Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÄG- OCH VATTENBYGGNADSKONST SAMT HUSBYGGNADSTEKNIK
lunda vindtrycksproblemet. För övrigt fordrar det
en särskild diskussion, i vad mån ytbeskaffenheten
(barkad eller obarkad stock, skrädning osv.)
modifierar de lagbundenheter som erhållas ur försökens
mera väldefinierade modeller. Fig. 3—5 visa några
typiska strömningsbilder, och i fig. 6 framställes c:s
variation med R enligt mätningar, utförda vid
aerodynamiska försöksanstalten i Göttingen.
Yi hade till vårt förfogande en öppen vindtunnel
från Leybolds med endast 220 mm mynningsdiameter,
och detta omöjliggjorde försök med modell av hela
fackverket. Som frukt av denna nödvändighet föll
den lilla dygden, att vi kommo att undersöka enkla
galler med därav följande möjlighet till en
begynnande systematik. I vad mån en dylik förenkling av
försöksbetingelserna kan vara tillåtlig med hänsyn
till ställningens snedhet, olika vindriktningar osv. har
diskuterats med tillfredsställande resultat.
Man har som mått på mängden av balk i
fackverket infört kvoten mellan projektionsytan av
samtliga balkar och konturytan. Fackverket som helhet
hade denna kvot = 0,164, men den varierar tydligen
avsevärt från foten till bågen, varför två olika galler
med olika gleshet konstruerades (med kvoten 0,133,
"glesa gallret", resp. kvoten — 0,197, "täta gallret").
Tryckkomponenten vinkelrätt mot spännet var här
av intresse, varför endast denna uppmättes.
Mätningarna utfördes snabbt och bekvämt medelst en
två-komponentvåg, utrustad med fjädertorsionsvåg. I
den förras ena hävarm var mätgallret fästat medelst
Fig. 4. Normal strömningsbild vid lång cylinder. Vid
strömningens början bildas av symmetriskäl två lika stora och
symmetriskt belägna virvlar bakom cylindern. Därefter
avlöses först den ena, varefter en ny i dess ställe börjar bildas
osv. Man får vid "stationärt tillstånd" en periodisk
avlösning av virvlar, virvelgata, se fig. 5 (efter Eck).
Fig. 6. Motståndstalets variation med B för cylinder
av ändlig (diameter: längd = 1 : 5) och oändlig
(1 : co) längd.
en i gallret inarbetad stålstång. Vindhastigheten
mättes med ett Prandtls rör och en mikromanometer
från Fuess.
En komplikation vid alla aerodynamiska
undersökningar av utbrutna detaljer av objekt är inverkan av
ändarna. En tvärt avhuggen ände ändrar ju nämligen
den avsedda tvådimensionella strömningsbilden till
tredimensionell, i det att luft suges förbi ändarna
och minskar dödvattenrummet på ett sätt som i de
flesta fall är alldeles fördärvligt för
motståndsmätningarnas giltighet. Det vanligaste sättet att undgå
detta är att förse provet med stora, med strömningen
parallella ändskivor. Vi ha använt en annan metod,
vars kvantitativa berättigande närmare skall
behandlas i annat sammanhang, varigenom vi kunnat mäta
även för sned inblåsning.
Mätgallret har insatts som det första, andra osv.
i serien av de fem bakomställda gallren, under det
att de övriga varit fästade i ett stativ. Som framgår
av figurerna äro dessa skärmande galler 1 cell större
på varje håll än mätgallren för att man skall få den
riktiga strömningsbilden även vid sned anblåsning.
Mätresultaten för det glesa gallret framgå av fig.
10. Ett studium av kurvorna är ganska upplysande,
icke minst för jämförelse med beräkningar enligt
andra normer. Som man på grund av
dubbelstockarna kan vänta sig, blir kraftkomponenten ej störst
a o
A A
C il i 1 ■ I-»–II-b
5
a dubbla cyl. 4 mm 0 ö □ 4«2mm c 2" I mm
Fig. 7. Det glesa mätgallret.
Fig. 5. Virvelgata vid cylinderströmning (efter Eck).
26 okt. 1940
133
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
