- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1940. Väg- och vattenbyggnadskonst samt husbyggnadsteknik /
13

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

VÄG- OCH VATTENBYGGNADSKONST SAMT HUSBYGGNADSTEKNIK

dessa koefficienter föreslår förf. provning av en nedtill
sluten ihålig stålpåle (tillverkad av två hopsvetsade
Larssenspånter). Vid provningen mätes icke blott på
vanligt sätt sjunkningen av pålens övre ända utan även
sjunkningen av pålspetsen och av en punkt ungefär på
mitten av pålen. Denna mätning möjliggöres genom att
i den ihåliga pålens inre järnstänger fastsvetsas dels vid
pålens spets, dels på mitten, vilka föras upp till pålens
överända och där anslutas till mätapparater. På grund
av svårigheten att noggrant bestämma
elasticitetsmodulen för trä- och betongpålar kan, såsom förf. framhåller,
endast stålplåtar användas för ett dylikt prov.

Med anledning härav vill jag framhålla att i blålera
träpålar och järnpålar förhålla sig olika, då
vidhäftningen mellan leran och pålen är större vid en träpåle
än vid en järnpåle, troligen beroende på att träpålen
bortför en del vatten från det närmaste lerlagret,
varigenom lerans kohesion växer. Den av förf. framlagda
metoden ger därför sannolikt missvisande resultat vid
användning av träpålar i lera.

Även om den av förf. angivna metoden att mäta
pålens formförändring i olika punkter i och för sig icke
är något nytt. — bl. a. har prof. Forssell redan 1918 i en
uppsats i "Betong" antytt ett sådant förfaringssätt —
måste själva beräkningsmetoden anses såsom ett
beaktansvärt bidrag till lösningen av problemet om beräkning
av en av en påles bärförmåga. Bokens värde förhöjes av
litteraturhänvisningar (även om uppgifter om svenska
arbeten på detta område saknas) och rekommenderas
särskilt till den som skall utföra belastningsförsök på
pålar såsom ett värdefullt komplement till redan befintlig
litteratur. T. H.

Baugrund und Bauwerk, von Fkanz Kögler und
Aiæked Scheidig. 24,5 X 17 cm, VIII + 288 s., 298 fig.
Wilhelm Ernst & Sohn, Berlin 1938, h. 16,50 RM, b. 17,65

KM.

’Som i förordet anmärkes, saknas i litteraturen
någon kortfattad och överskådlig sammanställning i
frågor rörande byggnadsgrund, där de senare årens
forskningsresultat medtagits. Denna bok är avsedd att fylla
luckan, men man kan icke säga, att den helt uppfyller
de betydande fordringar, som man i så fall måste ställa
på den.

Boken behandlar frågor angående byggnadsgrunden
vid de vanligaste grundläggningarna på plattor och
pålar men däremot icke själva grundläggningsförfarandet.
Genomgående framhålles nödvändigheten av noggranna
grundundersökningar, som måste utföras på ett
tillräckligt tidigt stadium, vilket belyses i många exempel.
Huvudvikten är lagd på sättningar, deras beräkning,
mätning, åtgärder för att minska deras skadliga inverkan
och ett stort antal exempel på utförda byggnadsverk,
där sättningarna bestämts. Det korta kapitlet om
grundläggningar på pålar innehåller flera tänkvärda och ofta
förbisedda synpunkter.

I övrigt behandlas grundundersökningars utförande,
markens fysikaliska egenskaper, tryckfördelning i
marken under byggnadsverk, sprickbildning vid
byggnadsverk och inverkan av frost. Markens bärighet är
knapphändigt behandlad och författaren till kapitlet har icke
tillräckligt tydligt angivit skillnaden mellan
friktions-och kohesionsmaterial.

I stort sett måste man säga, att boken på ett
lättfattligt sätt förklarar många vid grundläggningar
förekommande företeelser och boken rekommenderas till alla,
som ha med grundläggningar att göra. Man bör dock
icke utan kritisk granskning anamma allt, som står i
boken, vilken innehåller några felaktigheter, varjämte
man kan diskutera den olika värdesättning, som
författarna giva många framförda idéer. Bernt Jakobson.

