Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Fig. 6.
Godtycklig lastfördelning-. Farligaste glidytan genom en given punkt A når fast
botten. Erforderlig kohesion och farligaste glidytans läge.
skissaxeln parallell rät linje vilken som helst på ett
sådant sätt, att
b2
D a, • b9
avtar med växande
Qi
?2
<h
<h
>h-D
Enär q2 ■ b2 är ett mått
Resultaten av
räkningarna vid godtycklig
lastfördelning ge vid handen, att
glidytans rotationscentrum
ligger till höger om den
vänstra ändpunkten av
sträckan b.,. (Detta gäller
med säkerhet åtminstone,
när avståndet mellan
punkten A’ och den högra
ändpunkten av sträckan b1 ej
är större än att resultanten
till lasten qx—qz ligger till’
höger om resultanten till
lasten q2). Av uttrycket för
momentets derivata vid
glidytans förflyttning i
sidled framgår då omedelbart,
att kohesionen i glidytan
växer, när ytan förflyttas åt
vänster.
Betrakta vidare farligaste
glidytan genom en
godtyckligt väld punkt A", som
ligger till vänster om högra ändpunkten av sträckan bv
Av a) framgår omedelbart att denna glidytas
medelpunkt ej ligger på den vertikal, som ligger till vänster
q^h
om lastsprånget mellan q1 och q2 och på avståndet
på tryckbanksvolymen,
håller minsta möjliga
innebär detta, att man
er-tryckbanksvolym genom att
först välja — så stort som möjligt med hänsyn till
<?2
kohesionen A\ samt därefter ur fig. 7 bestämma
bredden b2 med hänsyn till k. Vid homogen mark erhålles
således minsta tryckbanksvolymen, när
Som man redan på förhand kan vänta sig, erhålles
sålunda minsta tryckbanksvolym, när markens
tillgängliga kohesion är tagen i anspråk i flera glidytor
samtidigt.
Här är att märka, att glidytan k skär de glidytor
vilka ligga under ett visst djup. Den verkliga
förefintliga skärpåkänningen kan således ej ha samma
värde i glidytorna k och kx. Rätteligen borde man
därför räkna med något reducerad skärpåkänning.
Med hänsyn till dels att glidytorna skära varandra
under tämligen spetsig vinkel, dels att
beräkningsmetoden med glidytor är approximativ, torde man
dock i allmänhet utan vidare kunna förbise den
inverkan, som glidytornas skärning med varandra kan
ha.
b) Farligaste glidytan når ned till fast botten och
skär markytan i högra ändpunkten av sträckan bv
Vid de lastfall, där fig. 7 ger x > bv skär farligaste
glidytan markytan i högra ändpunkten av sträckan bv
Ty betrakta farligaste glidytan genom en punkt
A’, som ligger till höger om nämnda ändpunkt (fig. 4).
från detta. Glidytan kan således flyttas till ett
farligare läge, varav framgår att farligaste glidytan ej kan
skära markytan i A" och således ej inom sträckan br
För det allmänna fallet, när k 4= kv äro
beräkningarna mycket vidlyftiga och ha här ej genomförts, enär
man vanligen kan beräkna det enskilda fallet relativt
snabbt på annat sätt. Gäller det exempelvis att
bestämma bredden b2, har det befunnits, att det ur fig. 7
erhållna värdet b2 är ett gott närmevärde, så länge
x — bt ej är alltför stort. Noggrannare
dimensionering kan göras med användning av fig. 6, som
gäller vid godtycklig lastfördelning, varvid man får
göra försöksberäkningar genom att insätta antagna
värden på b2. Med hjälp av det ur fig. 7 erhållna
närmevärdet kommer man ofta till resultat efter en
enda försöksräkning.
För det speciella fallet, när k = kv har sambandet
beräknats för några olika värden
mellan
och
Ji
D
pa
9i
Resultaten återges i fig. 8.
Omedelbart erhålles
k = k1 = 0,181 (q1 ■
Q = ?A + 9-Pr
■q,)-
(10)
Statiska momentet av belastningsdiagrammet kring
högra ändpunkten av sträckan ger efter hyfsning ekv.
d (q, Ä>2 ^
b x
D
D
\r
>\>
1 <h , ,
2 q2 ’ b, +
i ib2y
2\bj
Ur fig. 6 erhålles efter utveckling
k =
D
Si
<72
+
(ii)
(12)
20
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>