- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1940. Väg- och vattenbyggnadskonst samt husbyggnadsteknik /
56

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Ti dskri ft

Släpskopan som schaktningsverktyg.

Av ingenjör B. BRÄNNSTRÖM, Stockholm.

Man kan nog påstå, att släpskopans
användningsmöjligheter ökas i samma mån som clen yta vidgas,
som skall sänkas. Jordartens ursprungliga
hållfasthet är givetvis även av betydelse. På samma gång
materialet blir mera lättgrävt, förstoras släpskopans
konkurrenskraft i förhållande till andra redskap. Vid
grävning under vatten komma släpskopans
egenskaper mest till sin rätt och erfarenheten visar, att i vissa
fall rena forsbotten kan med framgång angripas, om
blott skopaggregatet ges den rätta utformningen.
Tillverkarna av släpskopeutrustningar ha givetvis
under sin verksamhet samlat erfarenhet angående
utformningen av var och en sina produkter, men
eftersom ingen tillverkar mer än en viss del, så har
egentligen allt förefallit lida av en viss dualism, när det
gällt att få en god komplett utrustning. Dessutom
torde stållineutrustningens och därmed
speltrummornas och blockens konstruktion och dimension vara
föga klarlagda. Detta så mycket betydelsefullare som
linorna och blocken äro en stor utgiftspost vid dessa
anordningar.

En detaljgranskning av hur ett gott aggregat skall
vara utfört skulle säkert vara till nytta och de här
nedan framförda synpunkterna komma att av många
anses som fullständigt självklara, men trots detta
hopsättas massor av utrustningar utan hänsyn till
dessa "självklara" förutsättningar.

Ett komplett släpskopeaggregat består av följande
delar:

1) spel med motor;

2) släpskopa med linfästen;

3) block;

4) stållinor;

5) utrustning för sidoförflyttning etc.

Spel och motor böra alltid vara hopbyggda till en
enhet på eller i en kraftig ramkonstruktion. Vid
användning av elmotor är saken relativt enkel att
åstadkomma och goda konstruktioner äro åtkomliga i
marknaden. Där elektrisk kraft ej kan åstadkommas
för rimligt pris och man alltså är tvingad använda
förbränningsmotor, blir problemet svårare och goda
anordningar äro sällsynta. Spelets lintrummor skola
vara av stor diameter. För spel med 2—4 tons
lin-spänning minst 400 mm. Linhastigheten bör vara
möjlig att variera. För stenig eller annars ryckig
grävning = 40—50 m/min och för ren grus- eller
ler-grävning 60—75 m/min. Detta för grävlinan.
Återgångslinan bör ha 50—100 % högre hastighet. Där
kraften överföres genom friktionskopplingar, böra
dessa ej i tillslagningsläge vara "låsta", utan
momentet bör vara beroende av den kraft, som påvilar
till-slagningsmekanismen. Friktionskopplingen skall vid
hastig fastbromsning av skopan vara
"säkerhetsproppen", men en låst friktionskoppling fungerar ej
som skydd vid överbelastning utan endast som
från-slagningsapparat. Smörjningen bör vara så onkel
att utföra som möjligt: Smörjställena få, lätt
tillgängliga och väl utmärkta genom lämplig färgning e. d.
Till yttre smörjställen bör smörjmedlet kunna
tillföras lagren genom särskild apparat, fettspruta.

Skopans utformning sammanhänger intimt med
det material som skall grävas. Valet av i skopan
använt material är också av stor betydelse. Någon
generell regel i dessa frågor finnes ej, utan detta
måste avgöras efter prov i varje särskilt fall.
Lin-infästningarna måste utföras så, att ej linorna avnötas
eller avbrytas vid infästningsstället. Ett kraftigt
utformat killinlås torde vara det enda tillförlitliga.
Shackels äro olämpliga.

Blocken skola vara av riklig diameter (ca 400 mm
utv.), försedda med kul- eller rullager (som skola
vara vattentätt inbyggda), öppningsbara (s. k.
kast-blockstyp), samt med sidor, som hindra linan att
spåra ur.

Stållinorna: Valet av stållinor kan avsevärt inverka
på en släpskopeanläggnings ekonomi och
driftsäkerhet. Linans grovlek, konstruktion och det i linan
ingående trådmaterialets kvalitet äro av betydelse.
Som elementära grunder för val av stållinor till
släp-skopeanordning kan nämnas:

1) grävlinans teoretiska totala brotthållfasthet bör
vara 5—7 ggr den teoretiska maximala linspänning,
som spelanordningen kan ge;

2) det i linan ingående trådmaterialet bör ej vara
för hårt (150—160 kg/mm2);

3) linans konstruktion bör vara sådan, att i varje
part omkring ett relativt stort antal fina trådar ett
lager grövre skydda de inre för nötningen mot
jordmaterialet;

4) återdragningslinans totala brotthållfasthet kan
vara ca hälften av grävlinans.

Det härovan sagda får anses vara grunddragen till
en god anordning. Hur den sedan i detalj skall
utformas blir rätt mycket beroende på de lokala
förhållandena. Att släpskopan i många fall kan ersätta
dyrbara anordningar och maskiner av annat slag
torde vara oomtvistligt. Detta blir särskilt fallet vid
vattendragsreiisningar eller överhuvudtaget, när
schaktmassan ligger under vatten. Många
övervat-tensarbeten kunna även med stor fördel utföras med
släpskopa och särskilt i grus och lera kan resultatet
bliva mycket gott.

Utredningar

Sk apande kilowattimmejakt. Vid den europeiska
krisens skärpning under år 1938 måste förutsättas,
att vår ekonomiska och militära krigsberedskap
bragtes i full verksamhet. Man kan vidare förmoda, att man
då hade i friskt minne de svårigheter med avseende å
kraft och bränsle, vi hade att övervinna under 1914—•
18 års krig. Detta borde så mycket mer ha varit fallet,
som den vattenbrist vi nu lida av, började framträda i
rikets södra delar redan efter vårfloden 1938.
Emellertid förspordes inga särskilda åtgärder i kraftfrågan
under 1939 års lagtima riksdag, då det var uppenbart,
att Europa gick mot krig. Under riksdagens sista
månad hade dessutom vattenbristen börjat omfatta hela
landet.

Vid urtiman hösten 1939 insåg man emellertid, att
något måste göras, och på den rekordartat korta tiden

56

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:24:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1940v/0060.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free