Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
tankpartiet och här. generellt sagt, endast i
tvärskeppsgående fogar, såsom framgår av fig. 10, 11 och 12.
Alla tvärväxlar i bordläggning, däck och skott äro
således svetsade, ävensom vebspant och
tvärskepps-skott till bordläggning, däck och långskeppsskott.
Långskeppsspant och skottstag äro nitade till
respektive plåtar, men där de förlöpa i långskeppsled
svetsade mot tvärskeppsskotten, så att de bilda
kontinuerliga strängar från för til 1 akter.
Hörnförbindningarna mellan spant och skottstag äro utförda medelst
nitade brickor. Bordläggningen har överallt
tvåradigt nitade långväxlar samt på de ställen i
akterskeppet, där klassen fordrar treradiga växlar på
fartyg av denna storlek och detta byggnadssätt,
dessutom en kontinuerlig svetsfog på överlappens insida.
I den följande utvecklingstypen, varav två fartyg
med samma huvuddimensioner som de föregående
byggts, "Sveadrott", fig. 13, och "Iselin" har
svetsningen kommit ytterligare till användning. I dessa
fartyg äro även för- och akterskeppen svetsade,
varjämte långsgående förbindningar, såsom
bottenlongi-tudinaler, långskeppsskottens infästning till botten
och däck, stringerplåtens förbindning med
sheerstrå-ket samt långväxlar i bordläggning, däck och skott
utförts svetsade, fig. 14, 15 och 16.1 Av skottstagen
är vart tredje stag nitat, sammanfallande med
långväxlarna i skotten, och resten svetsade i avsikt att
underlätta montaget. Vebspanten äro helt svetsade.
(Forts.)
i Fig’. 15 och 16 införas i nästa häfte.
Red.
Insänt
Herr Redaktör!
Med anledning av de artiklar av dr-ing. Fredrik
Ljungström, som varit införda i Eder tidskrifts
augusti- och septembernummer, och de ännu mer
braskande referat, som i samband därmed förekommit
i dagspressen, må det tillåtas undertecknad att
offentligen framföra en del synpunkter, som jag tidigare
varit i tillfälle att direkt meddela hr Ljungström.
Det förefaller ju ganska naturligt, att hr
Ljungström, när han ger sig in på ett nytt gebit, kommer
till en båttyp, som får räknas som den tidigaste kända
typen, dä den återfunnits hos babylonierna och de
gamla egyptierna, samtidigt som det är den båttyp,
som de flesta pojkar komma till, när de tälja sin
första barkbåt.
Det förefaller mindre naturligt, att hr Ljungström
sedan vill bevisa, att denna båttyp är överlägsen de
typer, som utvecklingen lett till, då man borde kunna
vänta sig, att han skulle taga bättre lärdom av
erfarenheten.
Att hr Ljungström vill ge sin bevisföring sken av
vetenskaplighet förbättrar ingalunda förhållandet, dä
han därvid blandar ihop sanningar och förhastade
påståenden på ett sätt, som endast kan förleda lekmän.
Han sammanblandar dessutom fiskebåtar och
lastfartyg alltefter som hans argument passa bäst, utan att
betänka, att dessa båda huvudtyper vuxit fram under
helt skilda betingelser. Som regel grundar han sina
omdömen på ganska inskränkta förutsättningar, under
det att en fackman nödgas räkna med alla kända
förutsättningar. På grund härav skulle det bli allt
för vidlyftigt att gå in på en detaljerad kritik, men
jag önskar fastslå, att fackmännen ej ha något skäl
att känna sig nedslagna av hr Ljungström hårda
omdömen.
Härmed är ingalunda sagt, att den båttyp, som hr
Ljungström kallar "sin", är omöjlig för alla ändamål;
sedan barndomen har jag återfunnit typen i skilda
gestalter, kanske oftast som landsvägsfärja. Ej heller
är härmed sagt, att de nu förhärskande typerna ej
kunna förbättras; en sund utveckling är alltid möjlig
och önskvärd, men hr Ljungströms "nya typ"
representerar knappast någon utveckling.
Långedrag den 8 okt. 1.940.
Folke Seldén.
Herr Redaktör.
Sedan jag beretts tillfälle att taga del av det inlägg,
som överingenjören herr Folke Seldén insänt med
anledning av min redogörelse för en serie av mig
genomförda försök, benämnd "Några synpunkter i anslutning
till försök med fartygsmodeller med förenklad
geometrisk utformning" beder jag att få anföra följande.
Den första meningen i denna redogörelse lyder: "Då
jag här nedan framlägger en redogörelse för försöken
i ovannämnda riktning och därvid generaliserar de
tänkta strömningsförloppen kring en i vattnet
fram-löpande fartygskropp, så sker detta ingalunda med
anspråk på, att de olika faktorer, som därvid
framhållas, skola vara ensamt avgörande för den
lämpligaste utformningen av ett fartyg."
Jag finner därför föga anledning för herr Seldén till
den generella avbasning, han i sitt inlägg serverar och
som väl närmast är att hänföra till den intolerans,
som i regel möter den, som utanför facket vågar ett
försök att medverka i någon av teknikens grenar.
I sammanfattningen av min redogörelse säger jag:
"Samtliga modellförsök avse en jämförande
undersökning av fartyg av traditionell form med en ny
skrovform. Denna är utbildad som en sektor av en
rotationskropp och fartygets ytteryta bestämmes
geometriskt av två sins emellan lika (spanten) och en
större (kölen) cirkelbåge, samtliga cirkelbågàr
sammanfallande med rotationskroppens yta."
Ordalydelsen i mitt engelska patent nr 521734 och
dess anspråk 1 lyder: "A vessel having its skin formed
to conform wholly or mainly to the surface of part of
a body of revolution with its axis of revolution
extend-ing transversely to the longitudinal dimension of the
vessel, said body being produced from a profile which
in planes containing said axis comprises two
inter-secting arcs forming substautially a V."
Fackmän finnas alltså, som beträffande nyheten av
cirkelbägsskrovets form ha en mot herr Seldéns
motsatt åsikt.
Beträffande spädomar om framtiden skulle jag vilja
rekommendera för herr Seldén att studera teknikens
utvecklingshistoria. Han skulle då finna, att
densamma är fylld av kampen mellan framstegsandan och
fackkunskapen. Jag skiljer därvid mellan
fackkunskap och sakkunskap. Som herr Seldén själv säger,
nödgas en fackman "räkna med alla kända
förutsättningar". Jag finner emellertid inget skäl föreligga
för herr Seldén att uppträda som domare i sådana fall,
där nya förutsättningar skapas. Herr Seldéns
formstudier i forntid och nutid och tendensen i desamma
överlämnar jag ät läsaren till bedömande.
Lidingö den 30 oktober 1940.
Fredrik Ljungstrüvi,
104
16 nov. 1940
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
