Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Fig. 28.
Fig. 26.
Fig. 29.
Fiskebåtsmodellerna "Lill-Sonja" oeh "Per".
Fig. 27. Modell av cirkelbågskrov.
och samtliga spant äro fria från alla skevningar och
kunna tillverkas över samma matris.1
Om å ena sidan mot formen kan invändas, att den
icke är rationell med hänsyn till utbildandet av
lastrum av rektangulär typ eller bostadsrum av samma
typ, så finnes å andra sidan mycket, som talar för
typens fördelar. Någon större del av
fartygsutrymmet behöver icke offras för att lastrummen eller
passagerarutrymmena i ett större fartyg skola kunna
anpassas efter fartygsformen.
För att undersöka fartygstypens egenskaper i
motståndshänseende har densamma medelst modellförsök
jämförts med en modell av ångaren "Ragne", vilken
valts såsom lämpligt jämförelseobjekt, emedan den
utgjorde ett exempel på en av de mest lättlöpande
modellerna bland hela det antal, som fanns att
disponera på Tekniska högskolans försöksanstalt.
Förutsättningen för jämförelsen mellan de bägge typerna
har vafit samma vattenlinjelängd och samma
deplacement, Fig. 24 visar ett par kurvor från
modellförsöken. I modellförsöken hava även ingått en
undersökning av lämpligaste utformningen av roder och
propelleraxeluttag. Därvid har det visat sig, att den
sedvanliga ramen kring propellern med på densamma
vidfästat roder icke lämpade sig för den nya typen,
detta beroende därpå, att denna ram icke såsom å
typen "Ragne" (se fig. 25) anslöt sig direkt till
fartygets akterskepp utan fick ett utseende enligt fig. 26,
som förorsakade ett betydande extra motstånd. Ett
fritt roder med så kraftig hjärtstock, som betingas av
fartygets högsta hastighet, tänkes därför använt och
har fått en utformning enligt fig. 27.
Det har undersökts, att ingen svårighet föreligger
att så avväga hjärtstockens dimensioner, att
svängningstalet hos det fria rodret ligger väl över och icke
i resonans med vare sig propellerns varvtal eller ett
periodtal tre gånger detta, betingat av propellerns tre
blad. Någon som helst svårighet att använda ett fritt
roder bör således icke föreligga. Rodret är tänkt
utfört Säj 3/tt dess nedersta del är byggd så, att
densamma skall giva vika eller brytas sönder långt innan
den övre delen av rodret eller hjärtstocken kan bliva
utsatt för farliga påkänningar. Rodret kan alltså
i Byggandet av en segeljakt enligt denna metod finnes
utförligt beskrivet i tidskriften Segel och Motor 1939
n :ris 5—8.
funktionera, även om det tillfälligt skulle få
bottenkänning, en fördel, som icke kan tillskrivas
byggnadssättet med roderram. Tages den smidesvikt och
övriga konstruktionskostnader, som nu nedläggas på
roderramen, och inbygges denna materialmängd och
kostnad i fartygets övervattenskropp, så tillåter utan
tvivel detta den behövliga ökningen i dimension å
hjärtstocken och dess lagringar, som bliver en följd
av det fria rodret.
För att undvika svårigheter vid förhalningar i
hamnen o. d. anbringas en avvärjarevajer mellan rodret
och fartygsbotten, vilken vajer genom en lämplig
anordning inombords kan hållas elastiskt anspänd.
Denna roderanordning visade sig vid modellförsök
med och utan roder knappast märkbart öka
fartygsmotståndet i motsats till roderramen, som ökade
detsamma med flera procent. Troligen ökas även
propellerns verkningsgrad genom anordningen på grund
av den mera störningsfria tillströmningen av vatten.
Å fig. 24 finnas angivna motståndskurvor för
ångaren "Ragne" och den nya typen, bägge försedda med
de roderanordningar, som framgå av figurerna 25 och
27. Såsom synes å dessa kurvor uppvisar den nya
fartygstypen en genomgående lägre släpeffekt, vilken
särskilt vid låga hastigheter uppvisa en skillnad av
ända till 35 %. Vid dessa låga hastigheter nedgå
givetvis förlusterna, beroende på vågbildning kring
fartyget, till ett minimum. Vågbildningsmotståndet
utgör, såsom ovan angivits, ett v4-motstånd. Om denna
art av förluster tänkes eliminerad, återstår ett
form-och friktionsmotstånd, som, om det är rent turbulent,
utgör ett f2-motstånd, men, som i den mån detsamma
bestämmes av laminär strömning, minskas till ett
lägre värde.
Jag har här ovan påpekat, hurusom en jämn och
ostörd kurva från för till akter på en fartygskropp
bidrager til! övergången från turbulent till laminär
strömning. Resultatet med modellförsöken synes
bekräfta en betydande skillnad i ytfriktionen mellan de
74
17 aug. 1940
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
