- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1940. Väg- och vattenbyggnadskonst samt husbyggnadsteknik /
116

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

gick genom ett materialskikt från luft till luft. Med
ledning därav och vid samtidig bestämning av
yttemperaturen beräknades A-värdet. Det var en direkt metod
att mäta värmeisoleringen. Numera bestämmes A-värdet
genom att klämma in en materialskiva mellan två
lufttäta metallplattor. Därvid får man ett betydligt bättre
värde på X. Med utgångspunkt från detta bättre A-värde
"beräknar" man sedan den totala värmeisoleringen. Det
är givet, att dessa senare siffror äro bra att ha i
försäljningsreklamen, men det sorgliga är, att det kostar
millionen årligen nationalekonomiskt genom att
konstruktionernas värmeisoleringsförmåga blir för dålig. För
material som gasbetong och siporex med volym vikt 0,8 bör
en tjocklek av 20 cm väljas, om en ekonomisk
värmeisolering skall erhållas. Underlagen för denna min
uppfattning finnas i IVA:s handl. nr 36 och ha tidigare ej
varit underkända. Ing. Tham angiver resp. 6,9, 10 och
14,2 cm.

Då jag tagit upp takfrågan i samband med
strängbetongen, var det därför, att jag med materialet såg en
utväg att konstruera ett tak med god säkerhet för
belastning, samtidigt som det medgav en effektiv
förbättring av värmeisoleringen.

Axel Eriksson.

Mitt inlägg avser ej att ifrågasätta förf:s
byggnadstekniska kunskaper, ej heller hans insikter på det
värmetekniska området. Jag vill endast skydda det
material jag representerar mot oberättigad kritik. Jag har
visat, att förf:s påstående om risk för sprickbildning hos
armerad siporex är obefogat. Mitt beriktigande står
oemotsagt. Jag har vidare ifrågasatt det berättigade i
förf:s rekommendation av strängbetong som en lätt
konstruktion för tak. Jag har visat, att även utan
värmeisolering väger strängbetongtaket praktiskt taget lika
mycket som det armerade, isolerande lättbetongtaket,
och med motsvarande isolering, utfört enligt förf:s
anvisning, väger det ca dubbelt så mycket. Även detta
står oemotsagt. Förf. kritiserar min tabell, där jag
angivit data för plattor med tjockleken 69, 100 och 142 mm.
Detta har skett därför, att dessa dimensioner täcka det
nu praktiserade byggnadssättet. Intet hindrar
naturligtvis att använda större tjocklekar, vilket, som förf.
framhåller, ofta är ekonomiskt. Det bör i detta samband
beaktas, att armerad siporex ej har volymvikten 0,8
utan 0,65 och därför är mera isolerande. Detta förklarar
möjligtvis förf:s misstro mot min tabell. Med
platttjockleken 142 mm och volymvikten 0,65 erhålles
praktiskt taget just den av förf. rekommenderade
värmeisolering, som ernås med 20 cm lättbetong av
volymvikten 0,8.

H. Seb. Tham.

Bokanmälan

Gefahren an wasserdruckhaltenden Dichtungen und
deien Beurteilung von Dr-ing. Hans Klippes, Mitt.
aus d. Gebiete d. Wasserbaues u. d. Baugrundforschung
H 10, 27 X 18 cm, IV + 35 s., 42 fig. W. Ernst &
Sohn, Berlin 1940, 1,95 RM.

Arbetet avhandlar asfalttätning av byggnadsverk.
Förf. har med tysk noggrannhet studerat
ifrågavarande problem och framhållit väsentliga fel och brister,
som vanligen begås vid asfaltisoleringar, samt lämnat
värdefulla ledtrådar och anvisningar vid sådana
arbetens utförande.

Sålunda framhålles, att de flesta skador, som
uppstå å asfaltisoleringar, kunna återföras till
bitumen-materialets elastiska egenskaper. Man har observerat

och fastställt, att asfalt under inverkan av tryck
förändras, och att förändringen kan gå så långt, att
asfalten under vissa omständigheter kan bli nästan
flytande, vilket lätt medför icke önskvärda glidningar.
Åtgärder att förhindra förändringar i
bitumenmate-rialets viskositet äro därför att rekommendera.

Där asfaltisoleringar täckas av skyddsbetong, bör
skyddsbetongen ägnas särskild omtanke.
Skyddsbetongen såväl som andra konstruktionselement bör
statiskt beräknas och armeras. Ofta är skyddsbetongen
otillfredsställande utförd, vilket medför skador på
isoleringen.

Åsikten, att garantien för ett byggnadsverks täthet
helt övertagits av "isoleringsfirman", har vid
flerfaldiga skadetillfällen vederlagts; varvid klara bevis
framlagts för att isoleringen utförts klanderfritt och
felet helt är att skriva på bristande
konstruktionsutförande. Konstruktör och arbetsledare måste hava
ingående kunskaper angående isoleringens
verkningssätt och natur.

För de byggnadstekniker, som syssla med hithörande
spörsmål, är arbetet värt att studera.

Fredrik Ekström.

Tidskrifter

Das ungleiche Schwinden der Bauhölzer, av arkitekt
Heinrich Behr, Wuppertal-E. Die Bautechnik 1939/
24.

När fuktigt virke torkar, sker som bekant en
krympning. Denna är i träets längdriktning högst
obetydlig men desto stönre i tvärriktningen och
därjämte nästan dubbelt så stor i årsringarnas riktning
som i märgstrålarnas. Hänsyn härtill måste tagas vid
träets användning. Förf. visar med några bilder och
tillhörande kommentarer, huru träet skall vändas med
hänsyn till åverkande krafter och uppträdande
krympning, för att konstruktionen skall fylla sitt ändamål,
exempelvis spånter, bjälkar, trappsteg, golvbräder
m. m.

. S. E.

Die Klappbriicke ani Hafen von Dünkirchen. T. d.

Travaux, 19 39 mars, s. 133 ff. (Die Bautechnik
1939/38.)

Den nya hamnbron i Dünkirchen överför en
nor-malspårig järnvägslinje och är dessutom avsedd för
vägtrafik. Klaffbron har en teoretisk spännvidd av
45,0 m och en körbanebredd av 5,o m med två
gångbanor om 1,25 m vardera. Järnvägsspåren äro
nedlagda i körbanans mitt. Fria höjden för väg- och
järnvägstrafiken är 5,o m. Klaffbron, som är
enkel-armad och av Scherzertyp, består av en rörlig del med
rullsegment och motvikt och en fast del bestående
förutom av rullbana även av en vid sidorna uppbyggd
konstruktion med kuggbana för drevet jämte
maskinhus. Rullbanorna äro så långt tillbakadragna, att en
1,3 m bred gångväg längs kanalen lämnas fri vid
uppfälld bro. Brons öppningsvinkel är 83°, varvid
bron förflyttas bakåt 11,84 m. Rullsegmenten förenas
upptill med ett fackverk, som uppbär motvikten av
betong. Bron är så konstruerad, att den under hela
rörelsen är helt utbalanserad. Rörelsen erhålles av
två elektriska motorer. Vid brons fria ände äro
anordnade luftstötdämpare för förhindrande av stötar vid
nedfällningen. Tillfarterna äro försedda med
elektriskt drivna bommar med ljud- och ljussignaler.
Brons totala vikt uppgår till 400 t. Montaget skedde
med bron i öppet läge.

S. E.

116

24 aug. 1940

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:24:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1940v/0120.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free