Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk. Tidskrift
I ett särskilt kapitel gives en sammanfattande
redogörelse för huvudresultaten av undersökningar av
betongbeläggningar, såväl vanlig cementbetong som
vibro-betong, utförda åren 1931—38. Böj- och
tryckhållfastheten samt porvolymen ha härvid utrönts.
De under ifrågavarande tidsperiod utförda
undersökningarna på laboratoriets eget eller den rådgivande
väg-kommitténs initiativ behandlas i förbigående.
Detaljerade redogörelser härför lämnas i särskilda meddelanden
och skrifter.
Föreliggande publikation giver en bild av
förhållandena inom vägbeläggningstekniken i Danmark, vilket
för oss är av värde för jämförelse med här i landet
tillämpade metoder och vunna erfarenheter. Av intresse äro
vidare de till laboratoriets uppdragsgivare avgivna
utlåtandena, innehållande bl. a. uppgifter om orsaker till
mindre gynnsamma provningsresultat samt anvisningar
om lämpliga förebyggande åtgärder m. m. I många fall
torde dessa sakkunniga upplysningar och råd vara till
god ledning vid allmänt förekommande
beläggningsproblem.
Archie Montgomery.
Vissa murstenars lämplighet för skorstensstockar
(the suitability of certain building stones for
chem-neys) av J. O. Roos af Hjelmsäter och Nils Odemark.
Meddelande 79 från Statens provningsanstalt. 24 X 16
cm. 19 s., 2 fig. A.-b. Hasse W. Tullberg, Esselte A.-b.,
Stockholm 1940. 1: — kr.
Arbetet behandlar en utredning, som utförts vid
Statens provningsanstalt, gällande vissa murstenars
lämplighet för murning av skorstensstockar. En serie
provningar ha verkställts på olika skorstensmaterial och
bedömning av de erhållna resultaten ha utförts i samråd
med en delegation av brandsakkunniga, utsedda av
Kungl, byggnadsstyrelsen, Stockholms stads brandkår,
Stockholms stads byggnadsnämnd, Svenska
brandskyddsföreningen, Svenska brandtarifföreningen och Sveriges
skorstensfejaremästares riksförbund.
Följande murstensmaterial ha blivit föremål för
provning:
Vanligt murtegel, volymvikt ca 1,8 kg/dm3
Lätt murtegel „ „ 1,6 „
Högporöst murtegel, „ „ 1,2 „
Kalksandsten „ „ 1,8 „
Cementsten, s. k. nopsa-sten i blandning 1 c : 4 s
„ „ „ ,, ,, 1 c : 5 s
Cementbrukskuber i blandning 1 c : 4 s
„ „ „ 1 c : 6 s
De påfrestningar på skorstensmaterialet, som närmast
komma i fråga, är dels upphettning vid skorstenseld och
vid urbränningar, dels kemisk inverkan av
förbränningsgaserna. Provningen har i främsta rummet utförts
såsom skrapprov på brända kuber och murverk i jämförelse
med obrända. Härvid upphettades provstyckena till
resp. 800°, 600° och 400°. Förutom skrapprovningen
verkställdes även en brandprovning genom
vattenbe-sprutning av en upphettad provvägg.
Undersökningen omfattade jämväl besiktning av ett
flertal utförda skorstenar.
Såsom en sammanfattning av provningsresultaten
förordade branddelegationen, att av de provade
murstenarna skola för skorstensmurning godkännas samtliga
murtegel av bränd lera, under det att kalksandsten och
murstenar av cementbruk icke böra godkännas för
skorstensmurning.
Utredningen är av stort intresse särskilt under
nuvarande krisförhållanden, då en omläggning av eldningen
ofta blir nödvändig. Genom vedeldning i en för
kokseldning avsedd eldstad blir frekvensen av skorstenseldar i
hög grad ökad och påfrestningen på skorstensmaterialet
blir därigenom avsevärt större än i normala fall. De
vid vedeldning bildade tjärämnena innehålla dessutom
syror, som kunna åstadkomma stark frätning på icke
syrabeständigt skorstensmaterial.
Lennart Rönnmark.
Berechnung von Kreisgewölben, von Dr-ing.
Bernhard Fritz. 21 x15 cm, IV + 34 s., 12 fig. Verlag von
Wilhelm Ernst & Sohn, Berlin 1940, 2: 40 RM.
Arbetet vill vara ett hjälpmedel för beräkning av
cirkulära inspända valv med konstant tröghetsmoment,
utsatta för vertikala krafter. De tabeller, som äro bokens
huvudparti, göra det möjligt att direkt rita
influenslinjer för moment vid anfang, hjässa och fjärdedelspunkt,
då ifrågavarande valvs radie och centrivinkel äro kända.
Tabellerna äro uppstälda för valv med halva
centrivin-keln varierande mellan 24° och 90° med 8° intervall,
sålunda 9 st. tabeller, varjämte värden å motsvarande
influensytor direkt kunna avläsas i en särskild tabell.
Genom enkla räkneoperationer kunna även
influensvärden för moment i godtyckliga snitt beräknas och hänsyn
till normalkrafter och temperaturinverkan tagas.
Tabellernas begagnande underlättas av utförliga
anvisningar härför samt av ett genomfört numeriskt exempel.
I detta klargöres även hur man genom lämplig
fördelning av egenvikten kan anpassa "medeltrycklinjen" efter
den givna valvformen, något som ju särskilt vid
stenvalv ofta blir nödvändigt.
Slutligen behandlas inverkan av det antagna
teoretiska anfangsnittets läge vid ett och samma valv. Förf.
anser, att temperaturkrafternas betydelse ej sällan
överskattas på grund av onödigt ogynnsamma antaganden
härvidlag.
Boken torde utgöra en praktisk och lätthanterlig
hjälpreda vid projektering och konstruktion av brovalv i
betong eller natursten. Särskilt vid mindre och
medelstora dylika är ju den cirkulära formen ofta lämplig.
S.
Betonstrassenbau in Deutschland von Faciigruppe
Zement-Industrie. 23 X 16,5 cm, 88 s., 12. fig., 32 pl.
Zementverlag, Berlin-Charlottenburg 1939.
Boken innehåller i huvudsak dels en kort statistisk
redogörelse för betongbeläggningarnas utveckling i
Tyskland och andra länder, dels en fyllig beskrivning
över olika slag av moderna vägmaskiner och dels en
sammanställning av gällande tyska normer för
betongbeläggningar på olika typer av vägar.
Av statistiken framgår att vägbeläggningar av
betong under de senaste åren i stor omfattning utförts i
Tyskland. Det är särskilt på riksautostradorna, som
denna beläggning kommit till användning. Nära 90 ’%
av dessa hava sålunda belagts med betong.
Huvudsakliga intresset ägnas emellertid åt
vägbyggandets rationalisering genom effektiva arbetsmaskiner.
Under de senaste åren har den tyska riksregeringen dri-
ßitumenau/iagt
Vurguämaån
-r
Längsfugt’
Fig. 1.
140
28 sept. 1940
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
