Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÄG- OCH VATTENBYGGNADSKONST SAMT HUSBYGGNADSTEKNIK
Fig. 5. Puts där vidhäftningen ej varit tillfyllest.
med god vidhäftningsförmåga. Detta innebär, att
den feta putsen erhållit för stora krympspänningar i
förhållande till hållfastheten. Speciellt om fogarna ej
varit väl fyllda, ha dessa därvid tjänat som
brottanvisningar. Självfallet kan orsaken till dylika sprickor
även vara krympning i de putsbärande blocken. För
att nedbringa denna krympning till ett minimum,
ång-härdar man alla produkter av gasbetong och liknande
material.
b. Krympsprickor.
Förutom blocksprickor, som endast uppstå i puts
på material i blockformat, kan man särskilja
egentliga krympsprickor, vilka till utseendet avvika från
de föregående. De äro till formen mera oregelbundna,
liksom krakelering samt uppträda i puts på olika slags
stommaterial, alltså även på tegel (fig. 2). Den
använda putsen har i dessa fall ej kunnat motstå
krymp-spänningarna, som enligt ovan bli särskilt stora, om
bl. a. putsen i ytskiktet är för fet. Ganska ofta
uppträda krympsprickor i kombination med
blocksprickor. Dessa krympsprickor kunna vid torrväder vara
ganska svåra att upptäcka men framträda tydligare
vid mera regnig väderlek.
c. Avflagningar.
Ibland lossnar putsen från underlaget och faller
ner. Fig. 3—5 visa några exempel på detta och giva
en inblick i vilken omfattning dylika skador kunna
Fig. 6. Fuktskador på söderfasad.
Fig. 7. Puts skadad av saltutfällningar.
få. Det kan också hända, att putsen inte faller ner,
men att den på stora områden lossnar från
underlaget, vilket konstateras genom att ljudet vid
knackning låter ihåligt ("bom"). Orsakerna härtill kunna
vara flera. I många fall ha avflagningar uppkommit
på grund av att vatten samlats i stommaterialet
innanför putsen och att frosten sedan sprängt loss denna.
I andra fall ha själva putsen och därjämte
stommaterialet långa tider under vintern varit vattenmättade
och även då har frosten skalat av putsen. I enstaka
fall har putsen varit för mager eller i övrigt olämplig.
Stommaterialet kan även vid putsning ha varit så
torrt, att det sugit åt sig brukets vatten, varigenom
detta ej kunnat hårdna utan övergått i löst pulver.
Många gånger har det dock trots omfattande
utredningar icke med visshet kunna fastställas, vilka
orsakerna varit.
d. Missfärgningar på ytan.
En fasads utseende kan helt förstöras genom
uppkomsten av missfärgningar i ytan. Dessa behöva inte
vara direkt farliga för byggnadens bestånd, men de
kunna ibland utgöra första tecknen på att något är
i olag. Speciellt gäller detta fuktfläckar, som kunna
bero på otillfredsställande vattenavledning (fig. 6).
Ibland uppstå utslag eller utfällningar på grund av
förekomsten av lösliga salter i stommaterialet (ex.
salpeter i tegel, fig. 7). Det kan också vara färgen
själv, som med tiden förändras eller urvaskas (fig. 8).
Fig. 8. Putsad och målad gavel, där färgen spolats ned
av regn.
35
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
