Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Fig\ 38 o. 39. Fiskebåtsmodellen "Per".
fartygssidan betingade riktning och i samma mån
minskas därför risken för att vattenmassan skall
hamna på fartygets däck. Jämför i detta hänseende
figurerna 35 och 36, av vilka framgår, att ett fartyg
med plan sida vid krängning och en lovartsvåg direkt
inbjuder denna att stiga upp utefter fartygssidan och
kasta sig över fartygsdäcket, under det att den
överhängande buktiga fartygssidan verkar avvärjande och
skyddar däcket för överbrytande sjö.
I samband med studiet av vågornas anlopp på
fartygssidan upprepas, vad som här ovan redan berörts,
att vågens anslagskraft minskas med den buktiga
sidan. Härigenom (se fig. 18 och 19) minskas även
den vattenmassa, som deltar i anslaget. Allt detta
tenderar till, att cirkelbågsskrovet uppvisar en påfal-
Fig. 35 o. 36. överbrytande våg och avvärjd våg.
lande högre sjövärdighet och har en helt annan
förmåga att hålla vattnet från däck än den traditionella
typen med vertikala sidor. Denna skillnad kan även,
till vilket jag senare skall återkomma, direkt medföra
konsekvenser av ekonomisk art, som väl äro förtjänta
av att undersökas och vägas gent emot begreppet den
kommersiella lådan.
Återgående till de jämförande försöken med de
bägge fiskebåtsmodellerna "Lill-Sonja" och
"Lill-Mosa", den nya båttypen, så finnas för de bägge
typerna följande förutsättningar: deplacement 60 ton,
längd i vattenlinjen "Lill-Sonja" 15^5 m, "Lill-Mosa"
16 m. Vikten av i skroven inbyggt trävirket är lika
för "Lill-Sonja" och "Lill-Mosa", utrymme nnder däck
för maskineri, lastrum och bostad lika stort för bägge
båtarna, varjämte för "Lill-Mosa" en del
tillskottsutrymme, lämpligt för stuvning av diverse artiklar m. m.
tillkommer vid sidan av de med ståhöjd tillgängliga
utrymmena. Utrymmet på däck är omkring 50 %
större på "Lill-Mosa".
Emedan den nya typen synes uppvisa en i hög grad
ökad sjövärdighet,
samtidigt som den är mera
lättdriven, har jag trott
det vara av intresse att
undersöka en längre och
smäckrare båttyp av
samma konstruktion.
Vid det nutida fiskets
bedrivande växa
ständigt de distanser, som
fiskebåtarna skola
tillryggalägga. I stället
för att man förr i tiden
väntade på, att fisken
skulle komma in till
kusten, går man nu in
för att uppsöka den ofta
på avlägsna farvatten.
Det kan under dessa
omständigheter icke an-
78
ses rationellt att använda den korta, tjocka, tröga
båttyp, som nu allmänt är i bruk. Det har hittills
ansetts, att de stora kraven på sjövärdighet
framtvingat denna typ. Under de ändrade förutsättningar
för formgivningen, som här behandlas, kan emellertid
sjövärdigheten hos fartygen antagligen icke allenast
bibehållas utan i väsentlig grad ökas, samtidigt som
en mycket längre och smäckrare båttyp kommer till
användning.
En andra försöksmodell av den nya typen har
därför blivit byggd. Dess vattenlinjelängd är ökad från
16 till 20 m och nollspantsektionen minskad, så att
samma deplacement, 60 ton ernåtts. Ritningar till
denna båtmodell återfinnas å figurerna 20, 22 och 23
samt illustrationer å densamma å figurerna 37, 38 och
39 osv. Även här hava förutsättningarna varit, att
den i skrovet inbyggda virkesmängden skall vara
densamma. I samband härmed måste jag beröra
orsakerna till, att ett så långt utsträckt skrov med så
mycket större däcksarea än den sedvanliga
fiskebåtstypens kan byggas med samma skrovvikt. Hela
sammanfogningen av skrovet jämfört med den
traditionella byggnadsmetoden bildar en till sin utformning
långt stabilare konstruktion med bättre utnyttjande
av det inbyggda materialets hållfasthet. Den äldre
typen har varje spant sammansatt (se fig. 31) av två
bredvid varandra lagda ekplankor, vilka uthuggas och
sneddas för att följa skrovets olika mer eller mindre
artistiska svängningar, vilka icke taga hänsyn till
materialets anpassningsförmåga till dessa former.
Följden blir en tung spantbyggnad, vari ingår en
massa grova ekplankor, som i tvära vinklar korsa
spantkonturen. Härav nödvändigheten att bygga två
lager bredvid varandra för varje spant.
Sammanfogningen mellan de olika delarna i
spanten motsvarar på intet sätt de robusta
virkesdimensionerna. Konstruktionen bliver stel och tenderar till
att genom de grova och stela dimensionerna vid sjöns
slagvefkan lossa förbanden. Jämföres denna
konstruktion med en spantbyggnad enligt fig. 23, så
åtgår i den senare endast omkring 1/3 av
materialmäng-»
21 sept. 1940
Fig. 37. Fiskebåtsmodellen
"Per".
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
