Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
De i Statens väginstituts rapport nr 9/1939 lämnade
uppgifterna och framlagda resultaten från
maskinblandning av grusvägbanor grunda sig på erfarenheter från
S. Åsbo och Bjäre vägdistrikt, där rätt omfattande
läggningar av maskinblandad grusvägbana utförts under åren
1938 och 1939. i rapporten omnämnes jämväl, att ett
blandarverk för gruslermassa levererats till Örebro läns
mellersta vägdistrikt. Några uppgifter från detta
sistnämnda vägdistrikt hava icke framlagts i rapporten.
Vid Örebro läns mellersta vägdistrikts blandningsverk
har produktionskapaciteten uppgått till i allmänhet 60
à 65 m’ per dag. Denna i förhållande till S. Åsbo och
Bjäre vägdistrikts blandningsverk något mindre
dagskapacitet torde emellertid ha orsakats av, att den i
samband med verket arbetande gruskrossen ej hade
tillräckligt stor kapacitet. För blandningsverket — därest dettas
prestationsförmåga ej nedsattes av för svag drivmotor
eller ovan relaterade omständigheter — kan man eljest
räkna med en kapacitet av 100 m3 per dag, såsom även
angives i Väginstitutets rapport.
Arbetsstyrkan vid verket i Örebro läns mellersta
vägdistrikt har i allmänhet varit 11 till 13 man enligt
följande:
man
Maskinist, som haft översyn över såväl
blandningsverket som gruskross och motor ..............1
Vid blandningsverket ..................................................2
Vid krossen och i grustäkten ..................................4
Bilförare för massans uttransport.............. 1—3
För sopning av vägbanan och utbredning av
massan på vägen ..............................................................2
Vältförare ........................................................................1
Summa 11 à 13
Innan massan utlägges, är det av vikt, att vägbanan
ej blott — såsom framhålles i rapporten — är befriad
från korrugering, utan även att allt löst material är
bortsopat från vägbanan, då eljest lergrusblandningen
ej fäster ordentligt vid underlaget utan lätt "rullas upp"
antingen vid den efterföljande vältningen eller senare
av trafiken. Vägbanan bör därför omedelbart före
utläggningen sopas med traktorsopmaskin samt
kompletterande sopning utföras för hand av de arbetare, som skola
sköta utbredningen av massan, och vilka väl medhinna
att mellan mottagandet av billasterna även utföra
sopning. Vid utläggning av massa under regnväder å blöt
vägbana nedsättes även betydligt dess förmåga att fästa
vid underlaget.
För att erhålla ett möjligast jämntjockt grusslitlager
är det lämpligt, att utbreda massan mellan träribb,
såsom vid utförande av bituminösa beläggningar. Vid
arbetena i Örebro läns mellersta vägdistrikt användes
därvid 3" träribb. Materialet lossades från lastbilsflaket
genom grusspridarluckan, varefter ytterligare utbredning
och avjämning utfördes manuellt med skyfflar och räkor.
Utbredning medelst hyvel, som förordas i Väginstitutets
rapport, gav ett mindre tillfredsställande resultat med
spårbildning och någon ojämnhet i ytan. De hyvlar,
som finnas tillgängliga inom Örebro läns mellersta
vägdistrikt, äro emellertid samtliga tunga. Vid användande
av väghyvel av lättare typ komma nämnda olägenheter
vid utbredningen av massan att i största utsträckning
elimineras. i samband med utläggningen iakttogs en
viss separering av det grövre och finare materialet,
vilket orsakade en ojämn struktur i det utlagda
grusslit-lagret. Denna separering visade sig bero på att de
grövre kornstorlekarna anrikades i lastfickans sidor.
Genom att insätta skärmar av plåt eller trä i lastfickan
erhölls ett mera homogent lergrusmaterial, och
övervanns i huvudsak nämnda olägenhet.
i Örebro läns mellersta vägdistrikt utfördes
vältningen med en 3 tons trottoarvält. 10 tons vält visade sig
vara väl tung och syntes giva upphov till vågbildning i
det utlagda lergruslagret. En effektiv och efter
förhållandena lämpad komprimering torde erhållas av den i
rapporten omnämnda amerikanska metoden för
efterbehandling med vält bestående av en serie intill varandra
fästade lastbilsdäck.
Med början hösten 1938 har lergrusblandning utlagts
å rikshuvudvägen Örebro—Lindesberg på sträckan från
avtagsvägen mot Hovsta station till vägskälet vid
Ervalla. Medeltransportlängden utgjorde därvid ca 2,5 km.
Blandningen utbreddes å vägen till en tjocklek i ovältat
skick av 6 à 7 cm. Under vältningen komprimerades
massan till en tjocklek av 4 à 5 cm.
Före krigets utbrott i september månad 1939 var
genomsnittliga trafikintensiteten å vägen i fråga 800 à 900
fordon per dygn.
Gruset har i likhet med vid provsträckorna i S. Åsbo
och Bjäre vägdistrikt utgjorts av krossat naturgrus med
en maximal kornstorlek av 16 mm fyrkanthål erhållet
ur grustag i Kvinnersta, där jämväl blandningsverket
var uppställt. Leran har erhållits från ett närbeläget
lertag.
Lerhalten har varierat mellan 13 och 16 volym-%.
Massan har vid samtliga utläggningar framställts med
inblandning av dammbindnings- eller
stabiliseringsmedel. Därvid har huvudsakligen klorkalcium använts,
som inblandats i form av flingor till en mängd av
ungefär 20 kg/m3 färdig massa. För några kortare
provsträckor har inblandats följande dammbindnings- respek-
tive stabiliseringsmedel:
l/m3
sulfitlut, tjocklut ............................. 40
sulfitlut, tjocklut ............................. 50
solex olja tillsatt med 60 % vatten............. 30
vol.-%
colasmix emulsion ........................... 6,5
colasmix emulsion ........................... 8,o
Kostnaderna för lergrusblandningen vid inblandning
av klorkalcium framgår av nedanstående uppställning
erhållen ur av vägdistriktet förda specialräkenskaper.
Kostnaderna
(beräknade för en månads arbete).
Arbetskostnad, total, för framställning av
krossat grus för skötsel av lerblandningsver-
ket och för massans utbredande .......... 2 428: 34
Lera, levererad fritt vid blandningsmaskinen,
165 ms à 2: 50 kr......................... 412: 50
Uttransport av massan, 1 bil i 20 dagar ...... 800: —
Klorkalcium 23 465 kg à 0: 10 kr............. 2,346: 50
Bränn- och smörjoljor för motorer och vält .. 356: —
S:a 6 343: 34
Avskrivning av lerblandningsverket jämte
lastficka med elevator:
Denna räknas efter 20 % pr år och verket
antages vara i gång 6 månader pr år.
Avskrivningen uppgår då till * 591 •
S:a 6 934: 67
Den färdigblandade massan uppgick till 1 045 m3 och
den belagda ytan till 20 130 nA Kostnaden pr m3
färdig och utlagd massa uppgår således till - — 6: 64
6 934- fJY
kr. och kostnaden pr m2 färdig beläggning till n ’ =
JU loU
=0:35 kr.
De år 1938 utförda provsträckorna ha ej givit
tillfredsställande resultat. Redan samma höst måste de
hyvlas och ha under år 1939 hyvlats upprepade gånger
samt en gång dammbundits med klorkalcium. Det
72
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
