- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1940. Väg- och vattenbyggnadskonst samt husbyggnadsteknik /
71

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

VÄG - OCH VATTENBYGGNADSKONST SAMT HUSBYGGNADSTEKNIK

Richert vid 3:e allmänna svenska teknikermötet i
Gävle 1901, då han framlade huvudprinciperna för att
motverka grundisbildningen.

Sedermera ha följande inlägg tryckts i Teknisk
tidskrift:

Issörpning ur fysikalisk -synpunkt, Carl Benedicks.
V V 1911, h. 12, s. 154.

Issvårigheter vid kraftverk och dammanläggningar,
särskilt med hänsyn till valsdammar, E. L. Albert,
VV 1914, h. 6, s. 96.

Isbildning i rinnande vatten och dess inverkan på
kraftverksanläggningar, Aug. Berggren, E 1917, h. 1,
s. 1.

Olika slag av is, Th. Dahlblom, VV 1928, h. 4, s. 52.

Isförhållanden i profilreglerade vattendrag, Axel
Ekwall, VV 1930, h. 10, s. 135.

Isbildning i rinnande vatten och dess inverkan på
kraftverksanläggningar, August Berggren, VV 1932,
h. 6, s. 65.

Den, som har nya erfarenheter och uppslag att
meddela, är välkommen i denna tidskrift.

II. S.

Meddelanden

Greklands vattenkraft. En händelse, vars
ekonomiska betydelse för landet icke kan skattas högt nog, har
nyligen inträffat i Grekland. Genom en nödförordning har
det mellan grekiska staten Société Hellénique
Hydro-éleetriqae et Métallurgique ingångna avtalet fått
gällande kraft och rätten att nyttja vattenkraften i floden
AcJieloos har därvid överlåtits åt ovannämnda företag.
Detta bolag, vari även grekiskt kapital ingår, har bildats
av de två stora amerikanska bolagen Hugh L. Cooper
and Co. Inc. och Chemical Construction Corporation. I
åratal har man diskuterat möjligheterna av att
tillgodogöra en av Greklands viktigaste naturtillgångar, nämligen
vattnet, utan att komma till något resultat, men genom
denna åtgärd har frågan äntligen inträtt i ett nytt skede
och därigenom närmat sig sitt förverkligande.

Omedelbart efter sitt tillträde inriktade president
Metaxas’ regering sin uppmärksamhet på frågan om
Greklands vita kol. Redan i september 1936 fingo de
båda ovannämnda amerikanska bolagen fullmakt att
undersöka frågan om hur den grekiska vattenkraften
bäst skulle kunna användas samt att inkomma med
förslag till utbyggnader. De båda bolagen ålades då att
inom ett år avlägga rapport över resultaten av sina
undersökningar och att inom nästkommande år, dvs. före
den 1 november 1938, inlämna utarbetade förslag. Dessa
villkor uppfylldes och inom den fastställda tiden
framlades förslag. Förslagen prövades först av sakkunniga
departement och sedan av Kommittén för ekonomiskt
försvar under ledning av presidenten, varefter kontraktet
kunde underskrivas.

Ifrågavarande arbeten i Acheloos ha planerats att
utföras i tre etapper, varvid tre vattenfall skola bildas,
nämligen vid Cremasta, Préventza och Criékuki. Det
första vattenfallet, beläget vid Cremasta, kommer att få
en höjd av 81,5 m. Genom den spärrdamm, som skall
byggas vid Cremasta, bildas en konstgjord sjö,
rymmande en vattenmängd av 418 mill. m3. Detta första
vattenfall kommer att erhålla en kapacitet av 76 000 hk, varur
elektrisk energi på 458 mill. kWh kunna erhållas. Det
andra vattenfallet, beläget vid Préventza, med en höjd
av ca 31 m, skall lämna 28 000 hk, varur 170 mill. kWh
vinnas. Det tredje vid Criékuki belägna fallet, med en
höjd av ca 36 m och en kapacitet av 32 000 hk, kommer

att producera 192 mill. kWh. Inalles torde alltså 820
mill. kWh årligen kunna påräknas. Enbart för det
första vattenfallet har koncessionsinnehavaren
garanterat en årlig minimiproduktion av 229 mill. kWh. För
att kunna bilda sig en riktig uppfattning om dessa
siffrors betydelse torde nämnas, att Greklands totala
produktion av elektrisk energi f. n. utgör 220 mill. kWh
per år, varav enbart på Athen-Piraeus komma 160 mill.
För att kunna tillgodogöra så stor mängd energi komma
betydande metallurgiska och kemiska anläggningar att
byggas, och det är självklart, att skapandet av dessa nya
industrier bli till stor nytta för landets hela ekonomi.
Jordbruket kommer att draga stora fördelar av
Acheloos’ reglering icke minst genom att befrias från dë
översvämningar, vilka hitintills varje år åstadkommit stora
skador vid flodens stränder. Det är därför lätt att
förstå, att både Greklands statliga och privata ekonomi
knyter de största förhoppningar till detta första steg att
tillgodogöra en av landets viktigaste kraftkällor.

Hermann Reitzer.

Bokanmälan

ltegler for utførelse av arbeider i armert betong, av

Den norske Ingeniör förening, Norsk Standard 427,
21 X 15 cm, 83 s„ 19 fig., 6 diagram, Oslo 1939, bd
4,50 kr.

Rubricerade "regler" innehålla i likhet med de
svenska betongbestämmelserna normer för materialiernas
och betongens egenskaper och provning, arbetets
utförande, kontroll av materialier och utförandet samt
allmänna beräkningsgrunder och regler för beräkning
av enkla byggnadsdelar. Till de senare hör ett flertal
diagram för bestämmande av erforderliga konstanter
till formler för knäckning, korsarmèring, moment i
korsarmerade plattor, T-balkar och för fribärande
väggar.

Till skillnad från svenska statens offentliga
utredningar, vilkas "betongbestämmelser" omfatta dels
leveransbestämmelser för cement och dels
normalbestämmelser för olika slags arbeten av betong, har
Norges Standardiseringsforbund fastställt skilda
bestämmelser för arbeten av armerad betong, NS 427,
och för arbeten av oarmerad betong, NS 428 (för
leverans och provning av materialierna hänvisas även till
särskilda bestämmelser). Denna uppdelning synes
vara att föredraga, då den möderne betongfackmannen
väl sällan samtidigt sysselsätter sig med både
armerade och oarmerade betongkonstruktioner.

I innehållet förtjänar särskilt att beaktas, att av
de två slag av armering, som förekomma, kvaliteten
utgöres av St 37 och St 52, för vilka angivits
karakteristiska data. Det i Sverige vanligen förekommande
armeringsjärnet St 44 återfinnes ej. Av ytterligare
intresse är paragrafen om de fribärande väggarna samt,
deras beräkning och dimensionering.

En sak, som med de norska reglerna som föredöme
kunde rekommenderas svenska författare av
normalbestämmelser, vore att införa normer för att
åstadkomma en gemensam nomenklatur för beräkningar och
teknisk litteratur. För närvarande synas de svenska
betongteknikerna icke arbeta efter gemensamma
principer i detta avseende, varför man i tekniska uppsatser
ofta ser en sammanställning över de speciellt för
uppsatsen förekommande formeltecknen.

SAn.

Maskinblandning av grusvägarna södra Åsbo 1938—
1939, av Gunnar Beskow, Statsns väginstitut, rapport 9.
24 X 17 cm, 13 s., 6 fig., Sthlm 1939.

71

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:24:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1940v/0075.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free