Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Sammanställning av takkonstruktionens stålvikt.
Antal Vikt S:ma vikt kg
Fackverk I......................13 133 770
II......................12 59 040
II I......................1 7 420
I V......................1 7 640
Halvramar ..........................6550 214 430
Pelare ..................................13 890
Fönsterbalkar ....................24 620 1 38 510
Summa 252 940
252 940
Vikt pr m2 golvyta = — = 35,3 kg.
7 168
214 430
D:o exkl. pelare och fönsterbalkar == - =29,0 k»
7 168 ö
Fig. 8. Utformning av hörnet mellan takstolarnas vertikaler.
Vid utarbetandet av denna konstruktion har
eko-nomiserandet gått ut även över- svetsningen, vilken
är den enda använda sammanfogningsmetoden men
ändå förekommer i ganska begränsad omfattning.
Valet av stångsektioner har medfört, att svetsning
erfordras endast i skarvar och knutpunkter.
Förteckning över svetsar i takkonstruktionen.
Fackverk I.
4 mm kälsvetsar ......................... 34,o m
5 „ „ ..................................................22,o „
X-stumsvetsar, godstjocklek 6— 8 mm ... 2,2 „
9—12 ..........1,0 „
16—17 ..........1,0 „
V- „ „ 11 o. 14 „ ... 1,7 „
21—25 „ ... 1,3 „
Summa 63,2 m
= 6,15 m/ton
Materialfördelning:
Vikt kg S:ma vikt kg %
Fackverk II.
4 mm kälsvetsar .......................... 50,7 m
5 „ „ .......................... 23,4 „
V-stumsvetsar, godstjocklek 12 mm ........ 8,6 „
Summa 82,7 m
fc= 16,8 m/ton
. Av ovanstående svetsförteckning framgår, att
antalet löpmeter svets uppgår till ca 63 m för fackverk I
samt till ca 83 m för fackverk II. För varje meter av
fackverkens längd erfordras således endast 1,0 resp.
1,3, löpmeter svets. Av tabellen framgår även antalet
löpmeter svets per ton järnvikt. Att dessa siffror
blivit så pass mycket högre för fackverk II än för
fackverk I beror på att ramstängernas vikt inräknats
i fackverk I. Den största delen av järnvikten har
således inräknats i detta fackverk, varigenom
antalet svetsmeter per ton nedgått för fackverk I och
stigit för fackverk II.
Helvalsade balkar, hela 126 880
„ tudelade 101 660 1 228 540 90
Plattjärnsdiagonaler .... 17 790 7
Diverse ................................J 6 570 3
Summa ! 252 940 100
St 44 132 000 kg 52,5 %
„ 37 120 000 „ : 47,5 %
__I___|_:_I
Ovanstående viktssammandrag visar en
förteckning över järnvikterna, uppställda efter
konstruktionens, resp. valsmaterialets art. Det framgår härav, i
vilken överväldigande grad helvalsade balkar
kommit till användning. Av totalvikten, 253 ton, utgöra
de helvalsade balkarna 90 %. Den uppnådda
viktsiffran pr m2 golvyta, ca 30 kg, kan betraktas som
fördelaktig, särskilt med hänsyn till konstruktionens
ganska stora spännvidd.
Slutligen må något nämnas om det praktiska
utförandet av konstruktionerna.
Götaverken, som utfört järnkonstruktionerna, hade
både på grund av sina resurser och det nära
grannskapet till byggnadsplatsen de bästa förutsättningar
att snabbt och väl utföra detta arbete. Verkstadens
närbelägenhet inverkade kanske också i någon mån
på sättet för arbetets utförande.
Första etappen i fråga om verkstadsarbetet
utgjordes av tudelning av de INP och DIP-balkar, vilka ingå
Fig. 9. Anordning för tudelning av balkar.
122
28 sept. 1940
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>