- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1940. Väg- och vattenbyggnadskonst samt husbyggnadsteknik /
67

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

VÄG - OCH VATTENBYGGNADSKONST SAMT HUSBYGGNADSTEKNIK

kvalitet, kan ifrågasättas om det är lämpligt att
använda puts i ett hus, som skall utföras mycket hastigt
och därefter omedelbart användas. Jag får upprepa
vad jag tidigare sagt, att om man önskar en särskilt
snabb arbetstakt, måste man anpassa materialier och
metoder därefter.

För åtskilliga år sedan var man tveksam, huruvida
putsningen av ett hus fördröjde uttorkningen, och
stundom påbjöds att putsning fick verkställas först
ett senare år. Numera är man dock på det klara med,
att fackmässigt utförd putsning ej fördröjer
uttorkandet, vilket ju dock ej bör hindra, att man väljer
lämplig årstid för putsningen, således undvikande frost.
De nyare metoder som ersätta puts, såsom hårda
plattor av konstgjord eller av naturlig sten, ge
visserligen hastigt en hård och beständig fasadyta, men de
äro långt farligare att anbringa, innan muren uttorkat
i tillräcklig grad. Dylika plattor böra ej få anbringas
på betong- eller tegelmaterial som håller mera än ca
5 viktsprocent vatten. Om vatten genom läckage eller
på annat sätt, exempelvis genom påverkan av
nederbörd under en lång följd av år, inkommer innanför
plattorna, kunna dock stora olägenheter uppstå. Detta
hör emellertid icke till "putsfrågan i Sverige", och
därför avstår jag i detta sammanhang från frågan om
fasaders beklädnad med hårda plattor men vill
framhålla, att den är av stort intresse och föga utredd.

Rörande stommaterialets beskaffenhet framhålles
av författarna, att detta kapitel är mycket
vidlyftigt. Förr var tegel det vanligaste stommaterialet,
men i och med tillkomsten av lättare värmeisolerande
plattor m. in. har fältet i hög grad ökats. Det är
därför av stort intresse att få bl. a. stommaterialens
frostbeständighet bättre utredd. Författarna snudda
på flera ställen vid stommaterialets och
putsmaterialets elasticitet, dock utan att närmare ingå på
frågan. Det hade varit önskvärt, om detta spörsmål
mera ingående hade upptagits, så att intensionerna
bleve klarlagda åtminstone i något fall, men det är
ju möjligt, att fortsättning följer, ty rubriken
"putsfrågan i Sverige" är ju så brett anlagd, att flera
detaljfrågor samt flera delar av Sverige ännu återstå
att behandla.

För ernående av tillräckligt djup och ingående
kännedom om med putsbehandling sammanhängande
frågor fordras, att problemet om våra klimatiska
förhållanden och deras påverkningar på byggnadsfasader
intensivt studeras. Även med mycket ingående
undersökningar är det emellertid ofta icke möjligt att
härleda orsakerna till äldre skador, emedan det i regel
är uteslutet att erhålla säkra uppgifter rörande alla
de förutsättningar som rådde vid byggnadsverkets
utförande.

Slutledningarna bli därför ofta av mindre värde
och kunna i en del fall bli rent av vilseledande. Det
är därför nödvändigt, att frågan utredes genom
laboratorieförsök jämsides med observationer å väggar i
provhus i ej alltför liten skala, varvid man kan
förskaffa sig möjlighet att känna alla premisser. För
ca 20 år sedan gjordes av undertecknad en början
till systematiska undersökningar, vilka återfinnas i
Ingenjörsvetenskapsakademiens handlingar nr 24
(1923). En del senare gjorda erfarenheter återfinnas
i husbyggnadsteknik, band IV av avdelning
Byggnadskonst inom De tekniska vetenskaperna, Albert
Bonniers förlag.

På grund av det nyss anförda behovet av icke blott
vissa laboratorieprov utan även av relativt vidlyftiga
undersökningar å provhus av ej alltför liten storlek
och under ej alltför kort tidsperiod, bliva
kostnaderna måhända rätt stora, och det torde därför
vara riktigast, att stat och kommun och
byggnadsindustri i stor utsträckning bekosta provningarna.

Med tanke på att byggnadskostnaderna inom
landet enligt Statens offentliga utredningar 1939: 50 år
1935 uppgingo till 740 à 790 mill. kronor (varav 150
à 200 mill. avse ändrings- och reparationsarbeten)
samt att värdet för år 1939 torde belöpa sig till
inemot en milliard, vore det ju ej för mycket, om
några hundra tusen kronor nedlades på
penetrerandet av byggnadsfrågor, som stå i samband med våra
klimatiska förhållanden. Mycket skulle då kunna
sparas genom undvikande av klimatiska skador å
byggnader. Det är även möjligt att i en och samma
trakt bygga billigare fasad i ett mindre hårt utsatt
väderstreck än i ett annat med hårdare påfrestning
av regn, sol och vind.

Som avslutning av min framställning i I. V. A:s
handlingar nr 24 år 1923 anfördes med hänsyn till
förslag om provhus på västkusten:

"Om en dylik byggnad uppfördes och rationella
undersökningar utfördes, skulle säkerligen inom några
år synnerligen värdefulla kompletteringar till de nu
utförda proven erhållas."

Det är emellertid nästan alltid så, att det icke är
möjligt att intressera för anslag till undersökningar
på lång sikt. Resultaten önskas i regel hastigt. Hade
emellertid det för ca 20 år sedan framlagda projektet
då blivit realiserat, skulle vi nu haft kunskaper och
erfarenheter av synnerligen stort värde. Så vitt jag kan
förstå, äro nu krafter i rörelse för att åtminstone i
viss mån realisera mitt gamla projekt. Jag deltog
nämligen förra året på uppdrag av Göteborgs stads
byggnadsnämnd i en del sammankomster för
diskussion av hithörande frågor med sakkunniga från
orten, varvid stort intresse lades i dagen. Jag hyser
därför den förhoppningen, att åtminstone på en plats
i riket åtgärder komma att vidtagas för att skaffa
närmare kännedom om klimatiska inverkningar på
fasader.

Författarna avsluta sin framställning med en
önskan om inlägg av sådan art, att problemet föres
närmare sin lösning. Mitt egentliga inlägg av sådan
art innefattar påpekandet av det ofrånkomliga
behovet av uppförandet av försökshus, vid vilka alla
förutsättningar kunna samlas och resultaten studeras
vid sidan av laboratorieprov.

När det gäller klimatiska påverkningar kan man
icke, som när det gäller värmeisolering,
hållfasthetsprov o. d., enbart hålla sig till laboratorieprov, och
man kan ej heller inskränka sig till studiet av skador
å äldre byggnader — trots det dylika studier äro
mycket nyttiga — emedan man i regel ej kan
erhålla uttömmande uppgifter rörande använda
metoder, klimatförhållanden etc. vid tiden för utförandet.

Jag vill slutligen tacka författarna för deras
värdefulla insats och uttala en förhoppning om att de icke
må förtröttas i fortsättningen. Även om fältet är
skrämmande stort må ihågkommas, att det är
värdefullt, även om endast en liten del åt gången
penetreras och fogas som en byggnadssten i det hela.

67

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:24:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1940v/0071.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free