- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1940. Väg- och vattenbyggnadskonst samt husbyggnadsteknik /
117

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TekniskTidskrift

VAG- OCH VATTENBYGGNADSKONST
HUSBYGGNADSTEKNIK

REDAKTÖR: RICHARD SMEDBERG

HÄFTE 9 UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN 28 SEPT. 1940

INNEHÅLL: Fribärande sågtak med i takfallen inbyggd, bärande konstruktion av stål, av förste
byrå-ingenjör John Björk. — Bokanmälan. — Tidskrifter. — Uppfinningar.

Fribärande sågtak med i takfallen inbyggd,
bä rande konstruktion av stål.

Av förste byråingenjör JOHN BJÖRK, Stockholm, LSTF.

Ett sågtak med bärande konstruktion av mindre
vanlig typ och därför möjligen förtjänt av ett
omnämnande har nyligen utförts i Göteborg av A.B.
Götaverken för A.B. Volvo.

Sistnämnda bolag startade sin verksamhet i vissa,
Nordiska kullagerfabi"iken förut tillhöriga, byggnader
i Göteborg, däribland en hallbyggnad med sågtak av
vanlig typ. Redan vid den år 1931 utförda första
tillbyggnaden till denna hallbyggnad diskuterades
frågan om möjligheten att eliminera en del av pelarna
i den konstruktion, enligt vilken den gamla
byggnaden uppförts. Bolaget rör sig med rätt
skrymmande artiklar — de största omnibuschassierna nå en
längd’ av ca 10 m —-, varför det är av stor vikt att
verkstadsutrymmena innehålla minsta möjliga antal
mellanstöd. Tiden medgav emellertid icke då en
noggrannare undersökning av denna fråga.

De två senare av A.B. Volvo utförda nybyggnaderna
uppförda åren 1937 resp. 1938 med vardera 2 000 m2
golvyta, utfördes med en liknande konstruktion som
den första, ehuru stödavståndet ökades från 8 till 16 m
genom att en bärande balk inlades mellan de
kvarstående stöden.

Då bolaget år 1938 beslöt en fjärde och väsentligt
större nybyggnad, gällde det att till prövning upptaga
möjligheterna att i ännu större utsträckning än
tidigare befria golvytan från mellanstöd.

Under diskussionerna om denna större nybyggnads
blivande konstruktion framfördes från Volvos sida
det förslag, som sedan förverkligades, nämligen att
utföra taket med bärreglar av fackverk, inbyggda i
takfallen. Det är ju utan närmare förklaringar
tydligt att detta skulle utgöra en både praktisk och
konstruktivt tilltalande anordning. Man undviker alla
de vid sågtak vanliga, i skeppens tvärriktning
gående, fullt synliga takstolarna med tillhörande
balk-strängar, och anordnar i stället bärreglar, som
inbyggas och endast ringa del bliva synliga, Arbetslokalen
måste härigenom göra ett friare och luftigare intryck.

Det må framhållas att konstruktionstypen som
sådan icke är ny. Sådana sågtak finnas åtminstone

utomlands, både utförda och i fackpressen
beskrivna,

Det av Götaverken, som genom författaren för A.B.
Volvos räkning utförda erforderliga utredningar, först
genomstuderade projektet avsåg en byggnad med en
golvyta av 42 X 64 = 2 700 m2, utförd utan
mellanstöd, varför takkonstruktionen sålunda spände fritt
över en längd av 42 m. Konstruktionen
genomräknades först på basis av valsat material St 37 samt
nitning i skarvar och knutpunkter. I syfte att
nedbringa materialåtgången omarbetades detta första
förslag med bibehållna huvudmått till helsvetsat
utförande. Viktsjämförelsen mellan nitat och svetsat
utförande visade, att den nitade takkonstruktionen
vägde 50 kg/m2 golvyta, under det att den helsvetsade
vägde 42 kg/m2, sålunda hela 16 % mindre. Denna
viktsminskning kan dock icke enbart tillskrivas
övergången till svetsning; i det helsvetsade alternativet
hade nämligen vissa konstruktionsdelar utförts av
material St 44, vilka tidigare tänkts utförda av St 37.
Viktssiffrorna gälla exkl. pelare. Den erhållna
viktsbesparingen föranledde dock, att efterföljande
utredningar baserades på svetsat utförande.

Byggnadens storlek befanns otillräcklig, och Volvo
begärde till en början en ökning av golvytan till
42 X 96 ;= 4 000 m2, vilket kunde ske genom att till
den först projekterade byggnaden addera 8 skepp
av identiskt lika konstruktion med de förutvarande.
Även denna golvyta ansågs sedermera för liten och
Volvo bestämde sig slutligen för en storlek på
byggnaden av 64 X 112 m, motsvarande en golvyta av
7 168 m2. Byggnaden, som färdigställdes i slutet av
år 1939, består i sitt slutgiltiga skick av 14 skepp med
en bredd av 8 m (fig. 1). Skeppens längd ä.r ju lika
med byggnadens bredd dvs. 64 m.

Skeppens bredd, 8 m, var fastställd på förhand
genom önskemålet att anpassa den nya byggnadens
utseende efter de befintliga byggnaderna. Det flacka
takfallet lutar 31° emot horisontallinjen, de båda
takfallen bilda emot varandra en vinkel av 90°.
Sistnämnda vinkel är i detta speciella fall särskilt

28 sept. 1940

117

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:24:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1940v/0121.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free