- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1940. Väg- och vattenbyggnadskonst samt husbyggnadsteknik /
54

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

Rationell användning av lättbetong i ytterväggar.

Av civilingenjör H. SEB. THAM, Stockholm, LSTF.

För väggar av de traditionella byggnadsmaterialen,
i huvudsak trä och vanligt murtegel, har den lämpliga
tjockleken sedan länge bestämts på grundval av
långa tiders praktiska erfarenheter i olika delar av
landet.

När lättbetongen kom i marknaden, var det
naturligt, att man följde tidigare erfarenheter.
Ytterväggens viktigaste funktion är ju att isolera mot kyla,
och man gjorde därför väggarna så tjocka, att man

erhöll ungefär samma isoleringsförmåga, som sedan
gammalt tillämpades för väggar av de äldre
materialen. Detta skedde såväl beträffande isolerade (med
lättbetong y — 0,5) betongväggar som beträffande
murade väggar (av lättbetong / = 0.8).

Användes lättbetongen rationellt på detta sätt?

Den mest ekonomiska väggen är den, för vilken
summan av årskostnaderna för anläggningskapital
och värme och förlusten å förlorat nyttigt utrymme
(dvs. den av väggen upptagna tomtytan) blir den
minsta möjliga. Härvid förutsättes, att andra krav,
såsom beträffande bärförmåga, brandsäkerhet etc.,
bli tillgodosedda. Problemet har i princip
behandlats av H. Kreüger och A. Eriksson i
Ingenjörs-vetenskapsakademiens handlingar nr 36, varifrån de
flesta data för denna undersökning hämtats.

Den ekonomiska tjockleken d (i m) av isolering för
betongvägg eller av murad vägg bestämmes ur
ekvationen:

d=-kl{2ma-\-mb)+

K.

Q

K,

100

+ 0,3 K„

där

Xt = värmeledningstalet för lättbetongen; med
hänsyn till fukt och vind bör man räkna med
^ = 0,12 för isolering och ^=0,18 för murad

vägg.

2ma — summan av värmeingångs- ocli
värmeutgångs-motstånden per m2; om häri inräknas de båda
putsskiktens värmemotstånd, kan man sätta
2 ma = 0,25.

mb — den bärande betongväggens värmemotstånd
per m2; vid den vanliga 15 cm tjocka
betong-0,15

väggen är mb = - ’ ■ = 0,n.

1,4

Bortfaller vid

Fig. 1. Värmeförbrukningstalet Q för olika orter i Sverige.

murad vägg.

K„ värmekostnad per tonkalori; vid kokspriset
2,80 kr/hl, som torde motsvara det
genomsnittliga fredspriset, och en verkningsgrad
hos värmeanläggningen av 70 %, blir
kostnaden per tonkalori 1,4 öre.

K, r= isoleringens resp. den murade väggens
kostnad per m3 inkl. arbete; den varierar på olika
orter, genomsnittligt är den ca 55 kr. för
isolering och 65 kr. för murad vägg (fredspriser).

Q = det normala värmeförbrukningstalet för orten,
mätt i tonk.al. per m2 vägg per år. Värdet å
Q framgår av kartan (fig. 1), som med benäget
tillstånd lånats ur ovannämnda handlingar.

p = årlig ränta och amortering i %. Denna
faktor varierar med tidsläget. Det normala
värdet å p torde vara 6 %.

Kh — årligt hyresvärde per m2 golvyta; sedan
hänsyn tagits till icke uthyrbar yta,
muröppningar samt omkostnader, såsom skatter, blir det
resterande nettovärdet, räknat per m2 vägg,
ca 0,3 Kh.

Med hjälp av nomogrammet (fig. 2) bestämmes lätt
den ekonomiska isoleringen för en 15 cm betongvägg
vid olika förekommande värden å Q, p och Kk.
Eventuellt förekommande avvikelser från de här använda
värdena å X, och K, ha i vanliga fall så liten
inverkan, att de kunna försummas. Likaså kan
nomogrammet med tillräcklig noggrannhet användas för
betongväggar av annan tjocklek än 15 cm.

I alla de fall, där byggnadens yttermått icke äro
bundna vid tomtens, bortfaller givetvis inverkan av
hyresvärdet, dvs. Kh —0. I översikten nedan för ett
antal representativa orter har för den skull den
ekonomiska isoleringen angivits dels för Kh — 0, dels
för ett normalt hyresvärde på orten. Vidare har
inverkan av ränteläget visats genom att ånge d-vär-

54

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:24:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1940v/0058.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free