själva bogvågens
höjd står i samma förhållande till bogytans vinkel mot
vattenytan, och utförda modellförsök peka i denna
riktning. Det mot bogens väggytor resulterade
tryck-ket verkar, om man bortser från friktionsingreppet,
vinkelrätt mot dessa ytor. I den mån som denna
tryckresultant är riktad nedåt, omsattes således. det
kinetiska trycket nedåt vid den positiva strömningen,
och1 strömningsförloppet kommer därvid att utlösas på
delvis samma sätt som vid positiv strömning i
obegränsat vatten, varvid vågbildningsmotståndet med
dess v4-värde. delvis ersattes med den positiva
strömningens v2-vä,rde. Bogvågens nedpressning med
överhängande fartygsstäv måste därför giva ett minskat
fartygsmotstånd, något som icke synes vara beaktat
vid fartygskonstruktion i allmänhet. Rent empiriskt
har man redan sedan många år kommit under fund
med, att segel jakter med överhängande stäv äro
snabbare, och att särskilt när högre hastigheter
förekomma, dvs. vid hårdvindsbåtar, är denna överlägsenhet
ändå mera framträdande.
vm = 1,268 m/sek. vs = 15,6 knop.
Fig. 12 a och b. Bogkaskad vid
överhängande stäv.
De snabbaste segeljakterna hava sålunda en mycket
spetsig vinkel mellan bogen och vattenytan. Den s. k.
Maier-fören å handelsfartyg är en liten början i den
rätta riktningen, varvid dock minskningen av vinkeln
är så liten att sinusvärdet för densamma fortfarande
ligger nära 1.
Fig. 12 a och b visar tydligt bogkaskaden från ett
modellförsök vid Tekniska högskolans provränna med
överhängande stäv. Det fotografiska materialet från
detta modellförsök i övrigt (se profilfoto fig. 13 a
och b) tillåter icke någon exaktare uppmätning av
bogvågshöjden men häntyder på, att densamma i
allmänhet förhåller sig så, som här ovan skildrats.
Jag söker nu bygga vidare på en grund av de här
angivna resonemangen och observationerna och
kommer därvid till följande åsikter beträffande
formgivningen av en fartygskropp.
Fartyget skall vara format i en obruten konvex
kurva från för till akter, som överallt är utformad
med största möjliga krökningsradie inom
betingelserna för fartygets vattenlinjelängd och övriga
begränsningar. Fartyget skall hava en överhängande stäv,
bildande den minsta möjliga vinkel mot vattenytan,
som är förenlig med fartygets praktiska
genomförande och sjövärdighet.
Jag övergår nu till att betrakta strömningen mot
fartygskroppen i ett plan vinkelrätt mot fartygets
rörelseriktning. Man kan tänka sig en sådan
strömning orsakad av sjöhävningen. Om en våg passerar
längs efter fartyget på bägge sidor om detsamma, så
kommer vid denna vågs stigande och sjunkande höjd-
17 aug. 1940
69
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
