Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÄFTE 2
TekniskTidskrift
VÄG- OCH VATTENBYGGNADSKONST
HUSBYGGNADSTEKNIK
REDAKTÖR: RICHARD SMEDBERG
UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN
24 FEBR. 1940
INNEHÅLL: Ett geotekniskt stabilitetsproblem med speciell tillämpning på tryckbankar, av
civilingenjörerna B. Jakobson och S. Odenstad. -— Modellförsök över hängbroar med lutande hängare, av kapten S. O.
Asplund. — Utredningar. — Föreningar. — Bokanmälan. — Böcker. — Tidskrifter. — Kartor. —
Uppfinningar. — Författningssamling. — Riksdagen.
Ett geotekniskt stabilitetsproblem med speciell
tillämpning på tryckbankar.
Av civilingeniörerna B. JAKOBSON och S. ODENSTAD, Stockholm, LSTF.
Att förstärka en grund medelst tryckbankar är en
relativt billig och sedan gammalt känd metod,
när det är fråga om kohesionära jordarter.
Tryckbankarna torde dock ofta ha utlagts mera "på känn".
Nedan redogöres för tryckbankars beräkning under
antagande av vertikal last på horisontell mark, som
endast äger kohesion och är homogen, dvs. har samma
skärhållfasthet i alla punkter på de antagna
glidytorna. Det förutsattes, att den belastning, som det
är fråga om, har stor utsträckning i längdled, så att
man kan avskära en strimla vinkelrätt mot
belastningens längdriktning med längden = en enhet, och
utföra beräkningarna för denna strimla utan hänsyn
till påkänningarna i ändplanen. Belastningen
tankes utgöras av tätt stående punktlaster utan inbördes
sammanhållning, S3/ cltt de antagna glidytorna
upphöra vid marklinjen och icke fortsätta upp genom
belastningen.
1. Godtycklig lastfördelning.
Till ledning vid de följande
tryckbanksberäkning-arna undersökes för godtycklig lastfördelning enligt
fig. 1 kohesionen i den farligaste glidytan genom en
given punkt A. Det fall, då fasta bottnen ligger på
så stort djup, att den farligaste glidytan ej når ned
till den, har behandlats av professor W. Fellenius i
TT 1929 vv h. 5, s. 57. Härvid har den farligaste
glidytan en centrivinkel på ca 133,5°, och-dess
medelpunkt är belägen på avståndet a —2 d från A.
(Beteckningar enligt fig. 1.) Glidytan når då ned till
d
djupet — -. Den erforderliga kohesionen blir i detta
0,758
fall
Q
k = 0,723 • t—. (Fellenius artikel).
8 d
d
När– är större än 0,758, kommer den farligaste
glidytan att tangera den fasta bottnen. Härvid blir
den erforderliga kohesionen beroende även av djupet
D och den farligaste glidytans medelpunktsvinkel blir
icke längre konstant. Fallet behandlas nedan.
Till en början betraktas endast de glidytor, som nå
ned till djupet D. Avståndet från A till vertikalplanet
genom glidytans rotationsaxel är a och glidytans
medelpunktsvinkel är 2 a.
Ekvationen för momentet kring glidytans
rotationsaxel ger
Q a — d sin2 a
Insattes
erhålles
k =
a — D ■
sm a
-eos a
(1)
k =
Q
2 D
I d "I
I sm a — — (1 — eos a) (1 —
eos a)
Q , / d\
= 2D-/llaiD>
(2)
där /i (aiß ) =
sin a — — (1 — eos a)(l —eos a)
(3)
Vid en given last erhåller kohesionen k sitt största
värde i den glidyta, för vilken
rM-4):
= 0.
Härur erhålles efter utveckling
d a (eos a — eos 2 a) — sin a (1 ■— eos a)
D 2 a sin a (1 — eos a) — (1 — eos aj2
För ett visst värde på a erhålles ^ ur (4) och
därefter †
1 («4)=
(4)
/ (^-j ur (3), varefter k erhålles
ur (2). Detta är således kohesionen i den farligaste
glidytan, som går genom A och når ned till djupet D.
17
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>