Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tekmsk Tidskrift
protokoll utsågos civilingeniör U. Gawell och
inspektör W. Lundbohm.
Vid val av styrelse och funktionärer för år 1941
föreslogs omval, och i enlighet härmed ägde omval rum för
hela styrelsen, ledamot i biblioteksnämnden,
klubbmästare och vice klubbmästare. Av avdelningens
representanter i föreningens styrelse hade professor
Nordström och mariningenjör Swenzén avsagt sig
omval, varför nyval ägde rum på dessa poster.
Avdelningens styrelse för år 1941 utgöres alltså av direktör
Gösta Lundeqvist, ordförande, professor H. F.
Nordström, vice ordförande, civilingenjör Gösta Liljekvist,
sekreterare, civilingenjör N. J. Ljungzell, redaktör,
mariningenjör B. Swenzén, direktör E. Christiansson
och civilingenjör Erik Petersohn. Avdelningens
ledamot i biblioteksnämnden är mariningenjör G. Hartzell,
klubbmästare civilingenjör Gustav Plym och vice
klubbmästare civilingenjör Gunnar Westerlund. Som
avdelningens ledamöter i föreningens styrelse
omvaldes direktör Gösta Lundeqvist och nyvaldes
civilingenjör Erik Petersohn samt civilingenjör Gösta
Liljekvist, den senare som suppleant.
I avdelningen invaldes civilingenjör Hans Edstrand,
elektroingenjören vid mariningenjörkåren Dag Erik
A:son Lychou, civilingenjör V. Harald Steen och
mariningenjör V. Thornsiböm.
Det första föredraget "Sjösättning tvärskepps av
undervattensbåtar vid Kockums mek. verkstads a.-b., Malmö"
hölls av civilingenjör J. Ljunggren. Talaren framhöll
hur Kockums mek. verkstad av utrymmesskäl tvingats
att tillgripa tvärskeppsmetoden för sjösättning av de
senast byggda U-båtarna. Sjösättning på detta sätt
var enastående för Sverige, och utrymmesförhållandena
voro av sådan art, att varvsledningen för att våga
tillgripa en dylik metod måste utföra noggranna
förberedande undersökningar. Detta hade bl. a. skett
medelst omfattande modellförsök. Det visade sig också
att dessa i modellskala utförda försök voro av
ovärderlig nytta för att kunna planlägga och ordna
byggandet och sjösättningen av U-båtarna utan stora
onödiga kostnader. Talaren redogjorde utförligt för de
anordningar, som måste vidtagas för att förflytta de
sjösättningsfärdiga fartygen till det läge, varifrån de
fritt fingo falla i vattnet, och belyste detta med
talrika instruktiva skioptikonbilder. Föredraget
åtföljdes av filmförevisning, vid vilken såväl sjösättningen
av fartygen som modellförsöken visades. Genom att
sjösättningarna även upptagits med ökad filmhastighet
kunde man utförligt följa hela förloppet. Föredraget
och filmen gav en synnerligen god bild av det goda
resultat, som teknisk vetenskap i förening med praktisk
ingenjörskonst kan åstadkomma.
Efter en kort paus överlämnades ordet åt civilingenjör
Erik Johansson, som höll ett föredrag betitlat "Några
synpunkter rörande förbättrad bränsleekonomi å
ångfartyg". Talaren, som började med att framhålla
bränsle-ekonomien såsom rederinäringens allvarligaste
problem i all synnerhet i dessa bränslebristens tider,
koncentrerade sitt anförande till ångmaskindrivna fartyg
för östersjö- och Nordsjötrafik. -En förbättrad
bränsleekonomi kunde uppnås på två vägar, dels
genom ökning av det tillgängliga värmefallet, dels
genom höjning av anläggningens verkningsgrad.
