- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1940. Väg- och vattenbyggnadskonst samt husbyggnadsteknik /
8

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

Fig. i.

ett lufttryck,
öppnas slutligen
pys-kranen (10), tills
all i cylindern
eventuellt
innesluten luft avgått.
När provningen
skall avbrytas,
stängas kranarna

(7) och (8),
varefter metallcylindern kan avlägs
nas. Vattnet
tömmes ur slangen
(5) genom
öppning av kranen

(8).

Av de i
apparaturen ingående
delarna kunna
samtliga med
undantag av
metall-cylindern erhållas
av
standardmate-riel. Apparaturen
är därför lätt att framställa, och kostnaderna bliva
moderata. Den högkomprimerade bomben (1) kan
köpas eller hyras och räcker som reservoar i många
månader även vid daglig användning. Tryckklockan
(4) kan bestå av en vanlig, mindre hydrofor, därest
icke det önskade provningstrycket är onormalt högt.
Överstiger provningstrycket ca 7 atm. kan en
stålbomb lämpligen användas även till tryckklockan.

Fig. 2—4 visa några fotografier av den i arbetet
använda apparaturen. På dessa bilder kunna de å
fig. 1 schematiskt angivna elementen (1)—(2) lätt
igenkännas.

Den hittills vanliga metoden att undersöka
vatten-tätheten på särskilda provkroppar ger inget säkert
begrepp om tätheten i den verkliga
betongkonstruktionen. Dennas täthet bestämmes även i hög grad
av, med vilken sakkunskap själva gjutningsarbetet
utföres, alldeles oberoende av huru goda resultat,
som kunna erhållas genom provning på provkroppar.
Vid viktiga vattenbyggnadsarbeten, särskilt sådana
med tunna betongkonstruktioner, torde man alltid
böra rekommendera direkt provning på
konstruktionen i stället för eller vid sidan av provning på
provkroppar i provningsanstalt eller på arbetsplatsen.
Endast befintligheten på en arbetsplats av en sådan
ändamålsenlig provningsutrustning kan för övrigt
visa sig utgöra en välgörande stimulans i avseende
på betonggjutningsarbetets kvalitet.

Utredningar

Stabilisering av slänter av lera medelst pålning. I

Tekn. tidskrifts avd. för väg. och vattenbyggnad 1939
h. 9, s. 118 har kapten S. O. Asplund publicerat en artikel
angående ett viaduktbygge i Örebro, där lerslänter
stabiliserats medelst pålning. Stabilitetsberäkningarna ha
härvid genomförts under antagande av
cirkulärcylindriska glidytor. I h. 10, s. 134 meddelar civilingenjör

B. Fellenius, att vid icke allt för flacka slänter giver en
beräkning med plana glidytor lika säkert men betydligt
snabbare resultat, och ing. F. genomför i korthet en
beräkning för bygget i Örebro, varvid hänvisas till en
föregående artikel av ing. F. i Tekn. tidskrift vv 1936
h. 9, s. 97 "Om beräkning av jordtryck mot spånter vid
kohesionära jordarter".

För den händelse någon, som kommer i kontakt med
omnämnda spörsmål, skulle vilja använda den av ing. F.
föreslagna beräkningsmetoden, skall jag nedan göra
några påpekanden angående behandlingen av
ifrågavarande problem.

J.xm

y-ét/rf

-V*»*’



/

•21-

\\\W\\V

Fig. 1.



t i





Ing. F. antager slänten stabil, om inget jordtryck
förekommer i snittet DF. Enligt den anförda artikeln
om beräkning av jordtryck erhålles ett uttryck för
jordtrycket, som sättes = 0, varvid den erforderliga
vidhäftningen mellan leran och pålarna beräknas vid olika
pål-avstånd. Då glidytorna gå i 45° vinkel mot
horisontalen, säger ing. F., få vi alltså en bredd på det område,
inom vilket pålning skall ske, lika med h — 4,8 m.

Mot den anförda beräkningsmetoden kunna följande
invändningar göras.

1. Antagandet att jordtrycket — 0 i snittet DF
innebär visserligen en väsentlig förenkling av problemet och
ligger dessutom "på säkra sidan", men det är allt för
ogynnsamt. Som i det följande visas, kan antagandet
icke heller uppfyllas vid den av ing. F. föreslagna
pål-ningen. De glidytor, som skola undersökas, böra läggas
genom punkten A i stället för F.

2. överlasten antages uppburen direkt av pålarna,
vilket betyder, att den nedkommer på pålhuvudena. I
detta fall skulle då marken närmast ovanför pålhuvu-

dena utsättas för en påkänning av ca

900

7T- S,82

15 kg/cm2.

Det mest troliga är, att överbelastningen i första hand
belastar markytan, och att den sedan överföres till
pålarna huvudsakligen utefter dessas mantelyta. Det av
ing. F. deducerade uttrycket för det aktiva jordtrycket

y h2 p h2
~2 2M2

bör därför ökas från -T =

• 2xh till J =

yh* p h2

100 — x

„ „— 2t7i + ———— o 7<. som gäller under
för-2 2 »2 100
utsättning att x % av överlasten nedföres direkt i
pålarna. (Den andra termen bör vara och ickesom

2 n2 2 n

ing. F. angiver. Beteckningen enligt ing. F.)

Formeln bygger på förutsättningen, att pålarna stå på
inbördes lika avstånd samt vidare, att pålning är
anordnad på en viss bredd bakom snittet DF, som är större
än h. Dessutom förutsättes, att den kraft pr lm påle,
som kan överföras mellan leran och pålen, är konstant
utefter pålens hela längd. Om pålningen endast är
anordnad på en bredd = h, kommer den farligaste glidytan
att bilda en vinkel med vertikalen, som är mindre än
45°. Härvid blir

8

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:24:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1940v/0012.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free