- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1940. Väg- och vattenbyggnadskonst samt husbyggnadsteknik /
33

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TekniskTidskrift

VÄG- OCH VATTENBYGGNADSKONST
HUSBYGGNADSTEKNIK

REDAKTÖR: RICHARD SMEDBERG

HÄFTE 3 UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN 23 MARS 1940

INNEHÅLL: Putsproblemet i Sverige, av tekn. dr Georg Wästlund och civilingenjör Sten Gedda. —
Erfarenheter från röntgenkontroll av svetsade byggnadskonstruktioner, av ingenjör Evert Lundqvist. —
Utredningar. — Föreningar. — Meddelanden. — Bokanmälan.

Putsproblemet i Sverige.

Av tekn. dr GEORG WÄSTLUND och civilingenjör STEN GEDDA, Malmö, LSTF.

Föreliggande uppsats utgör resultatet av
en utredning företagen av Svenska
cement-föreningen i samverkan med A.-b. Skånska
cementgjuteriet. Det mesta av stoffet är
insamlat under en "inventeringsresa",
företagen av ing. Gedda på
Cementföreningens bekostnad. Allt stoff har sedan
bearbetats i samband med
litteraturstudier samt uppsatsen skrivits av författarna
gemensamt. Inventeringsresan företogs
för att studera karaktären av skador å
putsade fasader samt om möjligt för att
utröna huvudorsakerna till dessa skador.
Med anledning härav lägges i denna
uppsats huvudvikten vid diskussion av
förekommande putsskador.

Inledning.

För en byggnads bestånd spelar fasadbehandlingen
en mycket stor roll, och med de senare årens
enorma byggnadsverksamhet har frågan om sättet att
åstadkomma en lämplig och bestående fasadbeklädnad
blivit ytterst aktuell. Särskilt ha putsade fasader
blivit allt vanligare, och därmed har putsproblemet
blivit mycket betydelsefullt.

Dock lämnar putsningstekniken, av resultaten att
döma, åtskilligt övrigt att önska. Ofta förekomma
mer eller mindre allvarliga putsskador. Särskilt i de
för klimatiska påfrestningar mera utsatta delarna
av landet är antalet skadade fasadputser stort.

En jämförelse med andra länder ger vid handen,
att putsproblemet här ligger annorlunda till än
mångenstädes utomlands. Dels äro de klimatiska
förhållandena i vårt land vitt skilda inom olika
områden, varigenom det kan vara svårare att
generalisera erfarenheter, som vunnits inom ett
begränsat klimatområde, dels har man i Sverige under de
senaste decennierna för fasadväggar fått en
mångfald nya material, vilka i avseende på karaktär och
egenskaper skilja sig avsevärt från varandra.
Fasad-materialet, å vilket putsen anbringas, kallas i det
följande stommaterial. Stenmaterialets egenskaper
måste givetvis vara av stor betydelse för
hållbarheten av en på detta anbragt puts. Till skillnad från
Sverige är både i England och Tyskland valet av
byggnadsmaterial mera begränsat, vilket där har
förenklat putsproblemet.

Det har i Sverige inte saknats allvarliga försök att
komma till rätta med putsproblemet. Men trots detta
råder f. n. även inom fackkretsar ovisshet eller delade
meningar om viktiga detaljer rörande putsning.

För att samla de erfarenheter, som finnas från
utförda putsningsarbeten, och för att bidraga till att
föra frågan framåt., har Svenska Cementföreningen i
samverkan med A.-b. Skånska cementgjuteriet
företagit en liten utredning. Denna omfattar dels en
"inventering" av ett antal förefintliga dåliga och goda
fasadputser, dels litteraturstudier. Avsikten med
denna inventering var att få en överblick över
omfattningen och karaktären av de olika skador, som
faktiskt uppträda. Därav hoppades man sedan kunna
sluta sig till orsakerna till skadorna och därmed
angiva vissa regler, som böra iakttagas för erhållande
av ett gott resultat.

Under sommaren 1939 gjorde ing. Gedda en resa
genom södra och mellersta Sverige och besökte
särskilt städerna Malmö, Göteborg, Borås, Örebro,
Stockholm och Jönköping. På dessa platser uppsöktes
byggnadsnämnder, arkitekter, entreprenörer,
putsleverantörer, arbetsplatser, ävenså förefintliga
laboratorier samt införskaffades erfarenheter från utförda
putsningar. På varje plats fotograferades en mängd
skadade putsytor samt upptecknades alla åtkomliga
data. Överallt röntes stor välvilja och alla uppgifter
lämnades beredvilligt. Till alla dem, som sålunda
ställt sitt erfarenhetsstoff till förfogande, uttalas ett
varmt tack.

I det följande lämnas en översikt av
utredningsresultaten. I översikten finnas källorna endast
angivna, då det gäller citerade undersökningar. I övrigt
avser översikten att utgöra en sammanfattning av
dels författarnas egna direkta iakttagelser och
studier, dels åsikter, som synas vara välgrundade, och
som omfattas av ett flertal fackmän.

A. Typiska putsskador.

1. Skadornas allmänna omfattning.

Vid en allmän besiktning av putsade fasader är det
på många platser slående, hur stor procent av de
observerade byggnaderna, som ha en mindre god eller
dålig puts, och hur stora belopp, som varje år måste
nedläggas på putsunderhåll. Detta gäller särskilt

33

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:24:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1940v/0037.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free