Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skeppsbyggnadskonst och Flygteknik
Sammanfattning.
Arten av de
strömningar, som omgiva
ett å havet
framgående fartyg,
undersökes spekulativt och
vissa slutledningar
av denna
undersökning angivas. En
redogörelse lämnas
för släpförsök med
ett antal
fartygsmodeller. Ävenså
redogöres för försök med tre modeller i 1/4 skala av
sjögående fiskefartyg, varvid försöken utförts i öppen sjö.
Samtliga modellförsök avse en jämförande
undersökning av fartyg av traditionell form med en ny
skrovform. Denna är utbildad som en sektor av en
rotationskropp och fartygets ytteryta bestämmes
geometriskt av två sinsemellan lika (spanten) och en
större (kölen) cirkelbåge, samtliga cirkelbågar
sammanfallande med rotationskroppens yta.
Utgående från att de ett fartyg omgivande
strömningarna äro sammansatta av dels positiva
strömningar, vilka karakteriseras av hastighetsnedsättning
förenad med tryckstegring och dels negativa
strömningar, förenade med hastighetsökning och
trycksänkning, kommer författaren till den slutsatsen, att
Fig. 46. Fiskebåtsmodellen "Mosa".
Släpför-sök med segel. Se tab., fig. 34.
den negativa strömningen, som inledes av en positiv
strömning, skall genom fartygets formgivning tillåtas
att ostört fortgå utmed största möjliga del av
fartygets längd, allt för ernående av minsta
fartygsmotstånd.
De egenskaper, som enligt författaren främst böra
känneteckna ett sjövärdigt fartyg, äro följande:
Fartyget skall hava överhängande sidor och stävar.
Fartygets bordläggning skall överallt vara konvex.
Fartyget skall i såväl längd- som tvärskeppsriktning hava
buktade ytor med av förhållandena betingade
möjligast jämnt fortlöpande konvexa kurvor.
Såsom ett exempel i denna riktning beskrives
Cir-kelbågsskrovet och de erfarenheter och
försöksresultat, som med denna fartygsform erhållits.
som
spantarealkur-vor upplagda efter
någon viss regel
någon avgörande
betydelse, då sådana
kurvor mycket väl
kunna samordnas med
fartygsformer, som
inleda strömningar
kring
fartygskroppen, av den mest
olämpliga art.
Lastluckor på fartyg,
och en del därmed sammanhängande frågor.
Av civilingeniör NILS J. LJUNGZELL, Stockholm.
(Forts. fr. sid. 44.)
Luckskalkning.
För att hindra vatten komma in genom
lastluckorna på över- eller överbyggnadsdäck ("väderdäck")
skola dylika luckor effektivt kunna tätas eller
"skal-kas". Detta sker vanligen genom presenningar,
vilka läggas över täckluckorna och fastspännas mot
karmarnas utsida medelst "skalkningsjärn", dvs.
långa plattjärn (enligt Germanischer Lloyd minst 60
mm breda och 10 mm tjocka), som tryckas mot
presenningarna medelst i "skalkningshakar" el. klampar
(eng. "cleats") anbragta kilar.
Starka skalkningshakar med en bredd av minst
21/2" (63 mm) skola enligt internationella
lastlinje-konventionen anbringas på ett inbördes avstånd, räk {+-+}
nat från mitt till mitt, av högst 2’ (610 mm). Skalk-
ningshakarna närmast ett luckhörn må icke anbringas
på större avstånd från hörnet än 6" (150 mm).
Konventionen föreskriver att minst två fullständigt
vattentäta presenningar av synnerlig styrka skola
finnas till varje lucköppning å öppen del av
fribordsdäcket och överbyggnadsdäck. Vävnaden skall vara
garanterat fri från jute samt av den vikt och den
beskaffenhet, som administrationen bestämt.
Germanischer Lloyd rekommenderar t. o. m. tre
presenningar till väderdäcksluckor på stora fartyg.1
De till skalkning använda kilarna och deras
placering är ur säkerhetssynpunkt en detalj av betydelse.
Kilarna skola enligt konventionens text vara "effek-
1 Se Germanischer Lloyd: Vorschriften für
Klassifikation und B au von ståhle men
See-schif f en 1938, sid. 88.
21 sept. 1940
83
Fig. 47. Cirkelbågsskrov, utformat som snabb
segeljakt med Ljungströmsrigg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
