- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1940. Väg- och vattenbyggnadskonst samt husbyggnadsteknik /
98

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

med alla medel måste förkortas, är en stollgång
oundviklig, men den förlägges då till tunnelns nedre del.
Stigorter upptagas med jämna mellanrum och från dessa
sker sedan uttagandet av den övre tunnelkalotten åt
ömse håll efter samma princip, som vid drivning från
tunnelns ända.

Arbetet behandlar på ett utförligt och överskådligt
sätt de olika arbetsförfaranden, som direkt
sammanhänga med den belgiska tunnelbyggnadsmetoden, men
däremot ingår förf. ej på frågor rörande
schaktnings-eller sprängningsarbetet, transport av massor,
ventilation eller länshållning.

D. A.

Bostadsbyggnadsverksainheten och
bostadsförsörjningen, av bostadssociala utredningen, SOU 1939/50,
24 X 16,5 cm, 59 s.

I detta arbete, som Bostadssociala utredningen
framlagt på uppdrag av socialdepartementet, finnas
synpunkter och förslag, vilka äro av största betydelse för de
ingenjörer, som syssla med husbygge. I direktiven för
utredningen, som lämnades 1939 22/9, angavs, att
inskränkning av den för ordinära ändamål avsedda
byggnadsverksamheten är ofrånkomlig på grund av krisen,
men att material- och kreditsvårigheter icke i onödan få
medföra arbetslöshet eller försämrad bostadsförsörjning.
Utredningen behandlar närmast frågan, huru med
hänsyn till statsfinanserna onödiga skadeverkningar på
byggnads- och bostadsmarknaderna skola kunna
motverkas.

Byggnadsverksamheten har under de senaste åren
haft ett produktionsvärde av 1 milliard kr., en
sysselsättning av 140 000 man och en lönesumma av 360 mill.
kr. Bostadsproduktionen utgör 60 % av hela beloppet,
motsvarande 150 000 lägenheter, och har varit i ständigt
stigande till sitt absoluta belopp. Att alla lägenheter
likväl konsumerats beror på en samverkan av
hushållsbildning, högkonjunktur och ökad bostadsstandard.
Härav följer även, att en inskränkning i
bostadsbyggandet under alla förhållanden skulle visat sig ofrånkomlig,
ehuru i en långsammare takt än nu, då krisen enligt vad
gjorda undersökningar visa, väntas medföra, att 1940 års
produktion blir endast 40 % av 1939 års. Genom denna
åtstramning kan väntas, att den nuvarande
lägenhetsreserven på 1,5 % bytes i bostadsbrist och hyresstegring
inom 2 år, trots att bostadsefterfrågan mattas genom
krisen och dess följdverkningar. Om
bostadsproduktionen hålles nere flera år, medför detta, att företagarnas
organisationer brytas sönder, vilket medför tid och
kostnader, innan produktionen ånyo sker med bästa
resultat. Den byggnadshause, som då kan väntas på
grund av ett ackumulerat behov, kan emellertid icke på
grund av förutnämnda normala minskning på lång sikt
i bostadsbehovet bli långvarig, och hela produktionen
får ett hackigt och oekonomiskt förlopp. 60 %
inskränkning av byggnadsverksamheten medför, att 90 000
man måste söka sig arbete på annat håll. Men alla
kunna ej överföras till annan industri eller till
militärtjänstgöring, utan en viss del blir med säkerhet
arbetslös.

Alla ovannämnda synpunkter medföra, att det är ett
bestämt önskemål att bostadsproduktionen hålles uppe
i viss omfattning. Samtidigt är det ur
levnadskostnads- och lönesynpunkt motiverat, att hyrorna hållas
nere.

Undersöker man förutsättningarna för
bostadsproduktionen år 1940 jämfört med 1939, finner man, att
byggnadskostnaderna ökas med ca 8 % och
räntekostnaderna med 1,5 %. Byggnadskostnadernas ökning medför
vid ett normalt Stockholmshus en hyresökning av ca
5 % och räntekostnaderna ca 20 % eller sammanlagt
25 % ökning. Inverkan av ränteläget framgår sålunda
påtagligt. I samband härmed påvisas i utredningen, att
den byggnadskostnadsökning på 22 % som skett från

1928 till 1939 beror på: ökning i materialpris 2 %,
ökning i arbetslöner 10 %, väsentliga
standardförbättringar 9 %, övriga förbättringar 7 %, varjämte
rationalisering medfört en kostnadsminskning av 6 %.

