Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Fig. 1. Typiska blocksprickor.
västkusten och Göteborg, där det icke är någon
ovanlig företeelse, att söder- och västerfasaderna få
putsas om efter en eller två vintrar. Ävenledes kan man
ibland observera, att av två närbelägna byggnader,
uppförda samtidigt och med samma stommaterial, men
med olika putssammansättning, den ena uppvisar en
fullgod, sprickfri puts, under det att den andra fått
betydande sprickor.
I Göteborg har Byggnadsnämnden, för att närmare
utreda orsakerna och om möjligt råda bot på
förhållandena, bl. a. igångsatt en del studier av de skadade
fasaderna. Därvid har en bedömning gjorts av ett
antal besiktigade fasader, vilka erhållit en gradering
med beteckningarna bra för puts, som är fri från
sprickor, god för puts med hårfina sprickor eller med
putsen obetydligt loss från underlaget osv. Av 147
fasader med varierande putssammansättning och med
olika ålder erhöllos följande resultat:
bra fasader .............. goda fasader............. 27 st. ..... 47 „
relativt goda fasader ..... ..... 41 „
mindre goda fasader...... ..... 28 „
dåliga fasader ........... ..... 4 „
För att draga generella slutsatser, t. o. m. för
Göteborg, är materialet kanske för ringa, men
siffrorna ge ändock ett exempel på huru förhållandena
kunna gestalta sig.
I Borås torde man ha minst lika stora svårigheter
som i Göteborg. I Borås finnes bl. a. en hel serie
hus med olika stommaterial, gasbetong, murtegel och
lättegel, vilka äro putsade på likartat sätt, och vilka
alla erhållit putsskador, företrädesvis på fasader
mot SV.
I Stockholm är i allmänhet beständigheten hos
fasadputserna väsentligt bättre än i de ovannämnda
städerna, men även där ha svårartade misslyckanden
inträffat.
2. Olika typer av skador.
Om man i konkreta fall går in på frågorna, vari
skadorna-bestå och vad de kunnat orsakas av, finner
man ofta, att det icke är någon lätt uppgift att ånge
orsakerna. Detta beror bl. a. på den mängd faktorer,
som kunna inverka på putsens beständighet, och vilka
ännu till stor del äro outredda. Å andra sidan finns
det många "standardskador", som äro typiska för
vissa förhållanden och vilkas orsaker lättare kunna
härledas.
I det följande skall givas några exempel på sådana
skador.
a. Blocksprickor.
På byggnader av betong med utvändig
värmeisolering av material i blockform, ävenså på byggnader,
uppförda av murade block, kan man ibland i putsen
iakttaga sprickor, som i stort sett följa blockens form
(fig. 1). Dessa s. k. blocksprickor uppträda
företrädesvis i slätare putser och uppkomstsättet kan
eventuellt tyda på användning av för fet puts på block
Fig-. 3. Söndersprängd puts, som hotar att falla ned.
Fig. 2. Svårartade krympsprickor. Fig. 4. Avflagad putsyta.
34
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
