- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1940. Väg- och vattenbyggnadskonst samt husbyggnadsteknik /
96

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

Utredningar

En beräkningsdetalj i fråga om bankpålning. Som

bekant användes numera pålning i stor utsträckning
såsom grundförstärkning under vägbankar. En dylik
påle verkar ju på det sättet, att dess längskraft L i
den punkt (fig. 1), där pålen skär glidytan, ger ett
mothållande moment La kring glidytans axel.
Därjämte räknar man på sina håll med att även pålens
tvärkraft T i nämnda punkt ger ett mothållande
moment Th. I det på fig. 2 visade fall, där pålarna gjorts
ungefär vinkelräta mot glidytan, har man tydligen
helt och hållet förlitat sig på tvärkraften.

För någon tid sedan har kapten S. O. Asplund i
TTvv (1939 s. 120 och 1940 s. 10) beskrivit ett
synnerligen intressant fall av bankpålning, där han
genom rationalisering av såväl beräkning som utförande
tydligen ernått en mycket god utnyttning av
pålmate-rialet. Den detalj i beräkningen, som gäller
tvärkraften i pålarna, torde emellertid kunna diskuteras.
Härledningen synes nämligen vila på den icke omnämnda
förutsättningen, att blott en enda glidyta är möjlig.
Denna förutsättning är i praktiken icke uppfylld.
Tvärtom kan var som helst i närheten av den farligaste
glidytan en annan glidyta uppstå, som är nästan lika
farlig. Det finnes sålunda ett farligt glidskikt av viss
tjocklek, och tvärkraften måste av pålen överföras från
jordmassan ovanför glidskiktet till jordmassan under
detsamma. Härvid uppstår ett mycket stort
böjningsmoment i pålen.

Fig. 2. Förslag till bankpålning vid Oxtorp, utnyttjande
endast tvärkraften.

Fig. 3. Glidskiktet omfattar hela lerlagret. (Alla de inritade
glidytorna äro lika farliga.)

Betrakta t. ex. den påle i kaptens Asplunds artikel,
som skäres av glidytan 3 m från spetsen. I snittet är
pålens diameter 8 cm, och eftersom den tillåtna
skjuv-påkänningen var 5 kg/cm2, utnyttjas tydligen en
tvär-82

kraft hos pålen av 5 • n • - - = 250 kg. Om glidskiktet
4

antages ha en tjocklek av 1 m, blir momentet i pålen
större än 250 kgm och påkänningen sålunda större än

JT . 03

25 000 : = 500 kg/cm2.



Om blott en enda glidyta vore möjlig, skulle pålen
överföra tvärkraft ungefär som en nit i ett
nitförband. Det glidskikt, som i verkligheten uppstår i
jordmassan, verkar på samma sätt, som ett mellanrum
mellan plåtarna i nitförbandet: det minskar högst
avsevärt den tvärkraft, som kan överföras.

Glidskiktets tjocklek är tydligen avgörande för den
tvärkraft, som man kan utnyttja. Att strängt
definiera denna tjocklek skulle här föra för långt. Det
är emellertid tydligt, att den starkt varierar från fall
till fall. Om t. ex. glidytans utgångspunkt och
slutpunkt äro givna, blir glidskiktet naturligtvis ganska
tunt. I det fall, som visas på fig. 3, omfattar
glidskiktet däremot hela det lösa jordlagret.

Av det anförda synes mig framgå, att pålarnas
tvärkraft i regel är obetydlig, samt att beräkningen av
densamma skulle bliva mycket komplicerad. Enligt min
mening bör man därför alltid helt bortse från
tvärkraften samt undvika sådan pålplacering, som fig. 2
visar. Som ju frågan har rätt stor ekonomisk
betydelse, vore det emellertid tacknämligt, om någon av
tidskriftens läsare kunde giva skäl för en motsatt
åsikt.

W. Kjellman.

Föreningar

Avdelningen för väg- och vattenbyggnadskonst hade
måndagen den 27 maj 1940 ordinarie sammanträde under
ordförandeskap av kapten Törd Lindblad.
Sammanträdet, som hölls i föreningens lokal och till vilket andra
avdelningars medlemmar inbjudits, var besökt av ett
60-tal personer. Dr Sten Vallin, Statens
fiskeriundersök-ningsanstalt, hade inbjudits och var närvarande.

Sedan ordföranden hälsat de närvarande välkomna,
valdes till justeringsmän överstelöjtnant Helge Torulf
och professor Wolmar Fellenius.

I avdelningen inträdde genom egen anmälan
civilingenjörerna Lennart ’Sven Berneli, Stockholm, och Göte
Persson, Göteborg.

Ordföranden meddelade, att Teknologföreningens
taxekommitté, i vilken överingenjör O. Kärnekull är
ordförande, kompletterats med civilingenjör Gösta Richert.
W representeras därjämte i kommittén av civilingenjör
Evert Strokirk.

96

27 juli 1940

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:24:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1940v/0100.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free