Utredningen anser, att alla tjänliga medel böra
tillgripas för att begränsa verkan av inträdda
höjningar i byggnadskostnaderna och räntorna. I detta
avseende äro följande 6 punkter av betydelse:

1) förändrade konstruktioner och förenkling av
utförande;

2) statlig och kommunal tomtförsäljningspolitik
måste medverka till att tomtpriserna nedbringas;

3) ackord, som verka hinderligt och fördyrande på
byggnadsverksamheten, måste justeras i arbetsavtalen;

4) räntan måste genom allmänna kreditpolitiska
medel bringas att sjunka så långt det med hänsyn till
övriga faktorer är möjligt;

5) amorteringstiderna böra beräknas så, att inverkan
av en förskjutning mellan ränte- och hyresläget
överbryggas ;

6) byggnadsproduktionen bör uppmuntras och
omkostnaderna för nyproducerade hus nedbringas genom
speciell skattepolitik.

Av ovanstående punkter torde n:ris 1, 2, 3 och 4 redan
tidigare vara allmänt kända och diskuterade.

Möjligheten att justera amorteringstiden bygger på
följande synpunkter: Det gäller att f. n. nedbringa
omkostnaderna, även om detta medför överflyttning på
framtiden av viss del av amorteringen. Förutsättningen
för detta är, att ettdera av följande två alternativ
måste inträffa:

a) antingen falla räntorna framdeles, vilket möjliggör
större amortering vid oförändrad årsomkostnad och
samtidigt för övrigt oförändrat hyresläge, eller

b) förbli räntorna på samma höga nivå som de äro
i skrivande stund, vilket kommer att medföra
hyresstegring, som i sin tur möjliggör större inkomster på
fastigheten och sålunda medger, att större amorteringar
kunna betalas i framtiden.

Utredningen har tagit fasta härpå och föreslagit
statliga tertiärlån, som vid utlämnandet beräknas efter en
amorteringstid av 50 år. Efter 5 år skall det vara
möjligt att justera amorteringstiden, om det allmänna
marknadsläget medger detta. Om 10 år skall justering av
amorteringstiden ovillkorligen ske och den
sammanlagda amorteringstiden uppgå till 30 år.

Med anledning av punkt 6 ovan har utredningen
föreslagit, att för nybyggnad lämnas skattefrihet under 10
år, varvid skattefriheten begränsas att gälla högst
samma belopp som första året skattefriheten rådde. Blir
skatten ett kommande år lägre, begränsas skattfriheten
i fortsättningen till motsvarande lägre belopp.

Om de av utredningen framlagda synpunkterna och
förslagen godkännas och fastställas av riksdagen, kan
man vänta, att detta kommer att ha en utomordentlig
effekt på den fortsatta byggnadsverksamheten, som i sin
egenskap av nyckelindustri därigenom också möjliggör,
att stora arbetar- och ingenjörsgrupper få sysselsättning
även inom andra yrkesområden.

Slutligen må nämnas, att utredningen i bilagor
framlägger siffermaterial från olika husbyggen, som är värt
att grundligt studeras av den som vill göra
kostnadsberäkningar eller undersökningar för ett husbygge.

H. B—d.

Undersökningar rörande tunna betongbeläggningar
på bärkraftig underbädd, vibrobetong och
Holter-betong. Statens väginstitut medd. 19, av Nils von
Matern, Holger Röhfoks, Georg Wästlund. 24 X 16,5
cm, 73 s., 38 fig. Sthlm 1939, 2 kr.

De stora krav, som den moderna vägtrafiken ställer
på vägarna och icke minst på de närmast bärande
delarna, vägbanorna, ha i allt högre grad tvingat det

98

27 juli 1940

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:24:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1940v/0102.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free