Abwasser-Hauskläranlagen und
Siedlungsabwässer-Verwertimg, von Dr. Ing. Wilhelm Teschxer, dritte

Aufl., 19 X 12 cm, VIII + 148 s., 97 fig. Verlag Wilhelm
Ernst & Sohn, Berlin 1938. Häft. 4: 50 Km, bunden
5: 10 Em.

Denna lilla handbok innehåller de statliga
bestämmelserna på detta område i Baden, Bayern, Preussen,
Sachsen och Wtirttemberg samt i Schweiz. Där redogöres
dessutom för de reningsmetoder, som kunna komma
ifråga, såsom slamavskiljning och biologisk rening.

I såväl de statliga bestämmelserna som av förf.
betonas, att dessa frågor ej kunna lösas schematiskt utan
varje fall måste prövas. Det framhålles också, att man
i första hand bör söka vinna anslutning till ett allmänt
avloppsnät och att, om rening erfordras, detta i första
hand skall ordnas centralt och ej genom lokala
anläggningar i varje fastighet. Boken lämnar råd för de fall,
då icke någon möjlighet finnes att vinna anslutning till
ett allmänt nät inom den närmaste tiden. I tabellform
lämnas uppgifter om ett 40-tal olika tyska konstruktioner
för slaniavskiljare med angivande av deras fel och
förtjänster. Efter god slamavskiljning anses avloppsvattnet
utan vidare rening kunna utsläppas i ett vattendrag, om
utspädningen blir minst 1: 100. I avdelningen för
biologisk rening redogöres ingående för avloppsvattnets
nyttjande för bevattning och gödning.

Som boken på ett koncentrerat sätt redogör för hur
avloppsvatten i mindre mängd skall oskadliggöras, kan
den rekommenderas. A. J•—n.

Le calcul des constructlons soudées par L. I.
Vandepekre och A. Jotjkoff. 26,5 X 18 cm, 274 sid.,
365 fig. och fotos. Albert de Boeck, Bruxelles 1939.
Boken innehåller regler för beräkning av svetsade
konstruktioner med talrika numeriska exempel.
Beräkningsmetoderna grunda sig på omfattande försök
delvis utförda av författarna själva.

Inverkan av växlande belastning och s. k.
"Kerb-wirkung" är behandlat i särskilda kapitel.

Bland andra konstruktioner får även den för
belgiska förhållanden karakteristiska Vierendeelbalken
en ingående behandling. Denna är ju som bekant
synnerligen omtyckt och använd i Belgien, men vad
är egentligen orsaken till denna popularitet? Icke
kan det bero på konstruktiva och ekonomiska
förtjänster, ty i själva verket är denna konstruktion icke
blott statiskt olämplig utan även klumpig och
oekonomisk.

Boken innehåller värdefulla uppgifter för
projektering av svetsade konstruktioner, och då
framställningen är redig och klar, kan densamma
rekommenderas. K—y.

Die Stabilität des mehrfeldrigen elastisch
gestütz-ten Stabes, av dr-ing. A. Schxeusneb. 28 X 20 cm.
II -f 65 s., 34 fig. Verlag Julius Springer, Berlin 1938.
4: 80 Em.

I företalet till ovan angivna publikation, vilken
utgivits av Deutschem Stahlbau-Verband i Berlin,
framhålles, att inom det speciella tekniska område, som
omfattar stålbyggnader, har — för tyska fackmän — icke
funnits någon lätt framkomlig väg för offentliggörande
av sådana avhandlingar, vilka på grund av sin längd
icke lämpat sig för införande i de vanliga
facktidskrifterna. Med här föreliggande häfte har därför Deutscher
Stahlbau-Verband för avsikt att starta en serie
forskningshäften, omfattande avhandlingar rörande
stålbyggnader, statik, hållfasthetslära, matematisk
elasticitets-lära och mätteknik. Rena försöksredogörelser äro icke
ämnade att ingå i denna serie, utan dessa skola såsom
tidigare inflyta i de rapporter, som genom Deutschen
Stahlbau-Verbands försorg utgivas från Deutschem
Aus-schusse für Stahlbau.

Detta första häfte omfattar en teoretisk undersökning
av knäckningsstabiliteten hos en axialt belastad och i

13

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:24:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1940v/0017.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free