Beträffande den första metoden framhöll talaren olika
sätt att höja ångtrycken utöver de å lastfartyg vanliga
utan att övergå till några speciella ovanliga
panntyper samt betonade vikten av att öka värmefallet
genom lämpligt utförande av kondensorn. Vid
höjning av anläggningens verkningsgrad kan man skilja
mellan förbättring av ångpanneanläggningen,
propellerångmaskinen, hjälpmaskinerna och
däcksmaskinerna. Talaren framhöll beträffande pannanläggningen
vikten av god isolering i förening med lämpligt avvägd
belastning, hur lämplig anordning för tillförsel av
sekundärluft kunde bidraga till en fullständigare
förbränning och hur värmeförlusterna med avgaserna
kunde minskas genom lämpligt utnyttjade
luftförvärmare. Beträffande propellerångmaskinen redogjorde
talaren för kondensations- och kylningsförluster i
cylindrarna, receiverförluster och förluster genom
strypningar i regleringsorganen samt anförde metoder för
minskning av desamma. Ett ångfartygs hjälpmaskiner
och däcksmaskiner borde vara elektriskt drivna och
den erforderliga elektriska energien härför bildad av
generatorer, drivna av kompoundångmaskiner.
Föredraget var belyst av skioptikonbilder.
Sedan ordföranden avtackat föredragshållaren
framställde dr-ing. F. Ljungström en fråga, huruvida man
inte genom införande av automatisk eldning ombord
på fartyg skulle kunna vinna avsevärda förbättringar
i verkningsgrad.
Dir. Bildt uttryckte sin glädje över att en specialist
på dieselmotordrift börjat arbeta på att förbättra
ekonomien på ångmaskiner. Särskilt intressant ansåg
talaren förslaget vara att driva hjälpmaskinerna
elektriskt. Något mer ofullständigt än våra gamla
däcksångmaskiner torde knappast finnas. Ångmaskindrivna
däcksvinschar äro större än elektriska och dyrbara i
underhåll. Med anledning av dr Ljungströms fråga
framhöll dir. Bildt hur försöken med automatisk
eldning ombord på fartygen strandat på svårigheten att
transportera bränslet från boxarna till stokern.
Talaren framhöll vidare att föredragshållaren endast
berört förhållandena för ett nytt fartyg, men att det vore
intressant få veta, hur mycket utav här angivna
förbättringar som skulle kunna ifrågakomma vid
modernisering av äldre fartyg.
Föredragshållaren rekommenderade anordnande av
luftförvärmning och överhettning vid modernisering av
äldre fartyg.
Sedan ordföranden förklarat sammanträdet avslutat,
intogs middag, vilken avslutades med samkväm.
Härunder bidrogo de närvarande teknologerna med sång
och musik till en lyckad stämning. Ett synnerligen
uppskattat kåseri om segelflygning hölls av K. svenska
aeroklubbens segelflygchef, ingenjör Arne Hedén, och i
samband härmed visades en fransk film om
segelflygning.
G. L.
Insänt
Om förbättring av svetsekonomien inom
skeppsbyggeriet.
I ovannämnda föredrag råkade beklagligtvis tvenne
hänvisningsnoter bortfalla, beroende på att
korrekturläsningen måste ske som hastigast under fälttjänst.
På sid 86, andra spalten i stycket, som börjar med
"Det har mången gång visat sig . . .", skulle ha stått
en hänvisningsnot som följer: "Nedanstående analys
av rotfel vid X-fogar är hämtad ur svetsingenjör P.
Forssells artikel ’Bågsvetsning av fartyg’, Svetsaren
nr 18, sid. 463."
På sid. 89, första spalten, stycket "Inom
skeppsbyggeriet . . ." referas till uttrycket "bågtidsförhållande".
Här skulle ha insatts en hänvisningsnot som följer:
"Se ’Om beräkning av svetskostnader’ av K. A.
Ringdahl", Svetsaren nr 17, sid. 442."
K. A. Ringdahl.
114
21 dec. 1940
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
