- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1940. Väg- och vattenbyggnadskonst samt husbyggnadsteknik /
124

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

fastades vid sparrarna. Plattjärnsdiagonalernas
ändar fastsvetsades därefter vid sina resp.
infästnings-punkter.

Denna procedur upprepades sedan med nästföljande
bärreglar. Fackverken monterades på sina platser
successivt i den mån de färdigställts på svetsbädden.

Svetsningsarbetet utfördes av 10—14 svetsare; för
svetsningsarbetet hava Götaverken använt maskiner
av märket ESAB KV 350 och Ke 250, samt
elektroder OK 52 P av varierande dimensioner.

Enligt erhållna uppgifter har upphandlingen av
järnkonstruktionen visat, att denna takkonstruktion
med 32 m stödavstånd är ungefär lika ekonomisk som
den gamla med 8 m pelaravstånd, vilket får anses
vara ett gott vittnesbörd om det använda systemets
ekonomi.

Det bör till sist framhållas att Götaverken, som
fullgjort leveransen av järnkonstruktionerna, skilt sig
från sitt uppdrag med heder. Verkstads- och
montagearbetet har kännetecknats av sedvanlig, hög
kvalitet och dessutom utförts rekordsnabbt.

Boka nmälan

Die Fahrdynamik der Verkehrsmittel, eine
Berech-nungsgrundlage für das Wirtschaften. Av Dr.-Ing. habil.
Wilhelm Muller, o. Professor an der Technischen
Hoch-schule Berlin. 17 X 26 cm., 432 sid., 236 fig., 3 pl., J.
Springer, Berlin 1940. 45: — RM.

Boken är ämnad att ge en för alla trafikmedel
enhetlig framställning av den trafiktekniska dynamiken.
Det är av vikt att förutom de "statiska"
engångskostnaderna = byggnadskostnaderna, även de relativa och
"dynamiska", av driftens art och storlek beroende
driftkostnaderna, rätt kalkyléras. Särskilt för
trafikmedlen väga ju ofta driftkostnaderna tungt, varför dessa i
tillräcklig grad måste få inverka på planläggningen.

Grunden för undersökningar angående den
trafiktekniska dynamiken bilda sådana diagram, som åskådlig-

göra rörelsekrafternas och energiförbrukningens
beroende av rörelsehastigheten. Ur diagrammen tar man
reda på körväg, arbete och energikostnad för lika
tidsenheter.

Författarens framställning (t. e. fig. 1) av
trafikrörelsen är följande: Ett rörelseförlopp indelas i
tidsenheter på samma sätt som ett musikstycke. Den mot
varje tidsenhet svarande vägen utforskas ritmässigt ur
rörelsekrafterna i det förutnämnda diagrammet,
varefter vägsträckorna uppradas bredvid varandra och
numreras allt efter tidsföljden. En körning sammansättes
efter det ritmässiga framställandet av varje tidsenhets
vägsträcka. Sålunda åskådliggöres orten, på vilken

fordonet befinner sig, i de efter varandra följande
tidsögonblicken.

Framställningen är uppdelad på sju kapitel, varav
det första behandlar den trafiktekniska dynamikens
grunder, samt de följande denna dynamik hos resp.
järnvägarnas fjärrtrafik, städernas trafikmedel, tågen på
arbetsplatserna, trafiken med automobiler, sjöfarten i
kanaler och insjöar samt motordrivna flygplan.

1. Grunderna för den trafiktekniska dynamiken
behandlas, och ifrågavarande vetenskaps uppgifter och
indelning förklaras. Efter genomgång av den
hithörande mekaniken ingås så på verkningsgrad och
energiåtgång hos motorvagnar samt på motståndet hos fordon
och linje. Erforderlig drivkraft samt energi och
arbetskostnad åskådliggöres.

2. Fjärrtrafikens dynamik. Här redogör förf. för
framförandet av olika slags tåg, varvid i olika fall resp.
ånglokomotiv, elektrolok, dieselelektrisk motorvagn etc.
svarar för dragkraften. I kapitlets sista del behandlas
rangeringsförfarandena vid uppdelning och
sammansättning av tåg.

8. Stadstrafikens dynamik. Efter en kort
karakteristik av städernas trafikmedel behandlas
förbrukningsvärdena för körning å resp. stadsbana och spårvägslinje
samt lämnas data för självkostnadsberäkning.

lf. Tågen pä arbetsplatser och deras dynamik såsom
grund för kostnadsberäkning av jordarbeten. Tid och
kostnad för schaktning och fyllning samt för
jordflyttning, då lokomotiv svarar för dragkraften.

5. Trafiken med automobiler och dess dynamik. Här
behandlas godsbefordran med lastautomobil samt
personbefordran med bussar och ingås även på frågan om
automobil—järnväg. Därjämte göras vissa slutsatser
angående dynamiken, av vikt för traceringen utav
vägnät med hänsyn till lastbiltrafikens behov.

6. Sjöfarten i kanaler och insjöar och dess dynamik
behandlar efter en inledning rörelsemotståndet för
fartyg, med exempel.

7. Motordrivna flygplan. Här redogöres för
beräkning av flygtid, verkande krafter, rörelseekvationer, ett
flygplans start m. m.

Boken, som bygger på av förf. förut i olika
facktidskrifter publicerade separatarbeten, kan betecknas som
en värdefull uppslagsbok angående trafikmedlens
ekonomiskt ändamålsenliga drift. Även om, såsom förf.
inledningsvis påpekar, det matematiska inklädandet av
ämnet vid första påseendet kan verka hotande, fyller
boken sin uppgift såväl vid driftingenjörens arbete som
vid utbildningen av det yngre släktet. Det rikliga
bildmaterialet underlättar bokens begagnande.

E.

Tegldæk, av E. Suenson, särtr. ur Beton-Teknik
1940/3, 21 X 14 cm, 25 s., 28 fig. Köpenhamn 1940.

Håltegelbjälklag ha använts såväl i Danmark som
Sverige sedan ett 30-tal år tillbaka. De ha
ursprungligen tillkommit i materialbesparande syfte, men voro
till en början behäftade med vissa nackdelar. I de äldre
typerna nedfördes nämligen betongsträngarna till
bjälklagets undersida, vilket gav upphov till en bestående
randning i undersidans puts, beroende på den väsentliga
skillnaden i värmeisoleringsförmåga mellan tegel och
betong. Denna olägenhet undvikes numera genom
inläggning av tunna tegelplattor i betongsträngarnas
underkanter.

Under senare år har i Danmark använts en del nyare
system, såsom Röseler-, Sperle-, Baunia-, Lind- och
Skandiabjälklagen. Professor Suenson redogör närmare
för dessa systems olika egenskaper och praktiska
utföranden och ävenledes för dimensioneringen, speciellt
för Röseler- och Sperlebjälklagen. Härvid bemärkes att
de i dessa bjälklag ingående håltegelkropparna ha en så
stor tryckhållfasthet (större än 300 kg/cm2) att
påkänningarna i tryckzonen avses att kunna upptagas av

124

28 sept. 1940

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:24:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1940v/0128.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free