Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
men i acceleration varande skred. Detta upphörde icke,
förrän man bortschaktat sä gott som samtliga i skredet
deltagande massorna. För iståndsättning av
järnvägsskärningen fanns ingen annan möjlighet än att helt
ombygga stödmuren och sänka grundläggningen av
densamma till bärkraftigt berg.
Förf. har gjort en ingående beräkning av jordtrycket
bakom stödmuren under antagande av plana glidytor
och en friktionsvinkel hos marken av 36° samt vid
olika friktionsvinklar mellan mark och stödmur. Någon
kohesion har icke tagits med i beräkningen, men sådan
torde i viss mån ha funnits i marken, som till stor del
bestod av mjäla. Något skärförsök för utrönande av den
verkliga friktionsvinkeln har heller icke utförts, utan
denna har antagits med ledning av uppgifter i litteratur.
Förf. kommer till att stödmuren från början icke
konstruerats tillräckligt stabil och att stabiliteten senare
ytterligare försämrats genom ombyggnadsarbetena. Med
ledning av den iakttagna primära glidytan beräknar förf.
den friktionsvinkel, som i medeltal erfordras, för att
jämvikt nätt och jämnt skall råda, och han kommer då till
värdet 32° 30’. "Vid denna beräkning använder han
följande grafiska metod, som kan vara av intresse.
Vid en kropp på ett lutande plan gäller för den
kraft S, som man kan tillsätta, innan glidning börjar
(fig. 1)
8 = Q ■ eos a ■ tgfj, — Q ■ sin a,
där a är planets lutningsvinkel och u är friktionsvinkeln.
Vid en buktig glidyta gäller ekv. för varje element. Om
nu en jordkil nätt och jämnt är i jämvikt, blir vid en
projektion på horisontalen summan av
projektionskrafterna lika med noll, dvs. f dS • eos a — 0 eller
/dQ • eos- a tgu — f dQ ■ sin a • cosa = 0;
och således får man
f eos a ■ sin a - dQ
8fl~ /eos2 a ■ dQ ’
Jordkilen indelas i ett ändligt antal element med
vikterna Qj, Q2 osv., som efter varandra avsättas med
resp. lutningsvinklar för glidytan cu, an osv.
Horisontalprojektionerna av delsträckorna bliva då Q ■ eos a. Dessa
avsättas på nytt efter varandra med lutningarna a.
Re-sultanten till dessa krafter lutar nu vinkeln ^ med
horisontalen, vilket framgår av fig. 2.
B. Jkn.
Die Aulatalbrücke der Reichsautobahnen bei
Hers-feld, av Hans Walter Schlegel, Stahlbau 1939/13, 14.
Balkbro med huvudbärare av St 52 med en total längd
av 244,8 m och fyra spann med spännvidderna 56,1,
66,3, 66,3 och 56,1 m. Huvudbärarnas höjd 3,1 m.
Gekrümmte Stahlbauten in Zuge der Reichsautobahn
Hamburg—Lubeck, av Felix Zimibskx, Bautechnik
1939/17. Beskrivning av två brobyggnader med
bärande stålkonstruktion, som utförts med krökta
huvudbärare, utbildade som plåtbalkar. Radierna 1 000
resp. 806 m.
Die Bauwerke der Reichsautobahnstrecke
Ingolstadt—München, av Haussmann, Bautechnik 1939/17,
22. Redogörelse för brobyggnaderna å ifrågavarande
väg. Särskilt behandlas de synpunkter, som varit
vägledande för byggnadsverkens utformning i
anslutning till landskapsbilden m. m. Detaljer över
utformningen av ett flertal byggnader.
Geschweisste Stahlbogenbrücke tiber die
Reichsauto-bahnrennstrecke bei Dessau, av Kahl Schaeciiterle
och Rtjdolf Riedl, Bautechnik 1939/18, 23.
Beskrivning till en början av ett flertal förslag till en bro
vid Dessau. Det slutliga utförandet, för vilket
redogörelse sedan lämnas mera ingående, blev en bågbro
av St 37 med en spännvidd av 45,5 m och anslutande
viaduktspann.
Der Bau der Fürstenbrunner Brucke in
Berlin-Charlottenburg, av K. Bock, Bautechnik 1939/20. Bro
i tre spann med spännvidderna 19,62, 15,10 och 15,65
m över en fyrspårig bansträcka. Korsningsvinkel 39°.
överbyggnaden utbildad som kontinuerliga balkar av
armerad betong.
E. N—r.
Recherches sur l’écoulement de l’eau entre les piles
des ponts av L. Escantje. Génie civil, 1939/2973,
2974. Strömningsförhållandena vid framrinning mellan
tvenne bropelare behandlas teoretiskt och redogörelse
lämnas över utförda modellförsök. Ekvationer för
hastighet, vattenmängd m. m. givas. Jämförelse göres
mellan resultat erhållna på teoretisk väg och genom
modellförsök.
T. N.
Arbetslösheten under år 1939 (Sociala medd.
1940/3).
Antalet arbetslösa i fackförbunden har under året
uppgått till i medeltal 10,o %, medan följande
organisationer, som angå väg- och vattenbyggarna, visa
följande:
%
byggnadsträarbetare ........... 21,3
byggnadsindustriarbetare ....... 23,6
kommunalarbetare ............. 4,2
murare ...................... 15,o
målare ....................... 18,5
transportarbetare .............. 10,7
väg- och vattenbyggnadsarbetare 25,9
De sistnämnda äro nr 3 bland de 38 redovisade
förbunden.
R. 8.
86
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>