- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1940. Väg- och vattenbyggnadskonst samt husbyggnadsteknik /
80

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

Fig. 10. Takstolar av kontinuerliga balkar över flera stöd för
magasin, lager m. m. Fackvidder 6—30 m.

Fig.

11. Gjuteribyggnad med takstolar av
HB-• balkar.

normala balktvärsnittet dimensioneras därvid
lämpligen för de relativt sett mindre fältmomenten, under
det att balkpartierna närmast över mellanstöden
förstärkas genom anordnande av kraftigare flänsar på
begränsade längder. På detta sätt erhållas
ekonomiska balktakstolar. Sidokrafterna upptagas genom vid
väggarna anordnade, i takbalkarna inspända stödben.

Fig. 11—15 visa exempel på några utförda
takstols-och stomkonstruktioner.

Det nya balkmaterialet har i jämförelse med
järnkonstruktioner samt träfackverk en hel del fördelar.
HB-balken är lätt att hantera och montera samt kan
bearbetas med vanliga träbearbetningsverktyg
(spik-och sågbar). Den medger infästning på ett enkelt och
billigt sätt av traverser och andra i takkonstruktionen
upphängda laster och infästningspunkterna äro icke
begränsade till bestämda knutpunkter e. d.
Konstruktionshöjden är jämfört med fackverk även vid
stora spännvidder liten, och detta medverkar till att
minska den i regel onyttiga byggnadsvolymen ovan
takstolarnas underkant. Härigenom minskas
uppvärmningskostnaderna och begränsas ytterväggarnas
höjd, vilket förhållande ofta medför betydande
sekundära besparingar genom minskad ytterväggsyta och
lägre total byggnadshöjd.
De släta ytorna på en
HB-balk kunna på ett enkelt
sätt målas, impregneras,
behandlas med
eldskyddsfär-ger osv. och ge tillika ett
lugnt och stilfullt utseende
åt interiören, detta många
gånger i motsats till
fackverk, vars mängd av stänger
ofta gör ett mindre
gynnsamt intryck ur
utseendesynpunkt.

En massiv träbalk är
paradoxalt nog mer
brandsä-ker än en oskyddad
järnkonstruktion. Massiva trä-

konstruktioner förkolnas nämligen från ytan men
bibehålla den bärighet, som motsvarar ännu icke
genombrända delar av sektionen.

Det vid brand i en träbalk uppstående ytliga
trä-kolsskiktet hindrar genom sin stora värmeisolerande
förmåga elden att tränga igenom, under det att vid
en järnkonstruktion tryckta stänger dels utknäckas
vid den snabba uppvärmningen av det dåligt
värme-isolerande järnet, dels ofta genom sprängverkan
förstöra bärande murverk e. d. Slutligen bli
röjningskostnaderna efter en brand mycket lägre vid
träkonstruktioner, som efter branden endast äro kvar i
relativt lätthanterliga stycken, medan järnkonstruktioner
ofta bilda ett svårröjt virrvarr av böjda stänger.

Ehuru det icke här kan bli frågan om att närmare
ingå på den mängd av tekniska detaljer, som
sammanhänga med konstruktion och tillverkning av
ifrågavarande träbalkar, skola dock ett par sådana
detaljer något beröras.

Liven i HB-balkarna vålla inga större problem vid
balkutbildningen icke ens vid större balkar.
Tillgängliga lagerlängder på viAe äro i allmänhet
tillräckliga utan skarvning även vid mycket höga balkar
och balklängden spelar i detta fall ingen roll, då
godtyckligt långa balkliv ju kunna framställas genom
att foga tillräckligt antal panelbräder intill varandra.
Vid HB-balkar om högst 1 m höjd bliva balkliv av
2 X 1" tjocklek oftast knäcksäkra utan speciella
anordningar. Vid högre balkar måste livavstyvningar
anordnas. Livavstyvningarnas avstånd och styvhet
stå i viss relation till avskärningskraftens variation i
balken och kunna beräknas enligt speciella, genom
belastningsförsök verifierade formler. Exempel på
livavstyvningar visas vid de å fig. 13, 14 och 20
visade balkarna.

Beträffande HB-balkarnas flänsar uppstå vissa
svårigheter vid utformningen av längre HB-balkar.
Flänsarnas dimensioner kunna variera från 2 st.
1J/2 X 4", (en på vardera sidan balklivet) upp till
flänsar av 4 à 5" tjocklek och 16 à 20" bredd, och
längderna ha hittills visat sig kunna behöva uppgå
ända till 40 m. Massiva flänsar av vanligt sågvirke
kunna erhållas i längder på normalt 4—5 m och till
väsentligt förhöjda kostnader i längder upp till 8 m
eller något mera.

Vid balkkonstruktioner med större längder än dessa
mått måste alltså flänsarna skarvas. Närmast
tillhands ligger att skarva flänsarna i en HB-balk
ungefär som vid ett fackverk, dvs. med utanpå skarvstället

Fig. 12. Takkonstruktion av kontinuerliga HB-balkar med variabel balkhöjd och
fläns-area. Spännvidd 18 + 18 m.

80

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:24:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1940v/0084.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free