Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skeppsbyggnadskonst och Flygteknik
17 aug. 1940
73
Docent Nordström, som i Tekniska
högskolans provränna välvilligt
genomfört släpproven med modellerna, fann vid
försök med den första försöksmodellen,
som utgjorde en kombination av
ellipssektion med akter i F-form, att modellen
löpte lättare med aktern före. Han
föreslog därför en dubbeländare (fig. 12),
vilken även utfördes bland de tre följande
försöksmodellerna. Försöksmodellerna
utfördes så, att förskepp och akterskepp
fingo något olika längd och alltså voro
utformade den ena med något, större
krökningsradie än den andra. Försök
med den första modellen häntydde
nämligen på, att förskeppet var för kort. På
så sätt kunde varje modell användas
så-«om två olika modeller, genom att köra
densamma i olika riktningar. Försöken
visade ingen skillnad av betydelse för en
dubbeländare vid försök med något
kortare eller något längre förskepp, varför
en fartygskropp med konstant
krökningsradie i köl-linjen och lika långt för- och
akterskepp kan anses vara den på samma
gång enklaste och bästa utformningen vid
tillämpningen av den generella idén,
rotationsfiguren.
Om man jämför ett fartyg av denna typ
med de nu gängse fartygstyperna, så kan
därvid bemärkas dess extremt förenklade
geometriska utformning. Fartygets form
(fig. 20) bestämmes av två cirkelbågar,
en som angiver köl-linjen och en som
angiver spantens krökning.
Som bekant strävar skeppsbyggnadstekniken att i
möjligaste grad rationalisera tillverkningen och
sammanbyggandet av fartygets olika delar. På grund av
denna strävan framkommer den rätta vinkeln och den
rektangulära fartygssektionen såsom önskvärd.
Inom verkstadstekniken framstå två huvudtyper av
bearbetning, planbearbetning och svarvning, vilka
bägge komma till användning och väl låna sig åt
rationella tillverkningsmetoder. Mellanliggande former,
som icke äro cirkulära och icke heller plana, utgöra
ett bekymmersamt område för teknikern, emedan de
icke låna sig åt varken rationell tillverkning eller
rationell måttkontroll. Det är således klart, att det i
Fig. 23. Spantram i eirkelbågskrov (60 tons fiskebåt av Ljungströmstyp).
Släpnfteklkurisor tron försök med
modellerna Ne- 79 Ljwqslröm El’
och N:r 16 A Rac/n©
PrctcentwH rtdukiion i zläpefftkl med
Ljunjslr-öm 237 i Jörh. t’H Raq nv .
Fig. 22 a. Segelritning till 60 tons fiskebåt av Ljungströmstyp.
Farft/yi fiail/jhel i knap
Fig. 24.
största allmänhet är önskvärt, att en form, som avses
att vara lämplig för rationell tillverkning, skall vara
geometriskt rationellt bestämd och helst med enkel
geometri. Ingen geometrisk figur är enklare ocfi mera
rationell än cirkeln. Den står i en särklass, som är
eftersträvad i universums formgivning, ett exempel på
rationell tillverkningsteknik.
Om vi undersöka konsekvenserna av denna
formgivning vid byggandet av ett fartygsskrov och därvid
i första hand tänka oss ett sådant av stål, så finner
man därvid följande förhållanden. Spanten (se fig.
20, 22 och 23) kunna tillverkas efter samma
krökningsradie och kallbockas med samma inställning i
bockningsmaskinen, oberoende av vilket läge i
fartygsskrovet de intaga. Inga skevningar eller dylika
irrationella processer behöva vidtagas vid desammas
tillverkning. Antagligen kunna de direkt vid
valsningen få sin rätta böjning och i denna form
levereras till skeppsvarvet. Fartygsplåtarna, liggande i
plåtsträngar från för till akter, kunna efter hela
längden utföras i en och samma form, och den enda
anpassning, som därvid behöver förekomma, är deras
utskärning för anpassning till däckslinjen.
I den händelse att fartyget är ett tankfartyg, så
kunna även tvärskotten anbringas i radiella plan.
Vid byggandet av träfartyg anbringas bordläggningen
i cirkelbågar och utgöres överallt å fartyget av
ma-skinhyvlat virke med rektangulär tvärsektion. Ingen
passning och ingen basning e. d. är därför behövlig.
Spanten, som i detta fall utföras av trä, utföras
form-limmade med flera skikt ovanpå varandra (se fig. 23)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
