Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÄG- OCH VATTENBYGGNADSKONST SAMT HUSBYGGNADSTEKNIK
av jordprover. Besvärliga grundläggningssätt böra helst
undvikas och grundläggningen utföras på plattor. Som
sammanfattning framhålles att geoteknisk sakkunskap
vid grundläggning av byggnadsverk erhållit ökad
betydelse samt påpekas vikten av undersökningar i rätt tid.
B. Jkn.
Rouhiala vattenkraftanläggning i Yuoksen, Finland,
av ing. Aarne Holmén. WW 1939/17, 18. Av älvens
fallhöjd, 70 m, mellan Saima och Ladoga kommer först
8 m vid Tainionkoski, delvis använd, därefter det
utbyggda Imatra 24 m„ Enso-Vallinkoski under byggnad
och så Rouhiala 15 m. Yattenföringen är tack vare
den stora sjöprocenten mycket jämn. Normalt
högvatten 710, medelvattenmängd 600 och normalt
lågvatten 500 m3/s. Rouhialakraftverket projekterades
först för Petersburgs elektrifiering men utbyggdes
1934-—37 för den finska industriens behov. Fyra
Kaplanaggregat för vardera 187 mVs, 33 000 hk ha
installerats. Löphjulen med 5,7 m diam. ha 4
skövlar av rostfritt stål. Generatoreffekten är 34 000 kVA,
10—11 kV, 50 per. Generatorns yttre diam. är 11 m
och totalvikt 500 ton. Den är upplagd i
segmentlager, system Siemens. Intagsluckor och grindar
befinna sig inom byggnaden. Något skydd mot
grindarnas igenfrysning har icke anordnats. G. Lbg.
Die Entwicklung des Massivbrückenbaues,
insbeson-dere der Ausführung in Eisenbeton, av A. Kaiser, BE
1939/14. En sammanställning över utvecklingen av
massiva brokonstruktioner från stenbrobyggnader till
nutida moderna brokonstruktioner av armerad betong.
Artikeln illustreras av talrika exempel på utförda
brobyggnader och lämnar uppgifter om hittills uppnådda
spännvidder för konstruktioner av ifrågavarande slag.
Die geschweisste Brücke über den
Verschiebebahn-hof Ijsselmonde in Rotterdam, av Buskij, Stahlbau
.1939/13. Svetsad bro med två som Langerbalkar
utbildade huvudspann, vartdera med en spännvidd av
71,2 m. Viadukterna å ömse sidor om huvudspannen
samt pelare ävenledes av svetsad konstruktion.
E. N—r.
Possible and probable future floods av William P.
Ceeager. (Civil Engineering 1939/11.)
Förf. konstaterar till en början, att bestämmandet av
den högsta vattenmängd, som exempelvis skall läggas
till grund vid dimensionerandet av en damm, ofta sker
så, att man med hjälp av sannolikhetskalkyl och de
högsta observerade flodtopparna under en tid av kanske 20,
30 eller 40 år gör upp en kurva över den största flod,
som kan beräknas inträffa en gång på 100, 500, 1 000
eller kanske 10 000 år. Erfarenheten har emellertid
givit vid handen, att denna metod är fullständigt
förkastlig. Förf. påpekar, att högfloderna äro betingade av
mer eller mindre ogynnsamma kombinationer av olika
meteorologiska faktorer. De ogynnsammare
kombinationerna, som inträffa ytterst sällan, komma ibland med
i det tillgängliga statistiska materialet, men komma för
det mesta inte med. Som ett ytterlighetsexempel
nämnes ett fall i Amerika, där högfloden år 1935 blev 10
gånger större än det högsta värde, som observerats
under en period av 40 år.
Förf. säger, att man i Amerika numera går tillväga
så, att man studerar tillgänglig statistik över de olika
meteorologiska och hydrologiska faktorer, som påverka
flodtoppens storlek, var för sig och därefter konstruerar
fram ett maximalvärde på flodtoppen ur den
ogynnsammaste kombinationen. Ett tillägg göres därefter med
hänsyn till att de olika faktorerna kunna bli
ogynnsammare än som inträffat under den till buds stående
observationsperioden.
För att belysa förhållandena lämnar förf. en del
intressanta statistiska uppgifter i diagramform. Sålunda
anges de högsta i U. S. A. observerade flöden vid olika
storlek på nederbördsområdet, som funnos registrerade
år 1890, 1913, 1921, 1934 och 1939. Det konstateras, att
toppvärdena ständigt ökats. För de mindre
nederbördsområdena (1—10 Sq Miles) var ökningen i början rätt
stark men avtog så småningom för att slutligen bli nära
noll. Gränsvärdet synes sålunda där ha uppnåtts. För
de större nederbördsområdena däremot (upp till 10 000
Sq Miles) synes ökningen komma att fortsätta i
oförminskad grad. Gränsvärdet synes där — av kurvan
att döma — ej komma att uppnås ännu på åtskilliga
årtionden.
Även om uppsatsen avser amerikanska förhållanden
och siffrorna ej äro tillämpliga på svenska förhållanden,
torde den dock vara av ett visst intresse för oss. Jfr
erfarenheterna från vårfloden i Umeälv 1938 och
diskussionen härom i anslutning till civilingenjör Bo
Hellströms inledningsföredrag vid Sv. vattenkraftföreningens
årsmöte 1939, som finns refererad i dess publikation
nr 325.
T. N.
Fagkundskapens stilling i centraladministrationen,
av Svejtd Lubeck (Ingeniören 1940/19).
Svensk statsförvaltning av i dag är i huvudsak
densamma som vid utformningen för mer än 300 år sedan.
Men det är den stora skillnaden, att på den tiden var
det endast Uppsala universitet, som sörjde för
utbildning av befattningshavarna. Nu ha vi ett flertal
specialhögskolor med det bästa studentmaterialet och en
mångfald kurser vid universiteten, som utexaminera
lämpliga tjänstemän att taga säte och ansvar i
domstolar och förvaltning. På det sättet kunde man
begränsa det numera ohållbara systemet med icke
sakkunnig handläggning av vårt invecklade samhälles
många problem och spärra yrkespolitikernas skadliga
inflytande.
Om dessa problem säger landshövding Lubeck
många kloka ord i ett föredrag inför Dansk
Ingeniör-forening. Han hävdar sålunda, att det icke endast är
fackutbildningen det kommer an på utan även
personligheten, varvid ingenjörerna ofta ej kunna göra
sig gällande på grund av en ensidig inställning på det
tekniska, nog så intressant i och för sig, men ej
tillräckligt i ett nutidssamhälle.
Förf. påpekar vidare, huru ringa undervisningen
vid våra tekniska högskolor är i ekonomiska,
organisatoriska och sociala ämnen. En följd av detta är
bl. a., att ingenjörerna äro hjälplösa, när det gäller
att böta de sociala följderna av rationaliseringen och
överlåta den sidan av saken åt andra i stället för att
fullfölja uppgiften till slutet.
Vid förf:s granskning av administrationen fäster
man sig vid att regeringskansliet praktiskt taget är
stängt för ingenjörer, ehuru åtskilliga ledande poster
kunde vara besatta med teknici i utrikes-, social-,
kommunikations-, finans-, jordbruks- och
handelsdepartementen.
I de centrala ämbetsverken av teknisk natur är det
bättre ställt, men 4 sakna fackutbildade chefer.
Länsstyrelserna ha en så mångfaldig verksamhet,
att fackutbildningen träder i bakgrunden, men de 6
väg- och vattenbyggare, som verkat på
landshövdingeposter, visa, att vårt yrke lämpar sig för en dylik
uppgift.
Förf. slutar med att erinra om vad ingenjören
betyder i kristider och huru långsamt statsmakterna
behjärtat detta.
Och så följer en tabell, som visar, att jurister och
yrkespolitici fylla vår centrala förvaltning.
Märkvärdigt nog är den på svenska. Men huru står det egent-
26 okt. 1940
143
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>